Vi är två gifta makar och vad händer med huset om en av oss dör?
Om man är gift och står som ägare på 50 % på huset , va gäller vid delning om jag eller partner avlider.
Tex min partner avlider. Behåller jag min del och hans del delas på mig och hans barn eller delas huset lika / tack
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Jag sammanfattar din fråga på följande vis: Vi är två gifta makar och vad händer med huset om en av oss dör? Ena maken har barn utanför äktenskapet.
Jag antar att ni inte har något äktenskapsförord som rör huset och inte heller något testamente. Jag antar också att ni inte har gemensamma barn men att din man har barn från ett tidigare förhållande.
Frågor om arv och bodelning regleras i ärvdabalken (ÄB) respektive äktenskapsbalken (ÄktB). Utgångspunkten är att ett äktenskap upplöses om ena makens dör (1 kap. 5 § ÄktB). När äktenskapet upplöses ska egendomen fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Eftersom äktenskapet upplöses på grund av dödsfall så måste det även ske ett arvskifte när den avlidnes egendom fördelas mellan arvingarna. Svaret på din fråga är ganska komplicerat men jag har försökt vara så pedagogisk som möjligt.
Vem har arvsrätt?
Under förutsättning att din make inte har upprättat ett testamente så kommer arvet fördelas enligt den så kallade legala arvsordningen, vilken är den arvsordning som är lagstadgad och hittas i 2 kap. ÄB. Barn till den avlidne är bröstarvingar ärver i första hand alltid först (2 kap. 1 § ÄB). Finns ett särkullbarn, alltså barn att någon av er har barn från ett annat förhållande, så har inte den efterlevande maken arvsrätt efter den döde, om den döde inte har testamenterat bort egendom till sin maka. Din makes barn är särkullbarn och har alltså rätt till arv före dig. I sådana fall behöver det ske en bodelning, precis som vid en skilsmässa, mellan er innan arvsskiftet sker. Detta eftersom efterlevande make/maka och dödsbodelägare har rätt att få ut sin eventuella andel från bodelningen innan arvsskiftet. Det är alltså din makes barn som ärver allting efter honom och du som efterlevande make kommer endast få egendom genom bodelningen.
Vad händer med bostaden vid bodelningen?
I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att allt ni äger idag och köper framöver delas lika om ni en dag skulle gå skilda vägar. Om man är gifta gäller alltså giftorätten, som innebär att ni har rätt till hälften av värdet på alla era gemensamma tillgångar vid en bodelning efter avdrag för skulder – även det ni äger sedan innan äktenskapet. Utgångspunkten är alltså att all egendom är giftorättsgods, om inte den gjorts till enskild (7 kap. 1 § ÄktB). Att en egendom är enskild innebär att den tillfaller endast den ena maken vid en bodelning. Om man vill att viss egendom ska vara enskild går det att lösa med ett äktenskapsförord. Makarna ska få en lika stor andel av giftorättsgodset. Vid dödsfall delas egendomen mellan den efterlevande maken och dödsboet.
Bodelning kan vara komplicerade så för att göra det tydligare kommer jag att utgå från ett hypotetiskt fall:
Andelsberäkning: Om du och din make har möbler värt 100 000 kr vardera och en gemensam bostad som ni äger 50 % var på 2 miljoner så blir det totalt 2 200 000 kr. Detta hälftendelas, vilket ger dig och din make varsin andel på 1 100 000 kr (11 kap. 3 § ÄktB). Andelen innebär att du har rätt till egendom värd 1 100 000 kr efter bodelningen och likaså din makes dödsbo.
Lottläggning: Vilken egendom som tillfaller vem avgörs i lottläggningen. Lotten är den egendom ni får ut vid bodelningen. Huvudregeln vid lottläggning är att makarna behåller det de själva äger. Detta betyder att du får behålla dina möbler på 100 000 kr och din make behåller sina möbler värda 100 000 kr. Vem får behålla det gemensamma huset då? Den som har bäst behov av makarnas gemensamma bostad får erhålla den på sin lott (11 kap. 8 § ÄktB). Denna regel kan tillämpas till förmån för dig som efterlevande maka. Detta betyder det att du i en bodelning kan erhålla bostaden på din lott, vilket innebär att den inte kommer ingå i din makes kvarlåtenskap och därmed inte tillfalla hans barn. I exemplet blir din lott 100 000 kr + 2000 000 kr medans din mans lott har ett värde av 100 000 kr, då han endast fick behålla sina egna möbler.
Skifteslikvid: Din mans lott på 100 000 kr stämmer inte överens med hans andel, alltså det värde efter bodelningen han har rätt till, som låg på 1 100 000 kr. Din lott blir däremot 1 000 000 kr större än den andelen du skulle ha fått. Du blir alltså skyldig din mans dödsbo en kompensation för det som saknas i hans andel. För att få behålla huset måste du alltså ge ut 1 000 000 kr i så kallad skifteslikvid som kompensation av att du erhåller bostaden (11 kap. 9 § ÄktB).
Sammanfattningsvis så har du inte rätt till något arv från din make om han inte har upprättat ett testamente till din förmån. Din makes barn har däremot rätt till arv utan att han har upprättat ett testamente till deras förmån. Det görs en bodelning mellan dig och maken innan hans arv går till barnen. Det som din make erhåller i bodelningen er emellan blir alltså hans barns arv medan det du erhåller i bodelning får du behålla själv. Du kan alltså få behålla bostaden men det bygger på att du har möjlighet att kompensera barnen genom en skifteslikvid om det skulle krävas.
Om ni vill ha det på något annat vis går detta att reglera genom testamente och äktenskapsförord. Om du vill ha hjälp av våra jurister för att upprätta ett äktenskapsförord så kan du ringa oss på 08-533 300 04. Bodelning och arvsfördelning är som tidigare nämnt komplicerade saker så du är välkommen att återkomma med fler frågor eller funderingar om någonting är oklart.
