Vem har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden vid skilsmässa?
Jag undrar vem som vanligen har rätt att bo kvar i gemensam bostad vid skilsmässa?
Vi har två gemensamma barn som vi kommer ha delad vårdnad om. Jag är sjukskriven från en projektanställning och kan inte få lån. Min man har fast anställning med hög lön. Jag kan lösa ut min man med sparade pengar men skulle behöva gå ner mycket i levnadsstandard om jag skulle köpa något annat boende.
Hur ser processen för att bestämma detta ut? Tar denna process lång tid? Löses det i tingsrätten samtidigt som skilsmässan går igenom, dvs om ett halvår eller mer?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!
Vad som händer med den gemensamma bostaden vid en skilsmässa regleras i äktenskapsbalken. Jag besvarar dina frågor nedan. Vill du ha ett kort sammanfattande svar finner du det i slutet av varje fråga.
Vem har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden vid skilsmässa?
Jag utgår från att ni inte har något äktenskapsförord som reglerar enskild egendom och att bostaden därmed är giftorättsgods. Jag tolkar din fråga som att ni är gemensamma ägare till bostaden och utgår därmed från att bostaden inte är, varken din eller din mans, enskilda egendom genom villkor i gåva eller testamente (om någon av er ensamt äger bostaden med ett sådant villkor kan inte den andra maken ta över bostaden).
Vid skilsmässa ska bodelning ske och i bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. Giftorättsgodset ska efter avdrag för skulder delas lika mellan makarna.
För att bestämma vem av makarna som ska ha vad av giftorättsgodset används uttrycket att egendomen fördelas på lotter. Huvudregeln är då att varje make har rätt att på sin lott få den egendom maken själv äger eller den egendom som maken helst önskar få (11 kap. 7 § ÄktB).
För just den gemensamma bostaden finns dock ett undantag (11 kap. 8 § ÄktB)
Detta undantag innebär att den make som
- bäst behöver bostaden ska få denna på sin lott,
- om ett sådant övertagande kan anses skäligt med hänsyn till omständigheterna,
- och den övertagande också tar över de eventuella skulder som finns hänförliga till bostaden.
Bäst behövande
För att avgöra vem av makarna som är i störst behov av att överta bostaden ska en helhetsbedömning av samtliga omständigheter göras. Det som särskilt beaktas vid en sådan bedömning är om det finns barn i äktenskapet och om den ena maken ska ha ensam vårdnad om barnen. Eftersom att ni ska ha delad vårdnad talar mot att du har bäst behov av bostaden. Den ekonomiska situationen som föreligger mellan er talar däremot för att du är i bäst behov av att överta bostaden. Detta på så sätt din man har mycket större möjlighet att hitta en ny bostad utan att få större privatekonomiska konsekvenser. Hälsa och ålder är också faktorer som spelar in i bedömningen. Din sjukskrivning kan här få betydelse.
Skäligt
Förutom att det måste finnas ett behov av att överta bostaden måste det också bedömas som skäligt. Något som talar emot en övertaganderätt trots att behov föreligger är exempelvis om bostaden skulle vara någons föräldrahem eller släktgård.
Skulder
En förutsättning för att kunna ta över den gemensamma bostaden av den andra maken är att man också övertar eventuella skulder (inteckningar/panträtt). För detta krävs också att borgenären (i de flesta fall banken) godkänner att den övertagande maken också tar över skulden.
Sammanfattningsvis kan sägas att den som är i störst behov av den gemensamma bostaden vanligen har rätt att ta över denna vid en skilsmässa. Detta under förutsättning att det kan ses som skäligt och att den som tar över bostaden också tar över de eventuella skulder som finns i bostaden. Den make som tar över bostaden måste dock betala den andra maken ett belopp motsvarande det värde som den övertagande makens lott överstigs (11 kap. 10 § ÄktB). Detta eftersom att båda makarna ska få lika mycket. Av enbart de omständigheter som du har lyft fram i din fråga blir min bedömning i ditt fall att mycket talar för att du har bäst behov av att ta över bostaden.
Hur ser processen ut för att bestämma detta? Tar den lång tid? Löses det i tingsrätt samtidigt som skilsmässan går igenom?
Det är genom bodelningen som det bestäms vem av makarna som ska få vad, alltså vem som ska ta överta bostaden. Bodelning med anledning av skilsmässa ska ske när äktenskapet har upplösts och ett äktenskap är upplöst när en dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft i domstol (9 kap. 4 § ÄktB och 5 kap. 6 § ÄktB). Men om någon av er vill göra en bodelning under tiden skilsmässan handläggs i tingsrätten är det helt okej. Är ni ense om hur bodelningen ska ske (vem som ska ha vad) förrättar ni bodelningen tillsammans. Ni ska upprätta en handling som båda måste skriva under och denna ska ni skicka in till skatteverket som registrerar handlingen (9 kap. 5 § ÄktB).
Är ni inte eniga om hur bodelningen ska ske kan ni ansöka om en bodelningsförrättare. Det är domstol som beslutar om bodelningsförrättare. Eftersom ert mål om skilsmässa pågår ska en ansökan om bodelningsförrättare lämnas in till den tingsrätt som handlägger ert mål (17 kap. 2 § ÄktB).
Sammanfattningsvis gäller att du och din man kan genomföra en bodelning samtidigt som ert mål om skilsmässa handläggs i tingsrätten. Då bestämmer ni själva hur ert bo ska fördelas mellan er. Ni genomför bodelningen tillsammans, skriver under och skickar in till skatteverket. I detta fall tar det så lång tid som ni båda behöver. Bodelningen blir här skild från själva handläggningen av skilsmässan. Om ni inte är eniga om hur ert bo ska fördelas mellan er är det fördelaktigt att ansöka om en bodelningsförrättare som hjälper er. En sådan ansökan lämnas in till den domstol som handlägger skilsmässan. Här vågar jag inte svara på hur lång tid det tar för er att få en tilldelad bodelningsförrättare.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
