Vem bestämmer storleken på skadeståndet?
Hej! Jag undrar över vem som har rätt i en tvist om en väg i en samfällighet. En väg som ingår i samfälligheten har använts av tung fordonstrafik i samband med att mina föräldrar sålt tomter och hus har byggts. De har nu meddelat att de kommer att återställa vägen i befintligt skick och har visat upp detta för Samfälligheten och vill därmed avsluta ärendet. Samfälligheten (markägaren som äger marken där vägen går igenom) accepterar inte detta utan anser att de ska kunna kräva mer pengar om det behövs för påfyllning av grus mm då de vill tillfälle i vår ska skrapa vägen mm. Till saken hör att mina föräldrar redan har betalat in 82.000 kr till samfälligheten för ev framtida skador som uppkommer. Vem bedömer det ursprungliga skicket på vägen för att kunna avgöra om återställningen blir korrekt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är skadeståndslagen (SkL). Det korta och enda svaret på din faktiska fråga lyder egentligen att det är en domstol (en tingsrätt som första instans) som ytterst kommer att bestämma (fastställa) skadeståndet för det fall parterna inte förmår att göra upp på frivillig väg. Bedömningen, eller rättare sagt beräkningen, av ersättningen görs då utifrån den bevisning som har presenterats i målet.
I 2 kap. 1 § SkL anges att den som uppsåtligen (avsiktligen) eller av vårdslöshet (oaktsamhet) vållar person- och/eller sakskada ska ersätta skadan. Men mer än så går inte att utläsa av lagtexten varför allmänna skadeståndsrättsliga principer, vilka har kommit till uttryck i domstolspraxis och doktrin (den rättsvetenskapliga litteraturen), behöver konsulteras för att kunna bedöma om skadeståndsskyldighet föreligger. Men såvitt jag förstår är den delen oproblematisk. Dina föräldrar anser själva att de är ersättningsskyldiga. Däremot verkar det råda olika uppfattningar om hur stor kompensation som ska utgå.
Skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för sakens (vägens) värde eller reparationskostnad och värdeminskning, 5 kap. 7 § SkL. Och här finns två varianter gällande värdeersättningen, ersättning för totalskada och ersättning för partiell skada. I det här fallet torde det senare vara aktuellt. Det finns i vart fall ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på att det skulle röra sig om en totalskada, dvs. en totalt förstörd väg likt ett hus som brunnit ner till grunden. Vid partiell skada kan även den huvudsakliga metod som används vid beräkning av totalskador nyttjas, vilken ofta bygger på att ersättningen då ska motsvara återanskaffningsvärdet (även kallat dagsvärdet), dock med den skillnaden att restvärdet, alltså värdet på egendomen som återstår efter skadan, behöver fastställas för att sedan låta mellanskillnaden utgöra storleken på skadeståndet.
En annan metod är att skadevållaren direkt ersätter kostnaden för de reparationer som krävs för att återställa egendomen i ursprungligt skick. Och den här vägen synes dina föräldrar ha gått. Den skadelidande, dvs. samfälligheten, ska naturligtvis försättas i samma ekonomiska situation som den som rådde innan skadorna uppstod. Men någon överkompensation får det aldrig bli tal om varför det på goda grunder kan ifrågasättas varför samfälligheten ska kompenseras för eventuella framtida underhållsåtgärder. I synnerhet mot bakgrund av oklarheten kring orsakssambandet mellan de skadegörande handlingarna och de uppkomna skadorna, men framförallt med tanke på att 82 000 kr redan har erlagts utöver själva kostnaden för att återställa vägen. Det ska också tilläggas att vid skador på begagnad egendom har Högsta domstolen (HD) uttalat att avdrag ska ske med hänsyn till ålder och bruk, se avgörandet NJA 2011 s. 576. Om det klart framgår att egendomen skulle vara ny och så gott som oanvänd kan man dock tänka sig att nyss nämnda avdrag inte behöver göras, vilket bl.a. följer av rättsfallet NJA 1991 s. 269.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
I praktiken brukar det här bli en ren förhandlingsfråga parterna emellan. Och precis som jag anförde inledningsvis kommer frågan att behöva hänskjutas till domstol om meningsskiljaktigheterna består och ingen ger sig. Av förklarliga skäl är det också omöjligt för mig att ha någon uppfattning om vad som kan tänkas utgöra en skälig ersättning i det här fallet. Men det korta svaret på din faktiska och enda fråga är som sagt att det i slutändan blir en domstol som kommer att bestämma skadeståndets storlek och därmed bedöma hur man ska se på vägens ursprungliga skick, vilket då återigen görs utifrån den bevisning som finns tillgänglig för rätten, exempelvis i form av olika sakkunnigutlåtanden ingivna av parterna.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
