Vad kan jag göra för att få pengar av en kompis som förstört min telefon?
Hej! En kompis förstörde, genom olyckshändelse, min telefon. Hela skärmen krossades. Det gick knappt att använda telefonen och det uppkom successivt svarta fläckar på telefonen – men den gick att använda. Jag skickade ej in telefonen på lagning då denna kompis sa att han skulle fixa detta. Efter tre veckor tappade jag telefonen vilket gjorde att glasbitar från den redan krossade skärmen lossnade och att telefonen började leva sitt eget liv. Nu var den helt hopplös. Därefter skickade jag in den på lagning. Telefonen är dessutom på avbetalning och jag har ett år kvar att betala på den. Reparationsföretaget säger då att dom ej lagar denna typ av telefon oavsett skada utan att dom istället byter ut hela enheten. Detta kostade mig 4000 kr, vilket det även hade kostat om det t.ex. endast varit en liten spricka på skärmen. Min kompis säger nu att han vägrar betala då ett skärmbyte kostar 600 kr. Om han bytt skärmen hade eventuella nya skador ej täckts av garantin om jag skulle skickat in den igen. Vad är lämpligast att göra? Jag vill så klart att han betalar hela reparationen.
Lawline svarar
Inledning
Hej!
Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du tycker att svaret borde kompletteras på något sätt, eller vill att jag ska förtydliga någon särskild aspekt, är du välkommen att publicera en kommentar eller skicka ett mejl till marcus.backstrom@hotmail.com.
Mitt svar är strukturerat på så vis att jag först, enkelt och utan hänvisning till juridiska källor, sammanfattar min bedömning av situationen. Därefter utvecklar jag svaret med hjälp av mer ingående resonemang och väsentliga lagrumshänvisningar.
Min sammanfattande bedömning
Under förutsättning att du och din kompis inte kan komma fram till en lösning som båda är nöjda med finns egentligen bara en väg att gå – till domstol. Du kan skicka in en stämningsansökan till tingsrätten där din kompis bor och argumentera för att din kompis ska ersätta dig med de 4000 kr du lagt på reparationen (d.v.s. ge dig ett skadestånd).
För att domstolen ska döma ut skadestånd krävs det att din kompis agerat vårdslöst i samband med att telefonen gick sönder. Rör det sig om en ren och skär olyckshändelse, d.v.s. att din kompis varken förstört telefonen med flit eller varit klantig, har du ingen juridisk rätt till ersättning. Det är alltså viktigt att du funderar igenom vad som faktiskt hände (var din kompis vårdslös eller hade han bara otur?).
Om du bestämmer dig för att gå till domstol bör du också tänka på att det är en relativt omständlig och långsam procedur. Dessutom riskerar du att, om domstolen inte dömer ut något skadestånd, få betala viss ersättning till din kompis för olika kostnader som han haft i samband med förhandlingen (plus den ansökningsavgift till tingsrätten som du betalat inledningsvis).
Tycker du det är mödan värt att göra ett rättsligt ärende av detta ger jag dig gärna vidare upplysningar om hur du rent praktiskt ska ta det vidare (utformning av stämningsansökan och liknande).
Allmänt om rätt till skadestånd
I samband med en händelse som du beskrivit kan skadestånd utkrävas med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Av 2 kap. 1 § skadeståndslagen framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar en personskada eller sakskada ska ersätta personen som drabbats av skadan.
En grundförutsättning för att kunna få ersättning då man själv skadat sig, eller drabbats av en skada på en ägodel, är alltså att den som gett upphov till skadan antingen gjort det avsiktligen eller agerat på ett oansvarigt vis (d.v.s. varit vårdslös). En renodlad olyckshändelse, t.ex. att din kompis halkar på en isfläck och i samband med fallet råkar få med sig din telefon ned i marken, medför därmed ingen rätt till skadestånd. Skälet till detta är att lagstiftningen inte är ute efter att ”straffa” personer som haft otur, utan endast de som på något vis ”förtjänar” att bli skadeståndsskyldiga. I de fall något uppsåt eller någon vårdslöshet inte kan påvisas så får den som lidit skadan istället vända sig till sitt försäkringsbolag och begära ersättning (om en relevant försäkring tecknats förstås).
Förutsatt att det överhuvudtaget finns en skyldighet att betala skadestånd så regleras skadeståndets storlek, vad gäller sakskada, i 5 kap. 7 § skadeståndslagen. Den som orsakat skadan ska ersätta sakens värde eller dess reparationskostnad och värdeminskning som uppkommit p.g.a. skadan.
Eftersom du redan betalat 4000 kr för att få mobilen utbytt är det uppenbart att skadans storlek uppgår till det beloppet. Att din kompis enbart är villig att betala 600 kr bedömer jag inte har någon betydelse (då du bör ha rätt till ett skadestånd motsvarande kostnaden för reparation på en verkstad som är auktoriserad av tillverkaren och medför att garantin fortfarande är intakt).
Om den telefon du fått är av nyare modell, d.v.s. mer värdefull än den gamla, kan det dock leda till att rätten till skadestånd reduceras. Du har exempelvis inte rätt till ersättning motsvarande inköpet av en iPhone 7 om den telefon som gått sönder är en iPhone 5.
Att ta ett ärende till domstol
Lagrumshänvisningarna under denna och nästa rubrik avser rättegångsbalken.
När två personer bråkar med varandra om t.ex. pengar och det har konstaterats att någon kompromiss inte är möjlig att uppnå så återstår bara att låta tingsrätten avgöra tvisten. Det inledande steget i en sådan process är att den som vill ha ersättning skickar in en stämningsansökan till tingsrätten och betalar ansökningsavgiften på 900 kr.
Huvudregeln är att stämningsansökan ska skickas till tingsrätten på den ort där svaranden (personen som blir stämd) bor (se 10 kap. 1 § första stycket). Det är även okej att skicka stämningsansökan till tingsrätten på den ort där skadan skedde (10 kap. 7 §). Hur en stämningsansökan ska se ut framgår av 33 kap. 1 § och 42 kap. 2 §.
När stämningsansökan väl har skickats in kommer tingsrätten, om det inte är ett uppenbart oseriöst ärende, att begära att svaranden inkommer med ett s.k. svaromål där hen ger sin bild av situationen. Om det visar sig att svaranden inte vill betala, vilket naturligtvis är det vanligaste, ska ett sammanträde hållas där parterna träffas och deras ståndpunkter gås igenom (42 kap. 9 §).
Målet kan avgöras på en gång om parterna godtar det och saken är så enkel att det inte behövs någon huvudförhandling (42 kap. 18 § första stycket). Om det ändå blir en huvudförhandling så kan den, om parterna samtycker, ske direkt efter sammanträdet (42 kap. 20 § andra stycket). När det väl blivit dags att avgöra tvisten, och det rör sig om så pass lite pengar som i ditt fall, krävs det endast att en domare närvarar (1 kap. 3 d § första stycket).
I samband med att domen kommer (antingen direkt eller ett par veckor senare) meddelas även hur rättegångskostnaderna ska fördelas. När ett mål rör ett så litet belopp som det är frågan om här behöver förloraren ”bara” betala ersättning till vinnaren för en timmes juridisk rådgivning samt ansökningsavgiften till tingsrätten (18 kap. 8 a § andra stycket). Viss annan ersättning kan i och för sig bli aktuell (t.ex. för vittnesbevisning och hotellövernattning) men det lär du inte behöva bry dig om.
Vad händer efter domen?
Efter att domen har meddelats har den förlorande parten möjlighet att överklaga. Om någon överklagan inte skickas in blir domen giltigt efter tre veckor (50 kap. 1 §). Innebar domen att t.ex. ett skadestånd ska utbetalas är det vanligaste att förloraren självmant rättar sig efter det och ser till att vinnaren får sina pengar. Sker inte detta får den som är berättigad till skadeståndet vända sig till kronofogden och visa upp domen. Kronofogden är då skyldig att se till att pengarna drivs in (t.ex. genom utmätning av den skadeståndsskyldiges egendom).
