vad har man rätt till när ena maken ägde huset innan äktenskapet ingicks?
Min man äger hela huset o gjorde det innan vi gifte oss! Vad händer med huset vid dödsfall eller skilsmässa för min del?
Lawline svarar
Hej, tack för din fråga.
I mitt svar kommer jag utgå ifrån att det varken finns ett testamente eller äktenskapsförord mellan er.
I 1 kap. 5 § Äktenskapsbalken framgår att äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad och då ska det ske en bodelning. Vid en bodelning ska först makarnas andelar av boet beräknas, då ska skulderna räknas av från gifträttgodset i så stor mån att skulderna som maken hade innan talan om äktenskapsskillnad täcks (11 kap. 1 § Äktenskapsbalken och 11 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Med giftorättsgods menas allt som inte är enskild egendom tack vare exempelvis äktenskapsförord ( 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter att det har gjorts avdrag för skulderna ska läggas samman och delas lika (11 kap. 3 § Äktenskapsbalken).
Det spelar ingen roll att din make ägde huset innan ni gifte er, det ska fortfarande delas lika om det inte är så att det äktenskapsförord eller testamente som säger något annat. Det betyder att om det inte är så att det finns ett äktenskapsförord eller testamente så ska beräkningen av hur mycket man ska köpa ut den andre för se ut på följande sätt: Man beräknar först värdet på bostaden. Enligt grunderna i NJA 1975 s 288 ska man först ta marknadsvärdet minus ingångvärdet samt mäklarkostnader. På det beloppet ska man beräkna den latenta skatten. Värdet på bostaden blir marknadsvärdet minus mäklarkostnaderna och den latenta skatten. Därefter ska enligt reglerna i äktenskapsbalken makarnas andelar av bostaden beräknas och sen drar man av den andelen av lånet vardera ansvarar för. Därefter ska det som ni har kvar läggas samman och delas lika.
Om det är så att en av er avlider först så är vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte ingått i bodelningen, exempelvis enskild egendom och särskild egendom), det som utgör kvarlåtenskapen efter den avlidna. Detta är denna egendom som arvsreglerna därefter omfattar. Efter den ena makens död ärver efterlevande make med fri förfoganderätt, dock ifall det är så att den avlidne hade barn från tidigare förhållanden så har dessa barn rätt att få ut sitt arv direkt (se 3 kap. 1–2 § Ärvdabalken). Med fri förfoganderätt menas att personen får förbruka egendomen eller sälja egendomen som den vill. Dock finns det vissa undantag, man får till exempel inte ge bort en stor del arvet i gåva eller testamentera bort egendomen. Det har att göra med att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar efter att den som har ärvt med fri förfoganderätt har avlidit. Efter den efterlevande makes död så ska det som den efterlevande make har ärvt med fri förfoganderätt fördelas mellan den först avlidnes arvingar, det vill säga gemensamma barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn (se 3 kap. 2 § Ärvdabalken).
Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.
Vänligen
