Vad händer om lagstiftning hindrar en part att följa avtalet?
Hej,
En myndighet och en organisation sluter ett avtal och en ny lag inträder innan avtalstiden löpt ut som gör att avtalet inte längre kan följas på ett lagligt sätt.
Myndigheten agerar då på ett sätt som bryter mot avtalet, för att inte bryta mot den nya lagen vilket i sin tur för mig sig enorm negativ påföljd för organisationens verksamhet. Vem bär då ansvaret? Är det båda parters ansvar att ha skrivit om avtalet innan den lagen trädde i kraft eller är det myndighetens ansvar som är de som agera på ett sätt som bryter mot avtalet utan att ha sett över en ev omskrivning av avtalet?
Finns det något man kan göra i en sådan situation?
Tacksam för svar!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Huvudregeln, pacta sunt servanda, innebär att varje part är skyldig att följa avtalet. Annars gör parten sig skyldig till avtalsbrott och blir vanligtvis skadeståndsskyldig. Det finns dock undantag från huvudregeln. Ett sådant brukar kallas för "force majeure", dvs ett ursäktligt avtalsbrott. Undantaget gäller när en omständighet inträffar som är utom partens kontroll och som parten inte skäligen skulle kunna förutse eller räkna med. Ett sådant avtalsbrott är ursäktligt. Lagstiftning torde kunna utgöra ett sådan omständighet, såvida lagstiftningen inte beslutats innan avtalet ingicks. Utifrån de allmänna avtalsrättsliga principerna blir förevarande part därför inte skyldig till avtalsbrottet, då omständigheten som orsakat avtalsbrottet ligger utanför partens kontrollansvar.
Med vänlig hälsning,
