Vad händer med arvet och särkullbarn när min sambo går bort?

Question

Är sambo med hus inköpt gemensamt. Ska testamentera huset till varandra och vi har båda särkullbarn. Om barn väljer att ta ut del av sin laglott när en av oss dör (hus i Finland eller fritidsfastighet i Sverige) faller då efterarvsrätten efter den avlidne. Vi vill att det skall vara klart med arvet när den ene avlider.

Answer 1

Hej!

Tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga.

Jag förstår av din fråga att du är intresserad av att förklara hur arvet kommer delas ut i er situation. Jag kommer gå igenom det stegvis.

1.BodelningDet kommer ske en bodelning när så småningom en av er avlider (8 § Sambolagen). I denna kommer er gemensamma egendom, samboegendomen, att tillfalla dödsboet respektive den kvarlevande.

Sambolagen tillåter att ni avtalar om denna bodelning, men det är inte möjligt att föregripa laglotten genom att dela upp er egendom på annat sätt än bodelningen skulle göra ifall detta skulle vara i konflikt med laglotterna. Det skulle leda till att bodelningen kan jämkas (12 kap 1 § Äktenskapsbalken)

Vidare tillåter Sambolagen att ni avtalar annat än alla dess regler (9 § Sambolagen), bortsett från 22 §, som rör rätten att bo kvar i hus som inte är samboegendom. Denna regel är dock inte aktuell för er, eftersom ni köp huset gemensamt, vilket leder till att den är samboegendom (3 § Sambolagen). Dessa avtal kan vara användbara ifall ni t.ex. vill hålla fastigheter i en specifik persons ägo eller se till att någon får viss särskild lös egendom.

2.Laglotter räknas avEftersom ni inte är gifta kommer ni inte att ärva varandra på samma sätt som makar gör (3 kap 1 § Ärvdabalken). Därför kan inte heller efterarvsrätter uppstå, eftersom lagen inte tillerkänner er någon rätt att ärva varandra.

Den avlidnes bröstarvingar, särkullbarnen och eventuella gemensamma, kommer kunna göra anspråk på sina laglotter vid denna punkt. Laglotten uppgår till hälften av det som de hade ärvt om inte testamente fanns vid tidpunkten för den avlidnes död (7 kap 1 § Ärvdabalken). Kvarlåtenskapen kommer uppgå till det som tillfaller dödsboet i bodelningen samt den enskilda egendomen.

3.Testamenten genomförsDet är först efter alla de tidigare punkterna som testamenten kommer genomföras. Eftersom ni inte är gifta har inte den efterlevande sambon rätt att ärva den avlidne (3 kap 1 § Ärvdabalken), vilket innebär att er egendom kommer tillfalla era arvingar i den mån laglotten kräver minst.

Ärvdabalkens regler om makars rätt att ärva varandra kommer från en politisk vilja vid lagens stiftande att skydda nyblivna änkor och änklingar. Dimensionen med särkullbarn kunde ha inneburit att makar riskerat att hamna på bar backe pga. särkullbarns arvsrätter. Därför kom man på systemet med efterarvsrätt, som ger makar rätten att upp till 4 prisbasbelopp (2019: 189 600 kr) ta över det som egentligen skulle tillfalla särkullbarnen, borträknat sin enskilda egendom och det som tillföll dem från bodelningen (3 kap 1 § andra stycket Ärvdabalken). Denna egendom får änkan/änklingen fri dispositionsrätt över till sin död. Då får särkullbarnen sin efterarvsrätt innan arvingarna.

Samboförhållanden var dels inte vanliga, dels fanns det en konsensus inom lagstiftningen att äktenskapet skulle vara bättre skyddat lagligt när Ärvdabalken infördes. Därför gavs inte sambor rätt att ärva varandra och sedan dess har man hänvisat till testamenten för att garantera varandras försörjning efter den ena sambons död.

I ert fall tar ni ansvar genom att testamentera egendom till varandra för att motsvarande funktion ska uppnås. Därför är mitt råd att fortsätta som ni gör nu, såvida ni inte vill göra på något annat sätt.

Om ni har fler frågor i framtiden får ni gärna vända er till oss igen

Med vänlig hälsning,