Vad gäller när den först avlidne var gift men gemensamma barn saknas med den efterlevande maken?
Hej, pappan till en av mina bekanta, har avlidit ca 75 år gammal. Hans efterlevande fru har utsett sig själv till boupptecknare, tömt huset på värdefulla musikinstrument och en del möbler. Min bekant, en av fem barn till den avlidne mannen, har frän änkan fått information att den avlidne hade skulder till henne varför barnens arv kommer att bli minimalt. I mina öron låter allt detta som en oegentlighet, brottsligt? Hur ska min bekant agera för att säkra sin arvslott?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har en vän vars pappa nyligen har avlidit. Dennes efterlevande fru verkar dock godtyckligt ha bestämt att hon ska ombesörja dödsboets förehavanden helt på egen hand. Till saken hör att vederbörande även har tömt huset på viss värdefull egendom och jämte detta åberopat flertalet skulder som din väns pappa enligt änkan skulle ha haft till henne, vilket hon sedermera har låtit meddela också kommer att leda till ett nästintill obefintligt arv för din vän och dennes syskon. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet hur din vän bör agera framgent. Jag kommer nedan att utgå ifrån att det inte finns något testamente eftersom du inte har nämnt något sådant. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.
Den civilrättsliga aspekten, vad gäller?
Ett dödsbo är en egen juridisk person som uppstår efter den avlidne och inkluderar då dennes samtliga tillgångar och skulder. Dödsboet är alltså formellt sett ägare till hela den avlidnes kvarlåtenskap och förvaltningen av egendomen svarar delägarna (änkan, din vän och övriga syskon) gemensamt för. En bouppteckning ska komma till stånd inom tre månader från arvlåtarens frånfälle (20 kap. 1 § ÄB) och boet upplöses först genom ett arvsskifte (18 kap. 1 § ÄB). Men innan dess ska en av dödsbodelägarna utses till bouppgivare vars uppgift är att skriva under bouppteckningen och genom underskriften på heder och samvete intyga att lämnade uppgifter är korrekta (20 kap. 6 § ÄB). Därefter ska handlingen jämte en bestyrkt kopia ges in till Skatteverket och detta ska ske inom en månad från bouppteckningens upprättande (20 kap. 8 § ÄB). Notera här att ett beslut om vem ska utses till bouppgivare ska tas gemensamt, konsensusbeslut är således ett lagstadgat krav, vilket i praktiken innebär att varje dödsbodelägare har en vetorätt. Vidare gäller att ingen egendom, varken musikinstrumenten eller möblemanget, egenmäktigt kan lyftas ur boet innan bodelningen är avslutad. Om det är så att änkan undanhåller egendom från din vän och dennes syskon är hennes agerande inte förenligt med ärvdabalkens regler och kan för änkan resultera i en personlig återbäringsplikt (18 kap. 6 § ÄB). Skulle egendomen inte gå att återlämna till boet, exempelvis på grund av en genomförd försäljning, ersätts återbäringsplikten med en återbetalningsskyldighet till dödsboet motsvarande den försålda egendomens nuvärde (marknadsvärdet). Det sistnämnda bestämmelsen avser egentligen dödsbodelägare, men enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer får den samma effekt för änkan (som inte är dödsbodelägare (se nedan) varför hon enligt min mening inte heller kan utse sig själv till bouppgivare).
Den så kallade första arvsklassen består av arvlåtarens avkomlingar (barnen), vilka för övrigt kallas bröstarvingar. Dessa ärver först enligt ärvdabalken och varje barn äger rätt till lika stor del i den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att din vän i egenskap av bröstarvinge tillsammans med sina syskon inbördes har rätt till lika stor del av det som härrör från deras far efter att sedvanliga avräkningar för begravningskostnader, kvarvarande skulder och annat dylikt har gjorts. De fordringar som änkan påstår sig ha på hennes avlidne make (pappan) måste naturligtvis vederhäftigt kunna bevisas och allt detta ska klarläggas i samband med bouppteckningens upprättande. Till den förrättningen ska samtliga bröstarvingar kallas varför dessa har närvarorätt (20 kap. 2 § 1 st. ÄB).
Om den avlidne var gift, som i det här fallet, vad gäller då?
Om den avlidne var gift vid tidpunkten för frånfället ska en bodelning göras enligt reglerna i äktenskapsbalken innan det förestående arvsskiftet kan äga rum (23 kap. 1 § 2 st. ÄB). Enligt 10 kap. 1 § ÄktB räknas till bodelningen giftorättsgodset, vilket är all egendom makarna besitter som inte är enskild egendom (7 kap. 1-2 §§ ÄktB). Exempel på den senare egendomen är tillgångar som på grund av villkor i ett äktenskapsförord, ett testamente eller en gåvohandling ska vara enskild och därmed undantas en bodelningssituation. Eventuella anspråk från olika fordringsägare går dock före giftorätten varför vardera maken får undanta så mycket av giftorättsgodset som kan tänkas behövas för att täcka de ifrågavarande skulderna. I praktiken innebär det nu sagda att makarna äger rätt att göra avräkning för sin respektive skulder innan giftorättsgodset, nettoöverskottet, sammanläggs för att därefter hälftendelas, (11 kap. 2-3 §§ ÄktB). Det ska i det här sammanhanget även noteras att vardera maken ensam svarar för sina respektive skulder varför eventuella underskott inte kommer att hälftendelas. Skulle den ena makens skulder överstiga dennes tillgångar hälftendelas därför endast överskottet hos den andra maken. Detta är ett resultat av den äktenskapsrättsliga principen om särförvaltning (1 kap. 3 § ÄktB). När andelsberäkningen sedan är genomförd och klar ska andelarna (egendomen) fördelas mellan makarna, vilket sker genom den så kallade lottläggningen (11 kap. 7 § ÄktB). Många gånger uppstår dock en obalans mellan hur mycket makarna är berättigade till enligt andelsberäkningen och den egendom som de i själva verket erhåller på sina respektive lotter. Det kompenseras då genom att den av makarna som har fått en lott som är större än andelen tvingas utge en skifteslikvid till den andra maken, vilket i normalfallet brukar ske i likvida medel.
Utifrån din ärendebeskrivning och givet avsaknaden av såväl ett testamente som ett äktenskapsförord (?) innebär det ovan anförda att en bodelning kommer att göras mellan änkan och dödsboet efter hennes make (din väns pappa). Det hon erhåller i samband bodelningen tillfaller henne medan allt övrigt blir kvarlåtenskapen efter din väns pappa, vilket utgör dödsboets förmögenhetsmassa som i sin tur sedan ska fördelas mellan hans fem bröstarvingar i enlighet med reglerna om arv i ärvdabalken. Ovan nämndes att bodelningen i den här typen av situationer, när den avlidne vid sitt frånfälle var gift, ska göras enligt reglerna i äktenskapsbalken. Vid en äktenskapsskillnad (skilsmässa) råder det i princip full frihet för makarna att fördela egendomen mellan sig efter eget gottfinnande. För det fall makarna inte kan komma överens är utgångspunkten att vardera maken har rätt att behålla sin egendom, det vill säga den egendom som man formellt sett äger. Så vem som ska få vad vid lottläggningen blir i mångt och mycket en förhandlingsfråga mellan änkan och dödsbodelägarna, alltså syskonen, med iakttagande av skyldigheten att utge eventuell skifteslikvid. Ovanstående betyder med andra ord att änkan som efterlevande make, utan gemensamma barn, inte ärver hennes man (hans andel). Den så kallade basbeloppsregeln ska emellertid uppmärksammas, vilken innebär att efterlevande make alltid har rätt att få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 st. ÄB). Den här regeln tillämpas dock endast på dödsbon med en liten behållning. Det ska också framhållas att änkan som efterlevande make har rätt att bestämma om bodelningen vid dödsfallet ska göras enligt hälftendelningsprincipen eller om vardera maken (i praktiken dödsboet) som sin andel ska behålla det egna giftorättsgodset (jämkning, 12 kap. 2 § ÄktB). Det senare upplägget gagnar naturligtvis om den efterlevande maken om han eller hon skulle vara mer förmögen än den först avlidne maken.
Den straffrättsliga aspekten, vad gäller? Kan det vara några brott begångna?
Det kommer inte att bli någon straffrättslig djupdykning i det följande, men det lagrum (lagparagraf) i brottsbalken som bör nämnas och eventuellt skulle kunna tillämpas är förskingring (10 kap. 1 § BrB):
Om någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år.
Här handlar det om pengar och annan egendom som kan finnas i dödsboet i samband med arvsskiftet och som inte har redovisats till din vän. Änkan torde i så fall 1. "på grund av dylik ställning (efterlevande make)", 2. "fått egendom i besittning med skyldighet att redovisa för denna", 3. "tillägnat sig egendomen (musikinstrumenten och möblerna)", vilket 4. "har inneburit vinning för honom (henne) och skada för den berättigade (din vän och övriga syskon)". Vidare fordras uppsåt (avsikt) eller oaktsamhet (vårdslöshet) för att änkan ska kunna dömas för brott. Det kan inte heller uteslutas att änkan, beroende på hennes tillvägagångssätt, kan göra sig skyldig till ett tillgreppsbrott, exempelvis stöld (8 kap. 1 § BrB) eller egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § 1 st. BrB), när hon olovligen lyfter saker ur dödsboet.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammantaget är min bedömning att din vän på ett mycket tydligt sätt behöver medvetandegöra änkan om de regler som gäller på det här området. Först ska en bodelning göras enligt äktenskapsbalken mellan henne och dödsboet (som ägs av din vän och dennes syskon). Därefter kan aktiviteterna koncentreras till dödsboets verksamhet och avvecklingen av detta genom arvsskiftet. Alla beslut ska fattas gemensamt av dödsbodelägarna och ingenting få lyftas ur boet innan bodelningen är klar (alltså den mellan dödsbodelägarna, inte den som ska göras i första skedet mellan änkan och dödsboet). Änkan kan ådra sig skadeståndsskyldighet gentemot boet om hon förskingrar egendom och ett sådant agerande kan likaledes vara brottsligt varför det kan finnas skäl att polisanmäla änkan om oegentligheterna inte upphör och/eller om hon inte självmant vidtar rättelse om hon redan skulle ha hunnit avhända sig egendom som tillhör dödsboet.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
