Utpressning - Vad gäller?
Hej, var inne på omegle för några veckor sedan, där jag pratade med en ”tjej” som undrade om jag vill köpa bilder av henne. Vi tog kontakt över Snapchat, jag betalde personen 300kr för att få nakenbilder, men fick endast lättklädd bilder (3st) Efter detta visar det sig att det är en man runt 30års åldern som sitter bakom detta konto, han krävde mig på pengar för att inte skicka chatt osv till närstående, mina chefer osv. Jag betalde givetvis då jag blir orolig, han fick pengar han sa och lämnade sedan mig ifred. Han hörde av sig ytligare en gång efter detta för att kräva mig på ännu mer pengar, jag betalde och han lovade att aldrig mer skriva och allt är bortglömt. Idag skriver han igen och kräver mig en 3dje gång på pengar som jag verkligen inte har. Han gör nya konton via Facebook. Sitter o tar reda på all möjlig information om mig, vänner, famil, jobb osv. Jag behöver få stopp på detta. Hur gör jag? Vad skall jag göra?
Lawline svarar
Hej och tack för du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är brottsbalken (BrB).
Allmänna hållpunkter
Inledningsvis måste dock följande sägas. Enligt 1 kap. 2 § 1 st. BrB gäller att en gärning ska, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen (avsiktligen). Det måste alltså röra sig om ett medvetet handlande från gärningspersonens sida i syfte att uttryckligen utöva utpressning mot just dig. Och så verkar ju onekligen vara fallet här. Detta innebär i klartext att denne måste befunnit sig i ett medvetet tillstånd. Dock utesluter inte handlingar i överilning eller i affekt att uppsåt kan föreligga, men reflexmässiga sådana betraktas i regel aldrig som uppsåtliga.
Uppsåtet ska täcka samtliga rekvisit, alltså uppfylla samtliga krav, i det aktuella straffbudet och i det här fallet i bestämmelsen som reglerar brottet utpressning, se 9 kap. 4 § 1 st. BrB (se nedan). I praktiken betyder ovanstående att gärningspersonen behöver ha förstått (åtminstone haft s.k. likgiltighetsuppsåt till) att dennes handlande motsvarade brottsbeskrivningen och närmare bestämt lagtexten gällande utpressning. Utan att det ska bli alltför många teknikaliteter kan i vart fall och så här långt sägas att det inte verkar finnas omständigheter som med styrka talar för att gärningspersonen inte skulle ha varit medveten om sitt eget agerande varför uppsåtsbedömningen inte heller torde bli särskilt svår.
Utpressning - Vad gäller?
I 9 kap. 4 § 1 st. BrB sägs den som genom olaga tvång förmår någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvingade eller någon i vars ställe denne är döms, om inte brottet är att anse som rån eller grovt rån, för utpressning till fängelse i högst två år. Vidare anges, i samma bestämmelse, att om brottet är ringa, döms för ringa utpressning till böter eller fängelse i högst sex månader.
En grundförutsättning gällande ansvar för utpressning är att gärningspersonen inte har begått brotten rån eller grovt rån, vilket inte heller är fallet här. Däremot måste det som sagt vara fråga om ett olaga tvång, se 4 kap. 4 § BrB. Vidare menas med formuleringen ”som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvingade” att det måste föreligga någon sorts en förmögenhetsöverföring. Notera dock att kravet på skada och vinning inte innebär att företeelserna behöver ha samma värde räknat i pengar.
I lagkommentaren till brottsbalken uttalas att det är utpressning att tvinga någon att betala ett oskäligt högt skadestånd, en spelskuld, en ogiltig fordran, en muta eller en ersättning för en prostituerads tjänster. Därutöver sägs att utpressning även begås i det fall att någon tvingar en anhörig till den, som är skyldig att betala t.ex. skadestånd, att erlägga beloppet (förutsatt att den anhörige inte har rättslig skyldighet att betala). Antalet vägledande rättsfall är få till antalet. Men från praxis kan ändå Högsta domstolens (HD) avgöranden NJA 1997 s. 507 och NJA 2003 s. 295 nämnas som exempel.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Utan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är naturligtvis svårt att kunna göra en adekvat bedömning av det inträffade. Men det korta svaret på din huvudsakliga fråga lyder att du, för att kunna få stopp på detta, behöver polisanmäla händelserna. För mycket, i vart fall såvitt jag kan bedöma, tyder på att den aktuella personen har gjort sig skydlig till brottet utpressning.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning (som denna) och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
