Utmätning av en bil som inte tillhör gäldenären - Vad kan den rättmätige ägaren göra i en sådan situation?
Hej, Jag är åtalad för tillåtande av olovlig körning. Saken är att i Mars månad 2023 tog min sambo min bil och körde olovligt utan körkort.J ag har verkligen understryka att jag inte gett honom lov till detta. Detta har hänt tidigare gällande en annan bil och då togs bilen i beslag och jag fick tillbaka den. Från Mars 2023 har polisen haft min bil i beslag. På Måndag 22/1-24 är det rättegång som gäller min sambo angående andra åtalspunkter men jag är också kallad till förhandlingen gällande tillåtande av olovlig körning. Jag har kontaktat tingsrätten för att jag vill ha en advokat och fick då till svar att jag får ordna det själv. Under denna tid har jag köpt en annan bil en stor Mercedes Vito som jag tänkte ha tillfälligt eftersom jag precis har flyttat och behövde då en skåpbil. Sedan sker nästa grej att min sambo återigen kör denna nya bil olovligt utan min vetskap när han hade bytt batteri på den.Den 8/1-24 blir han stoppad och de tar bilen i beslag. Ett par dagar efter får min sambo brev från Kronofogden att de kommer behålla bilen. Han har skulder men det är min bil och det är jag som betalat den. Vad kan jag göra nu? Tycker du att jag ska ordna en advokat själv? Även om det från början inte var så mycket så vill inte jag hamna i belastningsregistret om jag får böter. Jag är oskyldig. Jag har inte olovligt lånat ut mina bilar.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är utsökningsbalken (UB). Du uppger ovan att Kronofogdemyndigheten (KFM) har meddelat att de kommer att behålla bilen, vilket jag tolkar som att myndigheten har tagit bilen i mät, dvs. fattat ett beslut om utmätning av bilen.
Allmänna hållpunkter
Ett beslut om utmätning innebär att utmätning ska ske endast om det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Här ska KFM i första hand välja sådan egendom som kan användas för att reglera den aktuella skulden med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären (den skuldsatte, gäld = skuld), se 4 kap. 3 § UB. Exempel på sådan egendom är främst likvider (kontanter), värdepapper och annan lös egendom (exempelvis lösören, alltså lösa saker, exempelvis en bil). Fast egendom brukar endast fungera som en sista utväg när andra eventuella utmätningsförsök har varit resultatlösa. Märk väl att det inte finns några regler för hur stor en skuld måste vara för att KFM ska kunna utmäta en bostad. Och som påpekats ovan får en utmätning av en bostad ske under förutsättning att försäljningen genererar ett överskott efter att alla omkostnader knutna till försäljningen är täckta, vilket även har bekräftats i rättspraxis, se Högsta domstolens (HD)avgörande NJA 2013 s. 1241 vari domstolen uttalade att det kan sakna betydelse att gäldenärens skuld framstår som begränsad i förhållande till värdet på den utmätta egendomen.
Utmätning av lös egendom - Vad gäller?
I 4 kap. 17 § UB sägs att lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han eller hon enligt 18 eller 19 § (i samma kapitel) skall anses vara ägare. Och i 4 kap. 18 § 1 st. UB anges att gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han eller hon har i sin besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan (vilket är fallet här eftersom bilen tillhör dig, något som också torde vara tämligen enkelt att kunna föra bevisning genom ett utdrag från det allmänna fordonsregistret, vilket förs av Transportstyrelsen).
Av 4 kap. 20 § 1 st. UB följer att om lös egendom utmäts enligt 17, 18 eller 19 § (i samma kapitel) trots att tredje man (du) har påstått bättre rätt till egendomen, skall KFM, om skäl föreligger, förelägga tredje mannen (du) att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom eller henne väcka talan i saken mot sökanden och gäldenären. Detsamma gäller om tredje man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett (vilket verkar vara fallet här). Huruvida du har blivit förelagd att hänskjuta frågan till domstol låter jag vara osagt, men om du inte överklagar myndighetens beslut riskerar du att gå miste om rätten till en sådan process, se 4 kap. 20 § 2 st. UB. Däri uttalas att efterkommer tredje man inte föreläggandet, har han eller hon förlorat sin rätt mot sökanden, om ej denne inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot tredje mannen.
Det korta svaret på din första fråga, alltså den som lyder ”Vad kan jag göra nu?”, är att du behöver överklaga utmätningsbeslutet. KFM:s beslut överklagas skriftligen hos den tingsrätt där svaranden (din sambo) har sin hemvist, se 18 kap. 1 § UB. För klagorätt krävs både s.k. saklegitimation och kontraritet. Enligt 18 kap. 2 § 1 st. UB gäller att KFM:s beslut får överklagas av den som beslutet angår (kravet på saklegitimation), om det har gått honom eller henne emot (kravet på kontraritet). Båda förutsättningarna är hos dig uppfyllda i det här fallet. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt. Notera också att ett överklagande ska ges in till KFM, se 18 kap. 9 § 1 st. UB.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område samt i vissa offentligrättsliga ärenden och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
När det gäller din andra och sista fråga kan mycket kort sägas att jag inte riktigt fullt ut kan råda dig till hur du ska agera, men generellt kan sägas att det i regel och av uppenbara skäl är betydligt svårare att föra sin egen talan än att bli företrädd av ett juridiskt ombud. Utifrån antagandet att du inte är juridiskt bevandrad torde finnas flera goda skäl att anlita en sakkunnig person i såväl brottmålsdelen som i det kommande utmätningsförfarandet hos KFM.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
