Uppskovsbelopp när enbart ena maken ägde ursprungsbostaden
Hej! Jag flyttade med min flickvän till en hyresrätt 2008, 2009 köpte vi en bostadsrätt för 570'000kr (Jag tog lånet och stod på papperet som ensam ägare men vi flyttade in tillsammans). 2012 gifte vi oss, 2012 köpte vi även en villa för 1'250'000som vi står som 50/50 ägare på men inte förrän 2013 sålde vi bostadsrätten och fick 1'285'000kr.
Nu skall detta deklareras och vi hade räknat med uppskov på hela beloppet minus mellanskillnaden eftersom villan var billigare än lägenheten, nu säger min mäklare som erbjuder hjälp med deklarationsblanketten att vi bara kan få uppskov med halva beloppet. Dvs. den vinstskatt de ca 600'000kr vi tjänade på affären ger kan bara tillgodoräknas på min 50% andel av den nya villan, vilket innebär att vi bara kan få uppskov med hälften av den summa vi räknat med.
Stämmer detta?
Det låter mkt märkligt för mig eftersom vi var gifta och bostadsrätten därmed borde ha räknats som delad, till och med sambolagstiftningen gör ju att bostaden skulle delats i vårt fall vid en separation om vi nu bara varit sambos och inte gifta. Mäklaren säger att detta kunnat lösas om jag bara skrivit över 50% av lägenheten på min fru alldeles innan vi sålde den men att det nu tyvärr inte finns något att göra. Är skattelagstiftningen omodern som inte hanterar detta?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!
Det är skillnad på vad som gäller ägodelar under äktenskapet och när makar skiljer sig. Även om ägodelar skulle räknas som giftorättsgods som ska delas vid en skilsmässa innebär inte detta att de båda makarna äger dessa gemensamt under tiden för äktenskapet. Samma sak för bohag och bostad vid samboskap, även om dessa skulle komma att uppfylla kraven för att delas vid en bodelning i anledning av samboskapets upplösande.
Det är enbart den som äger en bostadsrätt som ska deklarera försäljningen. Det är alltså enbart ägaren som har en vinst från försäljningen att beskatta, vilken denne kan begära uppskov med. Det maximala uppskovsbeloppet per bostad är dock detsamma oavsett om man är en eller flera ägare till den sålda bostaden, det vill säga 1 450 000 kr. Den som står som ensam ägare till den sålda bostaden kan få hela beloppet registrerat på sig medan den som står som ägare till hälften maximalt kan få halva beloppet, dvs 725 000 kr, registrerat på sig etcetera. Se 47 kap. 7 § 2 st och 8 § 2 st inkomstskattelagen.
Det som blir skillnad i och med att du stod som ensam ägare till den sålda bostadsrätten och sen som ägare till hälften av den nya fastigheten är att ditt inköpspris för fastigheten blir lägre i förhållande till din vinst från bostadsrätten än om du stått som ensam ägare till även fastigheten, eller som hälftenägare till bostadsrätten. Därmed blir det slutgiltiga uppskovet som du har möjlighet att begära lägre. Hur uppskovsbeloppet beräknas framgår av 47 kap. 7 § 1 st inkomstskattelagen. Du kan också räkna ut ditt eventuella uppskovsbelopp under avsnittet H på Skatteverkets blankett K6 Försäljning - bostadsrätt. I din fråga har du inte angett samtliga siffror/datum som skulle behövas för att med säkerhet beräkna ett eventuellt uppskov för din räkning, men ett överslag på de siffror du har angett tyder snarare på att du inte kommer att ha möjlighet att få uppskov med någon del av vinsten.
Din mäklare har rätt i att ni hade kunnat undgå detta utfall och istället fått uppskov med del eller hela vinsten om ni innan försäljningen av bostadsrätten hade överlåtit hälften på din fru, vilket inte går att korrigera i efterhand. Ett annat alternativ skulle vara om du istället stått som ensam ägare till den nya fastigheten (eller om ni istället hade köpt en dyrare bostad). Beroende på bland annat vilka in- och utflyttningsdatum ni har från och till de olika bostäderna kan det möjligen gå att komma runt en beskattning av hela vinsten under 2014 (alltså att få ett uppskov) genom att överlåta fastigheten på nytt i flera steg så att du kan förvärva hela fastigheten vid ett och samma tillfälle inom de tidsramar som krävs. Villkoren för uppskov hittar du i 47 kap. 2-5a §§ inkomstskattelagen. Sen är det möjligt att det inte går att göra med hänsyn till lån/säkerhet etcetera. Om ni vill vara säkra på om detta är ett förfarande som skulle vara genomförbart för er räkning skulle jag råda er att kontakta en jurist.
Du har annars möjlighet att istället ansöka om preliminärt uppskov med vinsten genom att inte uppge den köpta fastigheten som ersättningsbostad, 47 kap. 8 § 1 st inkomstskattelagen. I så fall kommer du behöva återföra beloppet till beskattning nästkommande beskattningsår, 47 kap. 9 § 1 st inkomstskattelagen, förutsatt att ingen annan ersättningsbostad har införskaffats som uppfyller kraven i 47 kap. 9 § 2 st inkomstskattelagen. För uppskov ska en schablonintäkt tas upp i deklarationen på 1,67 % av uppskovsbeloppets storlek vid ingången på beskattningsåret, 47 kap. 11b § inkomstskattelagen.
Inkomstskattelagen hittar du här.
Hoppas att detta besvarade din fråga!
Vänligen
