Stora basbeloppsregelns förhållande till särkullbarns rätt till sin laglott
4-basbeloppsregeln som "garanterar" efterlevande make/maka pengar. Denna rätt kan ju kräva del av särkullebarns del av sitt arv men hur är det med särkullebarnens laglottsdel, kan även den delen inskränkas om 4-basbeloppsregeln blir aktuell?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline.
Eftersom din fråga handlar om arv, är svaret på denna reglerad i Ärvdabalken (ÄB).
Basbeloppsregeln återfinns i ÄB 3:1 och anger att en efterlevande make alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, erhålla en summa som, tillsammans med den efterlevande makens enskilda egendom, och det som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen, motsvarar fyra prisbasbelopp. Att den efterlevande maken alltid har rätt till detta innebär att denna rättighet har företräde framför både testamente och särkullbarns rätt till sin laglott (ÄB 7:3).
Svaret på din fråga är därför ja, basbeloppsregeln kan inkräkta på särkullsbarnens rätt att erhålla sin laglott. Skulle dock fallet vara så att särkullbarnen inte får ut sina berättigade laglotter pga basbeloppsregeln, kommer särkullbarnen istället ha rätt till efterarv efter den efterlevande maken. Vad detta innebär kan bäst återspeglas i ett exempel:
A och B är gifta och har inga gemensamma barn. A har dock två barn (särkullbarn) från ett tidigare förhållande. Enligt A:s testamente ska särkullbarnen dock endast ärva sin laglott. A avlider och efter bodelningen med B står det klart att A:s kvarlåtenskap uppgår till 40 000 kr. Laglotten för var och en av särkullbarnen är därför 10 000 kr. B (efterlevande make) erhåller 40 000 kr ur bodelningen och har enskild egendom värd 10 000 kr.
Totalt efter bodelningen har alltså B egendom till ett värde av 50 000 kr, vilket är mindre än fyra prisbasbelopp (179 200 kr)*. Pga basbeloppsregeln har B därför rätt att erhålla hela A:s kvarlåtenskap på 40 000 kr (B kan ju inte erhålla mer eftersom det endast finns 40 000 kr) och kommer totalt efter arvsfördelningen att ha egendom till ett värde av 90 000 kr. Särkullbarnen ärver i detta skede ingenting.
*Prisbasbeloppet för år 2017 är 44 800 kr
När sedan även B avlider, har A:s särkullbarn rätt till efterarv. Då särkullbarnens respektive laglott (10 000 kr) utgjorde 1/9 av B:s egendom (90 000 kr) efter arvsfördelningen efter A, har de nu rätt att erhålla 1/9 del var av B:s kvarlåtenskap (ÄB 3:2). Dvs, efterlämnar sig B t ex 180 000 kr, har A:s särkullbarn rätt att ärva 20 000 kr var av B (ÄB 3:4).
B kan inte testamentera bort A:s särkullbarns efterarvsrätt och i ÄB finns även skyddande regler mot att B i oskälig utsträckning genom gåva skulle försöka att kringå särkullbarnens efterarvsrätt genom att skänka bort sin egendom till sina egna arvingar (ÄB 3:3).
Sammanfattningsvis kan det sägas att basbeloppsregeln ger ett mycket starkt skydd för en efterlevande make då den är tvingande och har förträde både framför testamente och särkullbarns rätt till laglott. Skulle en make med särkullbarn (A i exemplet) vilja undgå basbeloppsregeln, är således den enda utvägen att skilja sig.
Jag hoppas att jag har lyckats svara på din fråga. Skulle du behöva ytterligare hjälp är du mer än välkommen att skicka in en fråga till oss igen.
Vänligen,
