Sportfotograf - frågor om tillåtlig fotografering, samtycke, GDPR, reklam och otillåten fotografering

2019-07-06 i PUL/GDPR
FRÅGA
Jag arbetar som Sportfotograf (med pressleg) för olika bildbyråer samt för idrottsföreningar (i Sverige) t.ex. utanför sportevenemang. Som jag förstått det så är fotograferande tillåtet på allmän plats om jag inte fotograferar militära skyddsområden/objekt och inte fotograferar t.ex. på museer där det tydligt framgår att fotografering är förbjuden. Jag får inte heller "vara i vägen" för polisernas arbete. Så blir jag ombedd att flytta på mig så måste jag naturligtvis göra det. Jag får heller inte genomföra "kränkande" fotografering men när jag läser om detta så verkar "kränkande" vara om jag håller en kamera precis framför ansiktet på en annan person eller om jag fotografera t.ex nakna personer eller liknande. Jag får inte använda bilderna i reklam utan personens skriftliga godkännande. Att den jag fotograferar inte gillar att bli fotograferad räcker inte för att det skall anses kränkande. Om jag förstått det rätt får varken Polis, museums/butikspersonal eller väktare konfiskera kamera eller minneskort av mig som fotograf om det inte är så att mitt fotograferande är uppenbart olagligt (t.ex förberedelse till terrorism eller liknande). Man får heller inte begära att jag raderar bilder (vilket för övrigt ibland inte går om min kamera är direktkopplad till en bildbyrås FTP-server, vilket förekommer ibland...) Är detta rätt uppfattat och om inte, vad har jag missat eller missförstått?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

I stort har du uppfattat regelverket rätt. I och med EU:s dataskyddsförordning (GDPR) gäller numera mer omfattande regler för fotografer. Du kan bekanta dig med regelverket genom att läsa här och här. Jag rekommenderar Svenska fotografers förbund för ytterliga vägledning. Bestämmelser om samtycke vid användning av bild i reklam finns i lagen om namn och bild i reklam.

Som du nämnder finns det en brottsrubricering kallad kränkande fotografering (4 kap. 6 a § brottsbalken). En person som olovligen med tekniskt hjälpmedel, exempelvis kamera, i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, kan dömas för kränkande fotografering. Personen döms inte till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. Bestämmelsen tar sikte på fotografering som sker olovligen, i hemlighet och i privata situationer. Att personen som du fotograferar inte gillar att bli fotograferad och således inte ger sitt samtycke till att bli fotograferad har betydelse för olovligheten av fotograferandet. Läs i regeringens proposition om vad kränkande fotografering innebär (här).

Polisen har rätt att beslagta elektroniska apparater som innehåller information, som kamera med minneskort, om föremålet skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brott (27 kap. 1 § rättegångsbalken). Läs lawline-svar om beslag här. Annars får beslag av kamera och minneskort inte ske då bilderna t.ex. kan skyddas enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Du kan inte tvingas radera bilder såtillvida begäran inte kommer från personen du fotograferade (läs här om när samtycke krävs).

Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Amanda Blomberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom PUL/GDPR (156)
2019-10-29 Ladda upp dokument
2019-09-22 Ser ni IP-adressen till den som skickar in en fråga till er?
2019-09-19 Är det tillåtet att filma en annan elev i ett klassrum?
2019-09-07 Kan jag begära skadestånd för att min operatör haft dataintrång?

Alla besvarade frågor (74598)