Skuldtäckning vid äktenskapsskillnad

Question

Hur är det med skulder vid skilsmässa? Om makan har skulder sedan länge tillbaka i tiden, blir då maken skyldig att betala dessa efter ett avslutat äktenskap? Finns det sätt att undvika att bli skyldig att betala?

Answer 1

Hej, och tack för din fråga. 

Huvudregeln är att vardera make svarar för sina skulder. Detta framgår av 1 kap 3 § Äktenskapsbalken (ÄktB) https://lagen.nu/1987:230#K1P3S1. 

Enligt 10:1 ÄktB ska vid bodelning mellan makar, makarnas giftorättsgods ingå. Enligt 7 kap 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte utgör enskild egendom. Vad som utgör enskild egendom framgår av 7 kap 2 § ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1. 

Enligt 11 kap 2 § ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K11P2S1 ska vid beräkning av makarna andelar i boet så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes. Bestämmelsen reglerar skuldtäckningen mellan makar och innebär att den ena makens anspråk på att få vara med och dela på den andra makens giftorättsgods tillgodoses först efter det att den makens skulder dragits av från makens egna giftorättsgods. Om det skulle vara så att den ena makens skulder övergår makens tillgångar blir dennes "bidrag" i bodelningen 0 kronor, man anger aldrig ett minustal. Dvs, om den ena makens skulder uppgår till ett värde om 100 000 kr och tillgångarna uppgår till 50 000 kr, blir den makens "bidrag" i bodelningen 0 kronor och inte - 50 000 kr. Således kommer den icke-skuldsatte makens andel i boet att delas mellan makarna. 

Enligt 12 kap 1 § ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K12P1S1 kan i den mån det med hänsyn till äktenskapets längs, makarna ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelningen ska lämna egendom till den andra maken i den omfattning som följer av 11 kap, bodelningen istället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods. Denna bestämmelse innehåller den allmänna regeln om jämkning av bodelning. Regeln förutsätter att en helhetsbedömning ska göras och avsikten är att jämkning ska förekomma endast i undantagsfall. 

Enligt bestämmelsen ska frågan huruvida likadelning är skälig eller inte uppstå regelmässigt vid kortvariga äktenskap. Med kortvariga äktenskap menas äktenskap som inte varat mer än fem år varvid medräknas den tid då makarna före äktenskapet har bott tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden, dvs som sambo. En likadelning vid sådana äktenskap framstår ofta som oskäliga främst om den ena maken vid äktenskapets ingående inför egendom av stort värde men även då en make under kortvarigt äktenskap ärvt betydande egendom eller fått den genom gåva. 

Jämkning enligt denna paragraf kan aldrig medföra att en make får mer av den andra makens egendom än vid en likadelning utan innebär endast att en make får behålla mer av sin egendom än vid en likadelning. 

Hoppas detta vara till någon hjälp. 

Vänligen,