Skillnaden mellan människohandel och människoexploatering

Hej! Jag undrar vad det är för skillnad på brotten människohandel och människoexploatering? Vad är det som avgör om en person blir dömd för ett av brotten och varför infördes lagrummet 4 kap 1b§?

Lawline svarar

Hej! 


Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. 


Vad är skillnaden mellan de olika brotten? 

Brottet människohandel regleras i 4 kap. 1 a § brottsbalken (BrB). Bestämmelsen kan sammanfattas så att förutsättningarna för att någon ska bli dömd för människohandel är att:

  • det inte ska vara möljigt att döma gärningspersonen för människorov (4 kap. 1 § BrB). Människohandel är med andra ord subsidiärt till människorov. 
  • ett "otillbörligt medel" har använts. I lagtexten nämns att otillbörligt medel innefattar olaga tvång, vilseledande samt utnyttjande av någons utsatta belägenhet (enligt förarbetena kan detta vara t.ex. att utnyttja någons förståndshandikapp), som allvarligt begränsar personens möjlighet att undvika att bli utsatt. Även om andra typer av otillbörliga medel har använts anses punkten uppfylld så länge det allvarligt begränsar den utsatte personens alternativ. Viktigt att tillägga är att denna punkt inte behöver vara uppfylld om den utsatte är under 18 år. 
  • en "handelsåtgärd" har genomförts. Detta är uppfyllt om gärningspersonen rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person.
  • detta skett i syfte att exploatera offret för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. 

Brottet människoexploatering regleras i 4 kap. 1 b § BrB. Förutsättningarna för att någon ska dömas för människoexploatering kan sammanfattas enligt följande: 

  • det ska inte vara möjligt att döma gärningspersonen för varken människorov (4 kap. 1 § BrB) eller människohandel (4 kap. 1 a § BrB). Människoexploatering kommer alltså bara i fråga om det inte går att döma gärningspersonen för människorov eller människohandel. 
  • ett otillbörligt medel måste ha använts. Här innefattas enligt lagtexten olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation. Med utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation avses i princip samma sak som begreppet "utnyttjande av någons utsatta belägenhet" i 4 kap. 1 a § BrB. Till skillnad från vad som gäller för människohandel krävs dock inte att utnyttjandet allvarligt begränsar offrets alternativ. Likt reglerna om människohandel behöver detta inte vara uppfyllt om offret är under arton år. 
  • exploatering i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor (t.ex. arbete för synnerligen låg lön) eller tiggeri har skett. 

Sammanfattningvis kan sägas att de nämnvärda skillnaderna mellan brotten är att:

  • gärningspersonen bara döms för människoexploatering om hen inte kan dömas för människorov eller människohandel,
  • ett otillbörligt medel måste ha använts för båda brotten men när det gäller människoexploatering krävs inte att utnyttjandet av offrets beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation allvarligt begränsar dennes alternativ, 
  • gärningspersonen kan dömas för människoexploatering (men inte människohandel) om hen inte har genomfört en handelsåtgärd och 
  • för att gärningspersonen ska dömas för människoexploatering måste det vara fråga om exploatering i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri. 

Varför infördes brottet människoexploatering i 4 kap. 1 b § BrB? 

Syftet med att införa straffbestämmelsen i 4 kap. 1 b § BrB om människoexploatering var att stärka skyddet mot exploatering av människor i arbete och tiggeri (prop. 2017/18:123). När bestämmelsen infördes ansågs den dåvarande lagstiftningen inte ge tillräckligt skydd för de utsatta personerna. I förhållande till straffbestämmelsen om människohandel ansågs t.ex. en lucka uppstå när utnyttjande sker av personer utan att detta har något samband med ett människohandelsförfarande, eller där utnyttjande förövas av någon annan än den som genomfört människohandeln (prop. 2017/18:123, s. 37). Vill du läsa mer om övervägandena bakom införandet av 4 kap. 1 b § BrB hänvisar jag dig till prop. 2017/18:123, s. 33–37


Hoppas att du fick svar på din fråga. Undrar du över något mer är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. 


Med vänlig hälsning, 


Sofia DanielssonRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo