Skadeståndsanspråk efter butiksolycka
Hej. vi har varit med om en olycka inne på ett varuhus i Luleå i november ifjol. Jag trampade på en 2 meter lång järnstång med krok som stod felplacerad snett lutad mot en fristående klädhylla, 1.5 meter ifrån säkra väggen där den egentliga platsen råder. Järnstången med krok sprättade iväg och träffade min 6-åriga dotter i ansiktet. Som tur var bär min dotter glasögon och spetsen på kroken träffade rakt på ena glaset och repade sönder det samma. Tacka gud för att det inte träffade ögat. Min dotter klarade sig oskadd fysiskt förutom ett tryckmärke från glasögonen på näsryggen från smällen av stången. Järnstången är ett arbetsredskap som butiken använder för att ta ner jackor på höga klädställ. Vi har bevakningsbilder från varuhusets kameror som bevis för vårt framställan. butiken menar att någon gäst/kund har placerat felplacerat stången och de kommer med en mängd ursäkter och bortförklaringar. Vi anser att butiken äger/förvaltar järnstången och bär därmed ansvar för att järnstången hanteras säkert och förvaras på ett sätt så att kunder så väl vuxna som barn aldrig kommer till skada inne i en butik som de håller öppen. Är detta juridiskt rätt undrar jag? Vi överväger att stämma i butiken i domstol.
Lawline svarar
Hej och tack för att vänder dig till Lawline med din fråga,
Regler om skadestånd finner du i skadeståndslagen, även kallad SkL (här).
Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakat en personskada har en skyldighet att ersätta skadan (se SkL 2:1och SkL 5:1). I ditt fall är det alltså avgörande om butiken genom sin handling att ställa fram järnstången, eller beroende på hur man ser på saken, sin underlåtenhet att ta bort den kan sägas ha agerat vårdslöst.
För att fastställa om en handling varit vårdslös gör man en så kallad culpaprövning. Den här består av flera olika steg, varför jag valt att i mitt svar göra en kort sammanfattning av de faktorer som kan påverka bedömningen. I ditt fall talar risken som ett järnrör placerat på ett ostrategiskt ställe i en butik medför i kombination med butikens besökare för att butiken borde agerat på ett annat sätt. Skadan måste dessutom kunna anses ha varit normalt påräknelig, det vill säga att händelseförloppet som ledde till skadan inte helt saknade samband med det riskfyllda beteendet eller underlåtenheten att inte flytta stegen. Det finns flera rättsfall som tyder på att den som bäst kan utöva tillsyn över ett område, typiskt sett en fastighetsägare, har ett ansvar att förhindra sådana här typer av risker (se exempelvis NJA 1987 s 222).
Ifall en domstol skulle bedöma att butiken kan sägas ha agerat vårdslöst kan din dotter alltså vara berättigad till ersättning för sin personskada. Skadeståndsbeloppet ska försätta din dotter i samma situation som om skadan inte inträffat. Det finns alltså inget preventivt syfte med skadestånd; utan en skada måste i regel påvisas eller kunna presumeras för att ersättning ska kunna utgå. I ditt fall kan ni utifrån vad som framgår av frågan yrka skadestånd för sveda och värk (fysisk eller psykisk smärta av övergående natur) och eller lyte och stadigvarande men (bestående smärtor och exempelvis ärr). Detta framgår av SkL 5:1 p. 3. Även eventuella kostnader för transport till sjukhus kan ersättas (se SkL 5:1 p. 1).
Till sist vill jag nämna att preskriptionstiden för skadeståndsanspråk är 10 år (se preskriptionslagen 2 §). Med detta menas att din dotter måste väcka talan inom 10 år från skadans uppkomst.
Hoppas att svaret har varit till hjälp och tveka inte att höra av dig om du har några fler frågor!
Vänlig hälsning,
