Ska särkullbarn ta del i försäljning av lägenhet efter efterlevande make?
Hej.
Vi är två särkullbarn efter vår far som avled 2003, i testamentet från 1979 fanns förteckning över personliga tillhörigheter i hemmet vilka vi erhöll efter bouppteckningen (gjord av Fonus) .
Lösöret (utöver personliga tillhörigheter värderades till 1000:-.)
Den gemensamt ägda bostadsrätten nämns ej vare sig i testamentet eller i bouppteckningen.
I testamentet skrivs att den som, överlever den andre skall erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt. Om bröstarvingar kräver laglott skall den regleras ( vilket delvis gjordes utom lgh samt gemensamma ägodelar)
Nu kommer den efterlevande att flytta in på äldreboende och lägenheten kommer att säljas.
Hur fungerar detta juridiskt?
Har vi fått det vi ska ha eller har vi någon del i försäljningen av lägenheten?
Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).
Det framgår inte av er fråga om er far var gift men jag utgår från att så var fallet.
När den avlidne är gift gäller enligt 3 kap. 1 § ÄB att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Som du säger så har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott med en gång. Man har också rätt att avstå från den rätten och i stället vänta till dess att den efterlevande maken dör och få den del av arvet som utgörs av den första förälderns bodelning. Detta måste man dock ange vid tiden för förälderns död.
Det verkar lite oklart varför bostadsrätten inte upptogs i bouppteckningen. Testamentet var ju ganska gammalt och det kan ju vara så att ändringar i ägandet gjordes därefter, exempelvis att bostadsrätten var enskild egendom till följd av ett äktenskapsförord eller gåva enligt äktenskapsbalken 7 kap. 2 §. I det fallet hade den inte tagits med i den bodelning som görs när ena parten dör eftersom den inte är giftorättsgods enligt 7 kap. 1 § ÄktB. Både äktenskapsförord och gåvor mellan makar ska registreras hos Skatteverket.
Det kan även vara just testamentet som är problemet i kråksången. En person kan försöka skriva bort exempelvis särkullbarns arvsrätt i ett testamente och det är då upp till särkullbarnen att klandra testamentet och begära jämkning enligt 7 kap. 3 § ÄB för att få ut sin laglott (vilket uppgår till hälften av arvslotten, alltså det totala som arvingen skulle ärvt). Den rätten går man dock miste om, om man inte klandrar inom sex månader från det att man fått vetskap om testamentets innebörd. Det kan också vara så att det är ett resultat av bodelningen. En efterlevande make har alltid rätt till tre gånger det prisbasbelopp som gällde för tiden vid bortgången enligt 3 kap. 1 § ÄB.
Även rena fel kan ju förekomma vid en bouppteckning och dessvärre så ska sådana fel i en bouppteckning påtalas inom en månad från det att bouppteckningen förrättats enligt 20 kap. 10 § ÄB. I det fallet görs en till bouppteckning eftersom det kan förändra fördelningen av arvet. Därför gäller det att vara med och insatt om man är dödsbodelägare.
Som ni förstår finns det några anledningar till varför det är svårt att besvara frågan i ert specifika fall, det krävs mer information och dokumentation för att ge ett bättre svar åt er!
Förhoppningsvis har ni fått någon hjälp på vägen och kan leta vidare i eran dokumentation!
Med vänlig hälsning,
