Ses sambor som "släkt" till den avlidne?
Hej!
Min far, 94 år har nyligen avlidit. Han har sedan tidigt detta är bott på äldreboende, men dess för innan varit sambo i närmare 30 år. I samband med att släktutredning och dödsfallsintyg kom från Skatteverket har hans sambo ifrågasatt varför inte hon ingår i släktutredningen. Jag har försökt förklara för henne (också hon gammal och begynnande senil) att som sambo räknas man inte som nära släkt, men hon vill inte acceptera det. Jag kan förstå att hon, emotionellt, efter 30 års samboskap kan tycka att hon är släkt, men enligt mitt kunnande är hon inte det ur en juridisk synvinkel. Rätt eller fel?
Vad finns det för lagrum/juridisk fakta, som på ett tydligt sätt, kan användas för att tydligt förklara detta för henne?
Lawline svarar
Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga.
När det kommer till frågor om arv är det ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig. När det specifikt kommer till vem som rättsligt sett är berättigad till arv vänder man sig till den legala arvsordningen i 2 kap. ÄB. Den legala arvsordningen listar tre stycken arvsklasser, som man finner i 2 kap. 1-3 §§ ÄB. Arvsklasserna är indelade enligt följande:
1. Barn, barnbarn, barnbarnsbarn etc. (Kortfattat kan man säga alla avkomlingar i nedåtstigande led). I svensk arvsrätt benämns dessa som bröstarvingar.
2. Föräldrar. Om föräldrarna inte är i livet, så träder den avlidnes syskon in i deras ställe. Om syskonen också är döda så träder syskonens barn in i deras ställe. Om det inte finns några syskon och det bara är en förälder som är vid liv, ärver denne allt. Finns det halvsyskon efter arvlåtaren, tar de tillsammans med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skulle ha tillfallit deras förälder. Finns det inga helsyskon, och är båda föräldrarna döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar
3. Far- och morföräldrar. Om alla är vid liv äger dessa en lika andel av arvet. Om dessa inte är vid liv så träder deras barn in i deras ställe. Finns det inga barn efter den döde mor- eller farföräldern, tar den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna den dödes andel av arvet. Om även han eller hon är död men har efterlämnat barn, tar barnen den dödes lott. Finns det ingen arvinge på den sidan, går hela arvet till arvingarna på den andra sidan.
Viktigt att poängtera med arvsklasserna ovan är att man först måste se till att det inte finns någon arvinge i den först arvsklassen innan man går vidare till den andra. Om den avlidne exempelvis inte har ett barn i livet men ett barnbarn levande, samtidigt som den avlidnes föräldrar, syskon och morföräldrar är vid liv, ärver barnbarnet allting.
När Skatteverket utför en släktutredning görs denna alltså med utgångspunkt ifrån arvsklasserna ovan. I ditt fall kan du hänvisa din fars sambo till 2 kap. 4 § ÄB. Där framgår det att någon annan person än de som listats i arvsklasserna inte har någon arvsrätt i Sverige. Bland annat innebär detta att kusiner inte har någon arvsrätt, trots att de i en släktutredning uppenbarligen anses som "släktingar" i förhållande till den avlidne. I följande kapitel i ärvdabalken finns regler om arv i det fall då den avlidne var gift, men detta blir som sagt inte tillämpligt i den situation du beskrivit. Dock behöver man beakta vissa regler i sambolagen. Om en sambo avlider, gäller bestämmelserna om rätt att begära bodelning och om rätt att överta bostad eller bohag endast till förmån för den efterlevande sambon (18 § första stycket sambolagen)
Om ett samboförhållande upphör till följd av att en sambo avlider, har den efterlevande sambon rätt att vid fördelning av samboegendomen som sin andel alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån den räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet (18 § andra stycket sambolagen). Prisbasbeloppet år 2021 är 47 600 kronor. Två prisbasbelopp blir alltså 95 200 kronor. Detta brukar benämnas för den lilla basbeloppsregeln.
Ovanstående regler innebär enbart att en viss del av den avlidnes egendom blir föremål för bodelning enligt sambolagen. Detta kan exemplifieras på följande sätt:
Om den avlidnes arv uppgår till 1 000 000 kronor, varav 200 000 kronor utgör den avlidnes samboegendom som ska tas upp till bodelningen, blir resterande egendom (800 000 kronor plus det som den avlidne får ut efter sambobodelningen) det som ska fördelas till arvingarna.
Allt detta hade såklart kunnat åsidosättas om ett giltigt testamente hade förelegat där sambon stadgas som testamentstagare, men eftersom inget sådant har nämnts i frågan har jag heller inte utrett detta vidare.
Hoppas du har fått svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan.
Med vänliga hälsningar,
