Särkullbarns rätt till efterarv?

2015-09-28 i Särkullbarn
FRÅGA
Hej!Två makar har ett äktenskapsförord som säger att viss egendom (fastighet) är make A:s enskilda egendom. Makarna har inga gemensamma barn men varsitt särkullbarn. Make B går bort först och en bodelning görs. Den enskilda egendomen hålls utanför bodelningen. Make A ärver hälften av make B:s giftorättsgods och särkullbarnet den andra hälften. Har särkullbarnet rätt till efterarv när make A går bort och kan denna rätt i så fall omfatta även den enskilda egendomen?
SVAR

Hej och tack för din fråga!

Det första som händer när en make avlider är att en bodelning ska genomföras, vilket alltid sker när ett äktenskap upplöses, se 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). Vid bodelning läggs som huvudregel makarnas giftorättsgods ihop, och eventuella skulder dras av, se 11 kap. 1 och 2 §§ ÄktB. Det som kvarstår delas sedan på hälften, varav den ena hälften går till den efterlevande maken, och den andra hälften utgör den avlidnes kvarlåtenskap, se 11 kap. 3 § ÄktB. Mycket riktigt ingår inte enskild egendom vid bodelningen, utan enbart giftorättsgods, se 10 kap. 1 § och 7 kap. 1 och 2 §§ ÄktB.

Efter bodelningen sker ett arvskifte. Gemensamma barn måste vänta på sitt arv efter den först avlidna maken tills båda föräldrarna avlidit, men särkullbarn har alltid rätt att få ut sin arvslott direkt när dennes förälder avlider, se 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). I det här fallet har således särkullbarn B rätt att få ut sin arvslott direkt eftersom det inte finns några gemensamma barn. Därmed har make A inte någon arvsrätt efter make B utan det är enbart särkullbarn B som ärver make B och får ut hela dennes kvarlåtenskap, dvs. halva giftorättsgodset efter bodelningen och eventuell enskild egendom tillhörande make B, se 2 kap. 1 § ÄB.

Det finns dock en undantagsregel i 3 kap. 1 § 2 st. ÄB som ger den efterlevande maken rätt att få minst fyra prisbasbelopp efter den avlidne maken. Uppgår den efterlevande makens halva av den gemensamma egendomen efter bodelningen plus dennes enskilda egendom till detta belopp leder detta dock inte till att den efterlevande maken får något från den avlidne makens arv. Om den efterlevande maken redan efter bodelningen får egendom till ett värde av (för 2015) 178 000 kr blir regeln alltså inte aktuell. Får den efterlevande maken egendom till ett mindre värde än så aktualiseras regeln.

Det är viktigt att hålla isär bodelning och arv. Bodelning görs först mellan makarna, så att dessa får ut hälften var av giftorättsgodset, se 23 kap. 1 § ÄB och 9 kap. 1 § ÄktB. Detta har inget med arv att göra, utan detta görs även vid en separation då båda makarna är i livet. Den halva som den avlidna maken fick vid bodelning utgör dennes kvarlåtenskap, plus eventuell enskild egendom, och det är detta som den avlidne makens arvingar ska tillskiftas vid arvsfördelningen. Den del som den efterlevande maken erhåller vid bodelningen är således inget arv, den ärver inte halva giftorättsgodset, utan den delen utgör en bodelningsandel. Detta är en viktig distinktion eftersom efterarv för särkullbarn B enbart kan aktualiseras då make A ärvt av make B genom att särkullbarnet har avstått från sitt arv tills make A avlider enligt 3 kap. 9 § ÄB, med undantag för om prisbasbeloppsregeln skulle aktualiseras och make A skulle fått en del av särkullbarn B:s arvslott. Detta är dock föga troligt med anledning av att den enskilda egendomen är en fastighet med ett värde som bör överstiga 178 000 kr. Även om så skulle vara fallet omfattar inte efterarvsrätten enskild egendom.

De gånger som efterlevande make ärver när det enbart finns särkullbarn är om den avlidne maken har testamenterat till den efterlevande maken, eller om särkullbarnet avstår arvet till förmån för efterlevande make som nämnts ovan. Dock kan inte maken testamentera bort mer än halva arvlotten, dvs. laglotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Inte heller i detta fall aktualiseras efterarv eftersom man inte inkräktar på bröstarvingens, dvs. särkullbarn B:s, laglott.

Kort svar på din fråga blir således att särkullbarnet inte har rätt till efterarv och att enskild egendom inte omfattas.

ÄB hittar du här .

ÄktB hittar du här .

Hoppas det var svar på din fråga!

Vänligen,

Linda Davidsson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (1114)
2020-11-29 Särkullbarns rättigheter utomlands
2020-11-23 Efterlevande maken och den avlidne makens särkullbarn
2020-11-23 Kan jag kräva att få mitt arv om ett år om jag avstår från det nu, till förmån för min fars änka?
2020-11-22 Hur fördelas arvet när det enbart finns särkullbarn?

Alla besvarade frågor (86656)