Särkullbarn godtar inte arvskiftet. Hur kan man lösa det?

FRÅGA
Hej. Mina föräldrar är skilda men gjorde aldrig någon bodelning för att en fastighet dom ägde ( mina farföräldrars gård) skulle behållas inom familjen. Min far fick senare en dotter med en kvinna, dom va aldrig gifta och ej heller sambo dom senaste 10 åren. Nu har min far gått bort och min mor vart kallad till bouppteckningen och står som dödsbodelägare. Bouppteckningen är godkänd och registrerad och vi har fått papper på arvskiftet där det står att min mor ärver 50% och vi 3 barn ( jag har en helbror) 1/6 del var. Nu protesterar yngsta dottern och tänker inte skriva på arvskiftet innan vår mor avsäger sej arvet. Hon protesterade inte innan vi godkände bouppteckningen. Vad säger lagen, har mor rätt till arv då bodelning inte är gjord? Mvh. Undrande
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till oss på Lawline.


Som jag förstår det så har alltså din far tre barn, två är med modern och den yngsta dottern är med en annan kvinna. Dvs, den yngsta dottern ärver inte er mor och därför motsätter hon sig den här arvsfördelningen eftersom det innebär att hon förlorar arv från sin far.

Sammanfattat svar:
Det verkar som att det sker en bodelning i samband med arvskiftet här. Därför får modern 50 %.
Hon ska egentligen inte ärva sin f.d. make alls.
Det är inte nödvändigtvis fel att det sker nu, men jag är osäker på om den beräkningen faktiskt stämmer…
Att ni barn sen tilldelas en tredjedel var är rätt. Det finns dock full möjlighet för dottern att inte godkänna arvskiftet om hon inte är nöjd med fördelningen.

Antingen kan problemet lösas genom att skiftesman förordnas av tingsrätt, eller så löser ni det genom diskussion och eventuellt att er mor ger en del av fastigheten till särkullbarnet i testamente.

Längre genomgång:

Först och främst bör påpekas att makar eller f.d. makar inte ärver varandra. Det är barn som ärver.
När två makar har gemensamma barn så ärver dessa barnen egentligen allt, men den efterlevande maken ärver med ”förskott” och får helt enkelt förvalta arvet tills även den efterlevande maken dör, först då ärver barnen båda föräldrarna.
Så blir ju dock inte fallet här, men det är ändå viktigt att veta under vilka premisser makar ”ärver” varandra och när så inte sker. Det här är nämligen ett sådant tillfälle då det egentligen inte sker.

Som jag förstår det så har alltså din mor och far gemensamt ägt huset. Därefter så har de skiljts åt samtidigt som någon bodelning inte gjordes. Bodelning måste inte nödvändigtvis göras, men om det inte görs så fortsätter man i praktiken att ha giftorättsgods som borde delas upp.
Förutsatt att något äktenskapsförord inte finns så var gården giftorättsgods och skulle delas vid skilsmässan.
Under äktenskapet var alltså gården giftorättsgods och ägdes kanske på pappret enbart av fadern. Teoretiskt skulle dock en bodelning ge din mor 50 % vid tillfället då mannen och kvinnan skilde sig.
Det hon får är då egentligen inte ett arv, utan det är hennes del av giftorättsgodset där fastigheten ingår.

Resultatet av en bodelning blir att mannens arvingar ärver hans kvarlåtenskap efter bodelningen. Dvs, efter att modern fått 50 % av fastigheten. Att hon ska få 50 % av makens kvarlåtenskap innebär dock att hon själv inte ska äga en enda krona innan han dog. Vilket jag tycker låter lite egendomligt.
Rimligtvis så har hon andra tillgångar också? Därför tror jag att den här fördelningen blir lite konstig.

Din mor ska ha 50 % av hennes och mannens sammanlagda tillgångar, hon ska inte ha 50 % av hans tillgångar. Det kan alltså i praktiken finnas visst fog för att den beräkning som skett där din mor får 50 % faktiskt inte är helt korrekt eftersom det inte verkar ha tagits hänsyn till hennes tillgångar, det kan alltså finnas viss grund i det som den yngsta dottern säger. För så som det verkar beräknas nu så kan det faktiskt vara så att hon förlorar visst arv efter sin fader som hon borde ha rätt till.

Din mor ska alltså egentligen inte ärva den avlidne. Däremot kan hon få tillgångar genom en bodelning. Om detta sker genom arvskiftet spelar egentligen ingen roll, resultatet blir detsamma i slutändan, men det gäller att det räknas rätt då för annars så kommer faktiskt moderns ”arv” att kränka en viss del av arvet för den yngsta dottern.

Det verkar alltså inte som om modern faktiskt ärver. Utan det som i praktiken verkar ha hänt är att det sker en bodelning där modern får hälften, och sen ärver ni ”faderns del” som då är den andra halvan.

Hur ska situationen lösas? Kan hon vägra att skriva under?
Hon kan vägra att skriva under arvskifteshandlingen om hon inte är nöjd med fördelningen i avtalet.

Bouppteckningen handlar huvudsakligen om vad boet innehåller, och det är inte särskilt mycket att bråka om oftast om det inte är så att folk anser att exempelvis en fastighet eller företag ska värderas till ett högre eller lägre värde…

Arvskifteshandlingen däremot, när man faktiskt gör upp om vem som ska få vad, där finns det stor risk för osämja. Det finns då flera olika vägar, dels finns det mer diplomatiska vägar, och dels finns det mer juridiska vägar.

Juridisk väg för att lösa problemet när man inte är överens om arvskiftet.
Du kanske hört talas om boutredningsman, en person som förordnas av tingsrätten för att utreda boet och lösa eventuella problem med bouppteckning osv. Vissa dödsbon kan ha extremt stora tillgångar som gör det svårt för en vanlig privatperson att lösa bouppteckningen, men det kan också vara så att dödsbodelägarna är osams och vägrar samarbeta.
Bouppteckningen har ni ju dock redan löst. Så den är inte problemet här.

Nästa steg är då skiftet, där man vid fall som detta kan ta hjälp av en skiftesman. Ärvdabalken 23:5. Skiftesmannen förordnas precis som en boutredningsman av tingsrätten och skiftesmannens uppgift är då att dels värdera tillgångarna i boet eventuellt, men framför allt att fördela tillgångarna. Skiftesmannen fungerar alltså lite som en medlare som ska lösa problemet genom att ha utslagsrösten om fördelningen…

Det kostar 900 kr att ansöka hos tingsrätt om en skiftesman och därefter så arvoderas skiftesmannen av dödsboet. Man ansöker vid den tingsrätt där den avlidne själv skulle svarat, (juristspråk för ”närmsta tingsrätt”).

Hur mycket det kan kosta beror på boets storlek och hur stora problem det blir, men det är den lösningen som garanterar en lösning på ert problem i alla fall. Är boet stort kan det självklart vara värt det, är boet mindre kanske det inte är det. Det är tyvärr svårt att svara på och beror lite på det enskilda fallet.

Diplomatiskt sätt att lösa det hela:
Olika personer har ofta olika anledningar till varför de vill speciella saker. Kanske går era åsikter att förena på vissa punkter?

- Är målet att er mor ska bo kvar på fastigheten och har inget emot att låta den andra dottern få mer arv?
Om det är så att er viktigaste anledning för dig och din bror är att låta er mor bo kvar så förstår jag att ni vill behålla de arvlotter ni får nu. Tyvärr så finns det fortfarande en möjlighet för den andra dottern att med hjälp av samäganderättslagen 6 § tvinga fram en tvångsförsäljning av fastigheten om hon behöver pengar…

De nuvarande äganderättsförhållandena är alltså inget bra skydd mot en person som känner sig orättvist behandlad.

En lösning, för att komma tillrätta med problemet, kan vara att er mor upprättar ett testamente där hon förordnar att av hennes 50 % av fastigheten så ska en tredjedel gå till dig, en tredjedel till din bror, och en tredjedel till den dottern som inte är hennes egen. Med de egendomsförhållandena kan ni inte heller överklaga er moders testamente senare eftersom ni får mer än er laglott, dvs särkulldottern kommer vara säker så länge inte modern ändrar testamentet. Ärvdabalken 14:5.
Samtidigt bör ni avtala om att försäljning av egendomen inte får ske förrän efter att modern avlidit, eller att exempelvis om hon vill sälja så måste hon först erbjuda er att köpa ut henne enligt en vettig värdering.

Då har ni dels garanterat att modern kan bo kvar och fastigheten inte kan tvångsförsäljas samt att särkulldottern garanteras mer arv i framtiden och att du och din bror inte kan ta ifrån henne det arvet. Vilket kanske gör er alla nöjda?

- Är målet att ni ska ärva så mycket pengar som möjligt?
Då kan skiftesman vara ett bättre alternativ. Det är dock möjligt att en skiftesman upptäcker en eventuell snedfördelning av bodelningen som sker i samband med arvskiftet här.

En annan möjlighet är ju att man påtalar för den yngsta dottern att anledningen till att modern får 50 % är en bodelning. Och att det som egentligen sker är att ni barn ärver en tredjedel var så som det är tänkt. Det är ju möjligt att hon egentligen inte heller bryr sig om pengarna men tycker att ”rätt ska vara rätt”. Och då kan det ju egentligen vara så att hon nöjer sig med en förklaring om vad som egentligen är anledningen till att er mor ärver 50 % när hon egentligen inte ska ärva sin f.d. make alls…

Mina råd:
Mitt råd beror alltså lite på vad ni vill åstadkomma, men jag tror att viss diplomati där man garanterar särkulldottern senare arv och samtidigt sluter avtal om att modern ska få bo kvar till dess hon avlider är något som säkerställer allas intressen. Ofta är barn mer intresserade av att föräldrarna har det bra, medan särkullbarnen inte vill bli orättvist behandlade.
Att försöka med det är ju enklare och ”billigare” nu än en skiftesman, även om det medför att ni i framtiden förlorar lite arv.

Om du behöver mer hjälp:
Om du behöver hjälp med att teckna avtalen jag tipsar om, biträde vid en tvist eller något annat juridiskt så kan jag rekommendera Lawlines Juristbyrå. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert.

Du kan även kontakta mig om det skulle finnas något i svaret du undrar över eller om det är något som behöver förklaras ytterligare.

Med vänliga hälsningar,

Jonas P. Lind
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Bouppteckning och arvsskifte (1127)
2021-11-30 Går det att ansökan om skiftesman via post?
2021-11-30 Boutredningsmannens befogenheter i förhållande till ett dödsbo
2021-11-30 Värdering av egendom vid bouppteckning
2021-11-29 När behöver kallelse till bouppteckningssammanträde skickas ut?

Alla besvarade frågor (97671)