På vilket sätt påverkar ett testamente hur arvet ska fördelas?
Fadern lever och skall skriva testamente.
Han har 2 söner.
Den ena sonen har en dotter. Den sonen hennes pappa är avliden.
Hur fördelas arvet?
Ställer frågan åt en vän.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Som jag har uppfattat frågan är det en fader som ska skriva ett testamente. Fadern är förälder till 2 söner varav den ena sonen har avlidit. Den avlidna sonen har en dotter. Det du undrar är hur arvet efter fadern kommer att fördelas. Nedan kommer jag att besvara din fråga. Jag kommer först att besvara vad som gäller om fadern inte har skrivit ett testamente och sedan besvara vad som gäller om fadern har skrivit ett testamente. I svaret kommer jag även utgå ifrån att fadern inte har varit gift med en make som avlidit före honom.
Utan testamente fördelas arvet efter den legala arvsordningen
Regler för hur arv ska fördelas finns i ärvdabalken. Av ärvdabalkens regler framgår den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är regler angående vem som ska ärva kvarlåtenskapen efter en avliden person. Kvarlåtenskap innefattar all egendom som den avlidne lämnar efter sig med avdrag för eventuella skulder.
I första hand är det faderns barn som ska ärva fadern med lika mycket vardera. Eftersom en av faderns söner är avliden kommer hans dotter att få ärva den del som den avlidne sonen skulle ha ärvt om han var vid liv. Den levande sonen och den avlidne sonens dotter är i detta fall så kallade bröstarvingar eftersom de är faderns närmaste arvingar (2 kap. 1 § ÄB och prop. 1986/87:1, s. 78 – 79).
Testamentet bestämmer hur arvet ska fördelas – med vissa begränsningar
Med ett testamente så kan de flesta av reglerna i ärvdabalken sättas ur spel. Det innebär att fadern i huvudregel fritt kan bestämma hur hans arv ska fördelas genom ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det finns ändå vissa begränsningar som fadern bör beakta då han skriver testamentet. Det beror på att ärvdabalken innehåller vissa regler som är tvingande. De reglerna kan alltså inte sättas ur spel oavsett vad fadern skrivit i sitt testamente.
Om fadern är gift och efterlämnar en make då han avlider uppstår en första begränsning för vad fadern kan bestämma i sitt testamente. Den efterlevande maken har då rätt att få egendom från fadern till ett belopp som motsvarar 4 prisbasbelopp (3 kap. 1 § ÄB). Detta är den så kallade basbeloppsregeln. Basbeloppsregeln är inte tillämplig i två undantagsfall. Det ena undantaget är om maken själv redan äger egendom till ett värde av 4 prisbasbelopp. Det andra undantaget är om maken redan genom bodelningen efter faderns död fått egendom till ett värde av 4 prisbasbelopp. En förutsättning för att basbeloppsregeln ska vara tillämplig är givetvis att fadern efterlämnar egendom till ett värde av minst 4 prisbasbelopp. Regler för hur mycket ett prisbasbelopp är finns i socialförsäkringsbalken (2 kap. 6 och 7 § SFB). För år 2022 är 1 prisbasbelopp 48 300 kr. 4 prisbasbelopp är därmed 193 200 kr.
Bröstarvingars rätt till laglott är en andra begränsning för vad som går att bestämma genom ett testamente. Rätten till laglott innebär att faderns levande son och den avlidne sonens dotter har rätt till hälften av det de skulle ha ärvt om arvet fördelades enligt den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ÄB och prop. 1986/87:1, s. 78 – 79). Bröstarvingarnas rätt till laglott utgör ändå inte ett direkt hinder för vad fadern får skriva i ett testamente. Om testamentets innehåll innebär att bröstarvingarna inte kommer att få sina laglotter behöver bröstarvingarna påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader för att inte testamentet ska gälla framför deras rätt till laglott (7 kap. 3 § ÄB). Det gör de genom att båda två var för sig tydligt begär att få sin laglott. Begäran ska riktas till den som har fått egendomen genom testamentet eller genom att väcka talan vid domstol. Om bröstarvingarna jämkar testamentet inom 6 månader är testamentet inte giltigt till den del det inskränker bröstarvingarnas rätt till laglott.
Sammanfattning
Utan ett testamente ska faderns arv fördelas enligt den legala arvsordningen i ärvdabalken. Om fadern skriver ett testamente kan han avvika från den legala arvsordningen och nästan fritt bestämma hur arvet efter honom ska fördelas. Eftersom fadern har en levande son och en avliden sons dotter, begränsar sonens och sondotterns rätt till laglott faderns möjlighet att bestämma över fördelningen av arvet genom ett testamente. Det förutsätter att den levande sonen och den avlidne sonens dotter jämkar testamentet om det skulle inkräkta på deras rätt till laglott. Om fadern efterlämnar en make då han avlider kan basbeloppsregeln också utgöra en begränsning för hur fadern kan fördela arvet genom ett testamente.
Om fadern behöver hjälp med att upprätta ett testamente rekommenderar jag honom att göra det till ett fast pris på https://lawline.se/fixed_price.
Vänligen,
