Om preskription av faktura för arvode

Hej!

I september 2014 fick jag en slutfaktura för en bouppteckning. Då det inte medföljde någon specifikation över nedlagd arbetstid eller kvitto på kostnaderna bestred jag fakturan (via mail). I december 2014 fick jag ett svar att jag skulle få begärda specifikationer. Dessa har aldrig kommit, ej heller någon påminnelse på fakturan. Förrän nu, daterad 190319. Då kommer ett betalningskrav med hot om inkasso, fortfarande helt utan någon specifikation eller tidigare begärda redovisning och kvitton.

Min fråga är nu om preskriptionstiden i detta fall kan sägas vara tre år? Jag är ju konsument. Finns några domstolsfall i liknande ärenden?

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!

Det finns två olika frågor i ditt fall, dels att sysslomannen vill ha betalt för sitt nedlagda arbete och dels att du bestred fakturan.

Sysslomannen vill ha betalt för sitt nedlagda arbete: i detta fall blir preskriptionslagen tillämplig. Enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen är preskriptionstiden för konsumentfordringar tre år om fordringen avser vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesverksamhet tillhandahållit konsumenten för huvudsak enskilt bruk.

Innebörden av konsument är i preskriptionslagen densamma som i annan konsumenträttslig lagstiftning, t.ex. konsumentköplagen. Vad som utgör en vara, tjänst eller annan nyttighet innefattar alla slags prestationer. Detta innebär att en näringsidkares fordringar på betalning för t.ex. advokatarvoden är föremål för en preskriptionstid på tre år.

Preskription för löpande skuldebrev är dock tio år, enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen, vilket innebär att om det finns ett löpande skuldebrev i botten av er avtalsrelation preskriberas den efter tio år, även om det gäller en konsumentfordran som annars skulle ha preskriberats efter tre år.

Enligt 5 § preskriptionslagen måste preskriptionsavbrott göras för att dessa tre år ska "förlängas" med ytterligare tre år från varje preskriptionsavbrott, t.ex. genom att sysslomannen skickar påminnelser varje år.

Det kan tilläggas att preskriptionslagen är dispositiv, vilket innebär att det går att avtala om andra preskriptionstider än de som är angivna i lagen. Men det finns några tvingande bestämmelser, enligt 12 § preskriptionslagen framgår det att man inte genom avtal får förlänga preskriptionstiden för konsumentfordringar, eller i andra fall helt avtala bort preskriptionen. Det är heller inte möjligt att ändra reglerna för preskriptionsavbrott.

Enligt preskriptionslagen innebär en preskriberad fordran att borgenären (i ditt fall den anlitade sysslomannen) förlorar sin rätt till betalning och kan inte inför en allmän domstol göra den gällande mot dig.

Om fordringen är preskriberad men du som gäldenär betalade den efter preskriptionen, och sedan kommer på att fordringen var preskriberad när du betalade, kan du dock inte kräva tillbaka betalningen. Detta pga. det ömsesidiga förhållandet till att fordringen inte skulle kunna göras gällande vid en allmän domstol.

Ifall det inte ligger ett löpande skuldebrev i botten av er avtalsrelation, sysslomannen har inte gjort preskriptionsavbrott och du har inte betalat fakturan kan du bestrida påminnelsen pga. att den har preskriberats, för att det har gått mer än tre år.

Jag har inte hittat rättsfall om din fråga från varken allmänna domstolar och hos Allmänna reklamationsnämnden.

Att du bestred fakturan: det finns även en bestämmelse i 18 kapitlet 9 § handelsbalken om en ettårig preskriptionstid, för den som vill klandra en sysslomans förrättning. I doktrin har det kommit till uttryck olika meningar i fråga om förutsättningarna för att tillämpa denna bestämmelse. Så till vida står det klart att bestämmelsen kan bli tillämplig om sysslomannen på grund av sitt uppdrag innehaft annans penningmedel eller andra tillgångar med skyldighet att redovisa dessa för huvudmannen. Om så är fallet bestred du fakturan innan preskriptionstiden gick ut, varför sysslomannen inte kan hävda att du bestred den försent.

Det närmaste jag har kunnat hitta i praxis om din fråga är NJA 2000 s 137. Rättsfallet handlade dock om annorlunda situation, nämligen om preskription av ett skadeståndsanspråk mot en advokat som förfarit oaktsamt, genom att lämna felaktiga uppgifter om de skattemässiga konsekvenserna av en förlikning mellan de tvistande parterna. Huvudmannen menade att han genom de felaktiga uppgifterna förmåtts acceptera en för honom oförmånlig förlikning och att han lidit skada genom att han tvingats betala skatt på förlikningslikviden och haft kostnader för att föra en skatteprocess. Advokaten invände med att anspråket var preskriberat enligt 18 kapitlet 9 § handelsbalken. Högsta domstolen ogillade dock advokatens invändning med motiveringen att den ansåg att huvudmannens talan mot advokaten gällde det sätt på vilket advokaten fullgjort sitt uppdrag som juridisk rådgivare. Redovisning av förlikningslikviden lämpar sig därför i detta mål inte som utgångspunkt för den speciella preskriptionsfristen i 18 kapitlet 9 § handelsbalken.

Om du anlitade en advokat för bouppteckningen kan du anmäla ärendet till Advokatsamfundets nämnd som prövad arvodestvister, klicka här för att komma till anmälan.

Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,

Lawline RådgivareRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Fordringsrätt & exekutionsrätt och Fordringar? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo