Om bouppteckning och dödsbodelägare med god man
Hej,
Jag har en fråga.
Min frus pappa har avlidit, hennes mamma är fysiskt vid liv men dement, hennes syster lär skall vara "god man", hon jobbar på bank i en mindre norrländsk stad.
Hennes syster hävdar att min fru "inte behöver bry sig avseende någon bouppteckning".
Det är min frus syster som tydligen skall göra bouppteckningen.
Troligen finns inte något testamente, men även om det finns testamente är väl min fru dödsbodelägare och har s.k laglott givet att det finns ngt att fördela?
Enl min lekmannamässiga bedömning och uppfattning torde min fru vara dödsbodelägare och skall därmed delges bouppteckningen.
Detta är en mycket liten ekonomi så det torde inte finnas ngt att fördela, detta är en principiell frågeställning avseende informationen
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att den gäller bouppteckningen för din frus pappas bortgång. Jag tolkar det också som att du menar att godmanskapet gäller din frus mamma.
Eftersom din frus systers godmanskap endast gäller hennes mamma så har hon inte någon skyldighet att ordna med bouppteckning för pappan i rollen som god man. Däremot kan det hända att hon ändå får det ansvaret eftersom hon kanske bäst har koll på sin pappans tillgångar, se mer nedan (förutsatt att mamman och pappan var gifta och hade samlad ekonomi). Din frus syster är som bröstarvinge också dödsbodelägare, vilket gör att hon som ställföreträdare inte kan företräda sin mamma i dödsboet (eftersom hon då skulle vara jävig). Det gör att din frus mamma behöver ha en annan ställföreträdare i dödsboet som inte också är dödsbodelägare, detta ska utses av Överförmyndaren.
Bouppteckningen är underlag för bodelning och arvsskifte vid en persons bortgång, bouppteckningen ska alltså ta upp alla den avlidnes tillgångar. Bouppteckningen är även dödsboets legitimationshandling, och uppger vem som har rätt att företräda dödsboet. Om bouppteckningen sker privat så ska en person som bäst känner till den avlidnes tillgångar utses till bouppgivare och redogöra för dödsbodelägarna den avlidnes tillgångar (20 kap. 6 § Ärvdabalken). Det ska även utses två förrättningsmän som inte är familjemedlemmar och inte har rätt till arv. Förrättningsmännen ska intyga att allt antecknats och att värdering skett korrekt.
Din fru är, som bröstarvinge, dödsbodelägare till hennes pappas dödsbo. Dödsbodelägarna har som uppgift att gemensamt förvalta den avlidnes egendom medan den är under utredning fram till arvsskifte. Om den avlidne var gift vid sin död så måste först en bodelning göras innan arvsskifte kan ske. När arvsskifte sker ska en handling upprättas som alla dödsbodelägare ska skriva under. Som dödsbodelägare kan man begära (hos tingsrätten) att en boutredningsman utses att förvalta egendomen.
Hon har precis som du säger en rätt till del i arvet, s.k. laglott. Om det inte finns något testamente så har hon som utgångspunkt rätt till hela sin arvslott (kvarlåtenskapen delat på antal arvingar, se 2 kap. 1 § Ärvdabalken). Om hennes pappa är gift har dock pappans maka rätt till minst fyra prisbasbelopp (ett prisbasbelopp för år 2016 är 44 300 kr) 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Och förutsatt att det är din frus mamma som pappan är gift med så ärver mamman före bröstarvingarna och din fru har isåfall rätt till efterarv när mamman sedan avlider.
Din fru ska därmed i rollen som dödsbodelägare vara med och upprätta bouppteckningen och förvalta sin pappas egendom efter hans död medan utredningen sker. För att undvika osämja mellan de olika arvingarna så kan man ta hjälp av en jurist vid boupptäckningen och som sagt begära att en boutredningsman utses.
Hoppas jag gav svar på din fråga, om inte så är du varmt välkommen att komma in med en ny.
Vänligen,
