FrågaSTRAFFRÄTTBrott mot frihet och frid, 4 kap. BrB04/11/2021

Olaga hot - Vad gäller?

Vår son på 9 år har sedan skolstart varit utsatt för eskalerande muntliga kränkningar och under senaste året även fysiska kränkningar som nedbrottning på marken, hårda knuffar m.m. Under hela skolgången har vi försökt få skolan att agera mot detta och ta tag i problemet men vi har upplevt att det varit som att prata med en vägg. Relationen med skolan har successivt blivit värre då tonen från oss föräldrar blivit hårdare. Vårt kommunikativa förhållningssätt har hela tiden varit lösningsorienterat men sedan i våras då vår son råkade ut för fler och fler saker har vår ton blivit mer krävande då vi bara möts av svaret att allt är sekretess. Det uppstod en händelse där min man upplevde sig bli provocerad av en skolpersonal när han försökte få svar kring en åtgärd som skolan satt in utan våran vetskap. Ur desperation och oron för vår son uttalades "säger du det en gång till så slår jag dig på käften". Situationen lugnade snabbt ner sig och min man gick därifrån istället. Samma kväll mailade han till både skolpersonalen som han riktat hotet mot samt till den andra personalen som stod bredvid när det sades. Han bad om ursäkt för sitt beteende och uttryckte att det var mycket dumt samt att han förstår att det var mycket fel. Skolan polisanmälde händelsen och min man är nu misstänkt för "olaga hot". Fråga: är det någon idé att yrka förmildrande omständigheter - att vi är desperata och djupt oroliga för vår son och att skolan undanhåller info? Kan det lindra påföljderna?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är brottsbalken (BrB). Notera att den här typen av straffrättsliga bedömningar ofta är ganska svåra att göra inom ramen för en nättjänst som denna varför nedan skrivelse kommer att bli ganska generell till sin karaktär. Men för att kunna erbjuda ett bättre underlag för förståelsen av brottet olaga hot kommer en något längre beskrivning att lämnas utöver svaret på din faktiska fråga.

I 4 kap. 5 § 1 st. BrB sägs att den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Vidare anges i lagparagrafens andra stycke att om brottet är grovt döms för grovt olaga hot till fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas 1. om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller annars har varit av allvarligt slag eller 2. om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Utifrån din ärendebeskrivning torde dock grovt brott med stor sannolikhet kunna uteslutas. Frågan blir istället om din man kan ha gjort sig skyldig till ett brott av normalgraden, dvs. ett olaga hot. Enligt lagtexten är det tillräckligt att hotet är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för att gärningsmannen ska verkställa hotet, dvs. en allvarlig rädsla för att han eller hon faktiskt ska realisera det uttalade hotet. Vid den här bedömningen utgår man främst från hur den hotade har uppfattat situationen. Men det räcker inte ensamt för att avgöra huruvida en brottslig gärning är begången. Andra faktorer av betydelse kan vara vilka åtgärder som avsågs med hotet, sättet på vilket hotet uttalades (hotets styrka), parternas relation till varandra, hur gärningsmannen agerade i övrigt samt vad den hotade kände till om gärningsmannens handlande sedan tidigare.

Exakt vad som utspelade sig vid det aktuella tillfället är för mig ovisst. Än mindre känner jag till hur medarbetaren på skolan uppfattade din mans agerande. Men baserat på den något begränsade information som finns tillgänglig i nuläget bedömer jag att gärningen troligtvis och på objektiva grunder kan anses ha varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla hos mottagaren. Lagparagrafen föreskriver också att den som hotar någon annan måste göra det med brottslig gärning. Emellertid bör det krävas att hotet avser ett brott som inte är helt lindrigt. I det här fallet gäller det, såvitt jag förstår, hot om våld riktat mot skolpersonal eftersom din man uttalade att denne skulle slå vederbörande, vilket motsvarar ett misshandelsbrott, jfr 3 kap. 5 § BrB, något som enligt min mening inte kan bedömas som lindrigt.

Det ska även noteras att din mans avsikter att verkställa hotet helt saknar betydelse för straffbarheten, alltså om han verkligen planerade att fullfölja hotet. Det kan dock få viss bäring på bedömningen av gärningens straffvärde, dvs. när (om) skulden är fastställd, alltså när det är konstaterat att brott har förövats och allvarlighetsgraden i agerandet ska bedömas (straffvärdet). Det bör också framhållas att om personen på skolan som utsattes för hotet inte blev rädd för att hotet skulle koma att förverkligas, exempelvis för att hon eller hon inte förstod graden av allvaret, kan det fortfarande vara fråga om en brottslig gärning från din mans sida eftersom det i lagtexten endast anges att hotet "ska vara ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla". Det handlar således om en objektiv bedömning eller annorlunda uttryckt; Det uppställs egentligen inga krav på att brottsoffret verkligen blir rädd.

Förutom att de objektiva rekvisiten (kriterierna) som följer av bestämmelsen om olaga hot måste vara täckta krävs även att din man haft uppsåt, dvs. avsikt att föröva brottet på det sätt som kommer till uttryck i lagtexten, 1 kap. 2 § 1 st. BrB. I den nyss nämnda lagparagrafens andra stycke uttalas också att en gärning fortfarande är att betrakta som brottslig vid självförvållat rus eller om gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt var från sina sinnens bruk. Olaga hot är ett s.k. uppsåtligt brott, vilket innebär att det inte kan begås genom oaktsamhet (vårdslöshet). Men såvitt jag kan bedöma verkade din man, vid tidpunkten för det inträffade, haft uppsåt att föröva just den brottsbeskrivning som framgår av 4 kap. 5 § 1 st. BrB.

När det sedan gäller din faktiska fråga kan följande anföras. I 29 kap. 3 § 1 st. 1 p. BrB stadgas att som förmildrande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som är föreskrivet för vissa fall, särskilt beaktas om brottet föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende. Regeln tar sikte på provokation, dvs. förhållanden då någon retas, hetsar eller på annat sätt genom sitt beteende förmår gärningsmannen att agera. Kravet är att det genom en objektiv bedömning av omständigheterna framstår som förståeligt att din man handlade på det sätt som nu riskerar att bli föremål för en rättslig prövning i domstol. Ovan uppger du att han blev provocerad, men någonting mer än så sägs egentligen inte i din ärendebeskrivning. Utan att känna till de närmare detaljerna går det möjligen att argumentera för att det inträffade kan utgöra en förmildrande omständighet. I synnerhet då konflikten i grunden bottnar i er sons välbefinnande. Naturligtvis ska det i vart fall påtalas under huvudförhandlingen om åtal skulle väckas mot din man.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver man vända sig till en brottmålsbyrå.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob BjörnbergRådgivare
Hittade du inte det du sökte?