När är ett förtalsbrott begånget?
Hej
Vi har i en grupp av berörda föräldrar berättat om en person som tränar deras barn, han är straffad flertalet ggr för misshandel och olaga tvång samt misstänktes för påstått samröre med en tonårig flicka och ska upp i rätten för en ny misshandel snart.
Är det förtal att dela detta med andra föräldrar för att dom ska veta vad för person som tränar deras barn?
Inget har lagts ut på facebook eller i social media som kan härleda till denna person.
Med Bästa Hälsningar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Av din fråga framgår inte riktigt i vilket sammanhang själva delningen skulle göras. Jag kommer därför i det följande att ta upp vad som krävs för att förtalsbrottet ska bli aktuellt, och därefter försöka koppla till din situation.
Brott, och regler om brott, finns i brottsbalken (BrB).
Utgångspunkter
För att förtal ska föreligga krävs att en person utpekas på ett klandervärt, brottsligt eller annat sätt som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB). Med rekvisitet "utpekas" ska förstås så att den utsatta går att identifiera. Personen behöver alltså inte uttryckligt namnges, utan det räcker med indikationer eller beskrivningar som gör personen i fråga identifierbar. En förutsättning för regelns tillämplighet är att en uppgift lämnats till annan än den angripne. Brott kan föreligga både när gärningsmannen framställer uppgiften och/eller sprider uppgiften.
"Ägnat att" innebär i korthet att det inte behöver bevisas att någon faktiskt utsatts för andras missaktning, dvs det räcker med ett innehåll som är tillräckligt för att framkalla sådan missaktning. Vad som i sin tur kan anses vara en uppgift ägnad att utsätta den utsatta för andras missaktning skiljer sig från situation till situation. Med missaktning ska generellt förstås att någons attityd gentemot den utsatta påverkas i negativ riktning. Detta är alltså i viss utsträckning beroende av uppgiftsmottagarnas reaktioner. En uppgift kan t ex vara värdemässigt negativ för den utpekade, men kan samtidigt vara så vanlig att någon risk för missaktning inte finns. Utgångspunkten för bedömningen blir därför hur den utsattas krets uppfattar uppgiften. Som exempel på nedsättande uppgifter nämns i lagen att någon utpekas som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Djupet av dessa varierar beroende på mottagarnas reaktioner, men generellt brukar sägas att våldsbrott och rattfylleri är sådana brott som omfattas av "brottslig". Med levnadssätt ska istället tolkas negativt laddade gärningar som karakteriserar den utpekades levnadssätt, t ex missbruk av narkotika eller alkohol.
Fri från ansvar
Gärningsmannen frias från ansvar om två kriterier är uppfyllda: (1) det var försvarligt att lämna uppgiften, och (2) uppgiften var sann eller det fanns skälig grund för den (5 kap. 1 § andra stycket BrB).
Försvarlighetsprövningen tar i all väsentlighet sikte på en intresseavvägning mellan yttrandefriheten och skyddet för anseendet. Vid frågan huruvida ett uppgiftslämnande varit försvarligt ska hänsyn tas till omständigheterna när uppgiften lämnades, t ex hur allvarligt påståendet är, hur uppgiften framställts, vilket syfte etc. Det måste t ex beaktas att en högst aktuell uppgift lämnats i syfte att "varna" andra om något visst. Det finns också en viss skillnad i att framföra en misstanke om brott och att framföra en ren beskyllning (även om den utsatta utpekas som brottslig i båda fallen).
Sanningsprövningen blir aktuell först om det anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften i fråga. Sanningskriteriet uppfylls om gärningsmannen i stort sett kan visa att uppgiften är sann. Om det inte är möjligt, måste gärningsmannen visa att hen hade skälig grund för att tro att den var sann (t ex genom mycket trovärdiga källor).
Vad innebär det här för dig?
Som sagt framgår inte det riktigt hur själva "delandet" skulle komma till uttryck, vilket gör det svårt för mig att ge ett konkret svar. I ditt fall är det visserligen så att en person utpekas som brottslig, och sannolikt även ägnad att utsätta den utsatta för andras missaktning. Däremot skulle uppgiftslämnandet kunna ses försvarligt, i synnerhet med hänsyn till att det i egenskap av förälder finns ett intresse av innehållet i uppgifterna. Även det faktum att barn är inblandade är sannolikt en uppgift som är relevant för försvarlighetsprövningen.
Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.
Vänligen,
