När anses jag vara i företagsledande ställning?
Hej,
Jag har blivit uppsagd ifrån min roll som försäljningschef på ett familjeägt företag med ca 280 anställda. Det finns ingen saklig grund för uppsägning men företaget hävdar nu att de inte skall betala något avgångsvederlag då jag skall anses vara i företagsledande ställning. I mitt avtal är jag anställd som försäljningschef i ett av fyra affärsområden. Jag rapporterar till VD för affärsområdet som fysiskt är samma person som VD för gruppen. Jag har 6 direktrapporterande chefer och ett budgetansvar på + 600 miljoner SEK.
Alla anställningsavtal skrivs under av VD och eventuella anställningar eller uppsägningar skall godkännas av min chef i enlighet med en "farfarfs princip". Jag ingår i affärsområdets ledningsgrupp om 7 personer. Jag har vidare ingen rätt att teckna avtal i företagets namn utan detta skall göras av VD. Min ersättningsnivå ligger i linje med övriga chefer som rapporterar till affärsområdeschefen.
Jag hävdar att jag inte har företagsledande ställning utan skall ha rätt till avgångsvederlag, vad anser ni?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Allmänt om rättsläget angående person med företagsledande ställning
Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller inte anställda i företagsledande ställning (1 § 1p. LAS). Vad som avses med företagsledande ställning bör tolkas restriktivt och i enlighet med ordets egentliga bemärkelse, dock finns inga lagstadgade riktlinjer. I doktrin (rättsliga texter) framhålls exempelvis att en verkställande direktör anses vara företagsledande, vilket motiveras utifrån dennes rätt att företräda bolaget utåt. Avgörande är dock inte formell position utan istället personens faktiskt ställning, varför bedömningen måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. (se Källström och Malmberg, "Anställningsförhållandet", 3 uppl. s. 131 f.)
Ett fall från Arbetsdomstolen (AD) som kan vara intressant är AD 1998 nr 65. Fallet handlade om en advokat som var delägare och styrelseledamot i en advokatbyrå med 40 anställda, varvid frågan var om advokaten kunde ses som företagsledande. AD nådde slutsatsen att advokaten inte för företagsledande. I fallet konstaterades att den företagsledande inte nödvändigtvis måste vara en fysisk person utan kan vara styrelsen som organ, vilket inte i sig bör medföra att samtliga styrelseledamöter ses som företagsledande. Vidare konstaterades att samtliga 8 styrelseledamöter torde behöva ses som företagsledande om advokaten sågs som företagsledande, eftersom deras individuella ansvars skiljdes föga. AD ansåg detta vara en orimlig slutsats i ett företag med 40 anställda. Skillnaden mot ditt fall är att advokatbyrån ansågs vara ett mindre företag, varvid allmänt anses att enbart en person bör anses vara företagsledande.
Att företagets storlek har betydelse för bedömningen tydliggjordes dels i Inrikesutskottets betänkande respektive propositionen inför instiftandet av LAS (InU 1973:36 s. 28 och prop. 1981/82:71 s. 93). Angående medelstora företag stadgas att verkställande direktör, dennes ställföreträdade samt "möjligen ytterligare någon tjänsteman med speciellt självständigt ansvar" ses som företagsledande. Angående "större företag" bör direktionsmedlemmar och "tjänsteman som har en självständig ställning såsom chef för en större gren av företagets verksamhet" ses som företagsledande (se InU 1973:36 s. 28, även citerad i prop. 1981/82:71 s. 93). Vad som utgör "större företag" specificeras inte. Enligt den allmänna uppfattningen torde ett medelstort företag vara ett företag med mellan 50 till 249 anställda (se bla. Upphandlingsmyndighetens information på https://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/SME/).
Vidare poängteras i propositionen att det inte är den formella positionen som är avgörande och undantaget bör endast gälla de som i verklig mening är företagsledande utifrån andra omständigheter. Framför allt beaktas personens ekonomiska villkor för anställningen, varvid anförs i propositionen att en företagsledande person bör vara "tillförsäkrad löneförmåner och andra anställningsvillkor som normalt tillkommer företagsledare". (prop. 1981/82:71 s. 93 f.)
Sammanfattning och återkoppling till ditt fall
Utifrån ovanstående torde kunna fastslås två alternativa vägar beroende på om företaget ses som "större" eller "medelstort". I det senare fallet får det i princip anses uteslutet att anse dig som företagsledande, medan det är mer oklart angående förstnämnda fall. Utifrån din information är definitionen inte helt klar, även om det torde luta mer åt att det rör sig om ett "större företag".
Om vi utgår från företaget såsom större krävs för det första att du ses som sådan avsedd direktionsmedlem eller självständig tjänsteman i hög chefsposition. Jag är inte är helt familjär med företagsstrukturen i ditt fall men dras ändock åt slutsatsen att du inte bör ses som företagsledande. Detta främst med hänsyn till hur tydligt det görs i förarbeten och doktrin att tolkningen ska vara restriktiv samt att det, utöver position, krävs att omständigheter såsom villkor och ekonomiska förhållanden tyder på en företagsledande ställning. Att du direktrapporterar till VD talar för det motsatta; fallet är inte klart. Tyvärr förmår jag inte göra en mer ackurat bedömning utifrån informationen.
Jag hoppas att du är tillfreds med min bedömning och jag rekommenderar dig starkt att söka vidare hjälp av våra jurister här.
Vänlig hälsning,
