Måste föräldrarna ge samtycke vid adoption?
Har ett fosterbarn som nu är 8 år, Placerades hos oss när han var 3 mån och bott hos oss stadigvarande sedan dess. Blev vårdnadsöverflyttad för 3 år sedan. Barnet har autism och utv störning och kan således inte "svara för sig själv" i denna fråga. Vi har umgänge med bio föräldrarna hemma hos oss 2 timmar 1 gång i månaden. Kan vi ansöka om adoption? Måste bioföräldrarna ge samtycke? Om dom inte ger samtycke men vi ändå ansöker om adoption brukar domstolar som regel avslå ansökan då?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!
Vid adoption så ska barnets bästa alltid ges störst vikt, 4 kap. 1 § Föräldrabalken. Barnet som ska adopteras ska höras och få en chans att uttrycka sina åsikter kring adoptionen. Dessa åsikter ska tillmätas betydelse utifrån barnets mognad och ålder, 4 kap. 3 § Föräldrabalken.
Huvudregeln gällande barn som adopteras innan de fyllt 18 år är att det krävs föräldrarnas samtycke om de har vårdnaden av barnen, se 4 kap. 8 § Föräldrabalken. Undantag föreligger om föräldern/föräldrarna inte kan ge sitt samtycke exempelvis på grund av psykisk sjukdom. Om föräldrarna som i erat fall inte har vårdanden av barnen så ska domstolen ändå ge dem en chans att få yttra sig om adoptionen, 4 kap. 18 § Föräldrabalken. Trots att föräldern får yttra sig innebär detta inte att föräldern har några rättsliga möjligheter att stoppa den.
Det genomförs en adoptionsutredning av socialnämnden när en ansöka om adoption inkommit, denna sker på uppdrag av domstolen, 4 kap. 14 § Föräldrabalken. Det är i adoptionsutredningen som det ska utreda om det föreligger eventuella hinder för adoptionen, 4 kap. 15 § Föräldrabalken. Sedan är det domstolen som avgör om det ska ske en adoption eller inte.
Om det är så att du bor tillsammans med en sambo eller make så krävs det att ni adopterar tillsammans, se 4 kap. 6 § Föräldrabalken.
Med vänlig hälsning,
