Kärande har fått del av svarandens inlaga först i vårdnadsmål
Process i samband med vårdnadstvist. - Enligt ett föreläggande från X tingsrätt ska slutligt yrkande och slutlig bevisning lämnas till domstol senast 2023-04-28 - Vi lämnar in svarandens yrkande och bevisuppgift till domstolen ca 13.00 2023-04-28 - Vi får senare veta att kärandens ombud begärt anstånd kl 09.51 2023-04-28, dvs samma dag som uppgifterna skulle vara domstolen tillhanda. - Tingsrätten beviljar anstånd i 14 dagar. - Kl 12.24 får jag ett mail om detta. - Då jag inte läser mail minutvis var jag omedveten om anståndet då jag lämnade handlingarna ca 13.00 - Detta innebär, upptäcker jag, att käranden har tillgång till svarandens, våra, yrkanden samt bevisuppgifter då käranden formulerar sina yrkanden och bevisuppgifter. - Detta får ju samma effekt som vid en VM match i fotboll det ena laget får motståndarlagets laguppställning långt i förväg, men det andra laget inte har någon information då de ska forma sitt lag. - Vid samtal med rådmannen 2023-05-02 menar hon att detta är rättspraxis. Då en part lämnat in material är det omedelbart tillgängligt för den andra parten, även om som i detta fall den andra parten fått anstånd med 14 dagar att lämna in yrkande och bevis. - Är det verkligen så? Borde inte svarandens uppgifter frysts till dess kärande lämnat insina uppgifter. Detta är huvudfrågan. - Det går ju inte att frigöra sej från tanken att det ligger taktik bakom denna begäran om anstånd på så sent stadium. Syna motståndarens kort innan man spelar själv!
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att din fråga handlar om en process i tvistemål, vari käranden har fått anstånd att lämna in sina slutliga yrkanden och bevisning vilket lett till att de fått del av era (svarandens) slutliga yrkanden och bevisning, och att du undrar om det är okej.
Din fråga handlar huvudsakligen om processrätt i tvistemål. Regler för detta finns i rättegångsbalken. Det kan finnas särskilda processregler för familjerättsliga ärenden i bland annat föräldrabalken, men det finns däri inget särskilt som berör din fråga, utan då gäller rättegångsbalken. Enligt föräldrabalken ska vårdnadsmål i övrigt handläggas enligt ordningen för tvistemål (6 kap. 17§ 4st föräldrabalken).
Jag kommer först sammanfattningsvis försöka förklara hur dessa mål handläggs, för att sen kunna besvara din fråga om domstolens agerande.
Handläggning av tvistemål
Ordningen i tvistemål är vanligen att en part ger in en stämningsansökan (kärande) mot en annan (svarande). En stämningsansökan ska innehålla bland annat yrkanden, grunder och bevisning (42 kap. 2§ rättegångsbalken) men inte sällan tillkommer bevisning under processens gång. Efter att stämningsansökan har granskats av domstolen, ska den delges svaranden genom stämning, som ska svara på yrkandena (42 kap. 5§ rättegångsbalken). Tvistemålsprocessen är en ganska så fri process som präglas av väldigt mycket skriftväxling och expediering av parternas olika inlagor till varandra (42 kap. 8§ rättegångsbalken). Utgångspunkten är dock att allt som tas upp i målet, och som sedan också åberopas i domstol, får läggas till grund för domstolens avgörande. Oftast hålls också en muntlig förberedelse eller fler, innan målet sätts ut till huvudförhandling för slutligt avgörande. En part har partsinsyn, vilket innebär att varje part har som utgångspunkt rätt att ta del av alla handlingar i målet (10§ förvaltningslagen).
Hela processen är uppbyggd på så vis att parternas yrkanden och grunder ska tydliggöras dels för motparten, dels för domstolen. Vårdnadsmål är indispositiva, vilket innebär att domstolen ska vara mer drivande i utredningen av saken och att parterna inte som utgångspunkt ensamma kan komma överens. Detta är för att domstolen har det yttersta ansvaret att bedöma vad som är barnets bästa i dessa situationer och rätten ska se till så att frågorna om vårdnad, boende och umgänge är tillräckligt utredda (6 kap. 19§ föräldrabalken).
Rättegångsbalken har en regel (så kallad preklusionsregel) som innebär att domstolen får förelägga parterna att inkomma med slutliga yrkanden och bevisning inom viss tid mot äventyret att underlaget annars inte få användas (42 kap. 15§ rättegångsbalken), men denna rätt är reserverad för mål varom förlikning är tillåtet, det vill säga dispositiva tvistemål (inte vårdnadsmål). En sådan regel har som effekt att yrkanden och liknande som inkommer efter den angivna fristen, inte ska beaktas om det inte finns giltiga skäl till att de inkommit försent. Eftersom vårdnadsmål inte är dispositiva tvistemål, drar jag slutsatsen att det inte är med stöd av denna regel som domstolen har förelagt er att inkomma med yttranden. Domstolen har sannolikt förelagt er att yttra er för att det börjar närma sig huvudförhandling, och att parterna ombeds att inkomma med den bevisning de avser att åberopa för att domstolen ska kunna kalla eventuella vittnen eller liknande. Föreläggandet torde alltså inte ha den effekt som ett preklusionsföreläggande har, alltså att ni inte kan inkomma med ytterligare bevisning eller liknande efter denna tidpunkt. Föreläggandet har troligen sin grund i reglerna om domstolens ansvar att utreda målet (42 kap. 8§ rättegångsbalken), och därför har ni förelagts att inkomma med bevisning och att precisera omständigheterna i era yrkanden.
Ett sådant föreläggande har inte en verkan att parterna kan ändra sina yrkanden eller liknande, utan det styrs av andra regler i rättegångsbalken. En väckt talan får som utgångspunkt inte ändras (13 kap. 3§ rättegångsbalken), men käranden får justera sin talan om det stödjer sig på väsentligen samma grund som tidigare, eller om det beror på omständigheter som inträffat under målets handläggning. Dessa regler hindrar alltså käranden i viss utsträckning från att ändra sin talan.
Har domstolen gjort rätt?
Med ovan redogörelse ville jag försöka förmedla tvistemålsprocessens utgångspunkter och principer, för att kunna bringa klarhet i domstolens agerande. Mig veterligen finns det inga regler som förbjuder att domstolen agerat på det sätt som det gjort. Detta stödjs också av att domstolarna är skyldig att utreda målet i indispositiva tvistemål för att barnets bästa ska kunna tillgodoses genom domstolens beslut. Det föreläggandet som ni fått är inte ett föreläggande som syftar att begränsa era möjligheter att yttra er eller liknande, utan syftar att domstolen ska få en bättre bild av vad målet innehåller, vilka yrkanden parterna har och liknande för att på ett bättre sätt kunna utreda och komma till en slutsats på ett rättvist sätt. Enligt rättegångsbalken är domstolen också skyldig att förmedla parternas inlagor till varandra när de kommit in för att parterna ska få yttra sig över dem (42 kap. 8§ rättegångsbalken), även om det framstår som orättvist i ett fall där anstånd beviljats för en part.
I och med att syftet med ett sådant föreläggande är att domstolen ska utreda målet, förbereda huvudförhandlingen och undersöka i vad mån det föreligger enlighet eller oenighet, och att föreläggandet inte heller får förbjuda parterna från att inkomma med ytterligare underlag och liknande, torde det spela mindre roll att käranden fått del av er inlaga i detta skede. Föreläggandet ska som jag tolkar rättsläget, inte kunna hindra er från att åberopa ny bevisning eller liknande även efter sista datumet på yttrandet, vilket innebär att käranden likväl kunde justerat sin bevisning efter denna tid ändå. Utifrån domstolens perspektiv handlar indispositiva tvistemål inte om att syna varandras kort eller strategier, utan att avgöra vad som är bäst för barnet, vilket förutsätter att domstolen får möjlighet att utreda parternas yrkanden och bevisning.
Sammanfattning
Sammantaget, kan jag inte hitta något direkt lagstöd som talar emot att domstolen fått göra det som de gjort. Tvärtom talar mycket i rättegångsbalken och syftet bakom domstolens utredningsansvar för att domstolen inte har gjort något rättsstridigt. Det som domstolen menar är rättspraxis torde vara att man översänder inlagor till motparten, vilket också är en förutsättning för att domstolen ska kunna utreda målet vilket också täcks av rätten till partsinsyn. Parterna har så kallad partsinsyn och rätt att ta del av handlingarna i målet. Jag förstår att det ur ett strategiskt perspektiv framstår som orättvist att käranden har fått möjlighet att läsa er inlaga innan de behöver inkomma med sin. Men så som jag uppfattar föreläggandet mot bakgrund av lagstiftningen, hade käranden inte kunnat hindras att inkomma med ny bevisning även om ni hade lämnat in era inlagor samtidigt. Det är endast i dispositiva tvistemål som domstolen får förbjuda nya handlingar i målet. Detta beror på att i dessa mål ska fokus inte vara strategi och taktik, utan barnets bästa, och det är domstolen som ska tillsäkra att målet utrest tillräckligt för att kunna avgöra denna fråga.
Detta är min tolkning av rättsläget mot bakgrund av den information du skrivit. Om ni har fler frågor om domstolens handläggning rekommenderar jag er att kontakta den aktuella domstolen. De kan besvara mer specifika frågor än vad vi kan, då de är mer insatta i rättsfrågorna i ert mål och vet hur föreläggandet varit utformat.
Jag hoppas att du fått någon vägledning i dina frågor! Önskar du vidare hjälp kan vår juristbyrå ibland vara behjälplig. Önskar du deras hjälp kan du återkomma till mig så sätter jag dig i kontakt med dem. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
Bästa hälsningar,
