Kan en felaktigt utbetald lön krävas tillbaka?
Hej!
Min dotter har sommarjobbat för kommunen. Det dröjde 1 mån innan hon fick sitt anställningsavtal, så hon började arbeta innan hon visste vad hon hade för timlön. Hon visste ej heller hur och när lönen skulle betalas ut. (alltså dålig information generellt). Månaden efter hon slutat sommarjobba fick hon aviserat på sitt konto att hon skulle få en utbetalning om ca 17 000 kr. Jag tyckte att det lät konstigt och sa att hon får vända sig till sin chef och höra om det stämmer. Hon försökte ringa sin chef under en veckas tid, men hon ringde inte tillbaka och lönen betalades ut. Men efter ca en vecka ringde chefens assistent upp och då frågade min dotter om lönen och om den stämde. Fick svaret att assistenten skulle kolla upp det och några timmar senare ringde hon tillbaka och sa att lönen stämde då det var en månads innestående.
Nu en månad senare har kommunen kommit med ett krav på ett belopp på 24 000 kr, då lönen ändå var felaktig. Min dotter har använt pengarna till sitt körkort. Så också hennes arbetskompis, en ensamkommande flyktingkille, som också fått felaktigt utbetald lön och skriftligen meddelats att lönen stämde för att nu få ett återkrav. Kan de göra såhär? Hur ska ungdomar som studerar få ihop de här pengarna?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline för rådgivning.
Den fråga som blir aktuell i ditt fall är om mottagaren av en misstagsbetalning har en återbetalningsskyldighet. Det arbetsgivaren i själva verket nu hävdar, är ju att din dotter har en skuld mot dem (24 000 kr) som grundar sig i deras misstag. Frågor om misstagsbetalningars verkningar är opassande nog inte reglerade i svensk lag. Högsta domstolen har dock i flera fall använt sig av så kallade rättsgrundsatser (icke lagstadgade principer) för att lösa liknande fall (bland annat i fallen NJA 1999 s 575 och NJA 2001 s 353).
Återbetalningsskyldighet är huvudregel
Huvudregeln om felaktiga utbetalningar är att de ska återgå; den som av misstag betalar ut ett belopp har rätt att kräva beloppet tillbaka. Denna återkravsrätt kallas för condictio indebiti och gäller som en rättsgrundsats i Sverige. Man ska dock inte stirra sig blind på att det kallas för "huvudregel". En huvudregel kan liksom i detta fall ha många undantag till sig. Ganska ofta vore det orimligt att någon ska få en skuld till den som gjort misstaget. Det är i dessa sammanhang som Högsta domstolen har skapat undantag från principen om condictio indebiti.
Arbetsgivarens återkravsrätt har sannolikt gått förlorad
I din fråga nämner du framför allt två omständigheter som får mig att göra bedömningen att din dotter inte är återbetalningsskyldig. Bedömningen gör jag baserat på hur Högsta domstolen har resonerat i liknande fall. Den första omständigheten är att ni kontrollerade att utbetalningen stämde, vilket en företrädare för arbetsgivaren bekräftade. Det andra är att dottern därefter spenderat pengarna (inrättat sig efter betalningen) i tron på att utbetalningen var korrekt. På ett juridiskt sätt kan man säga att din dotter har spenderat pengarna i "god tro".
Att en mottagare av en felutbetalning inrättar sig efter betalningen i god tro är bland de vanligaste motiven till att betalarens återkravsrätt går förlorad. I rättsfallet NJA 2001 s 353 ansåg Högsta domstolen att mottagaren av en misstagsbetalning var i god tro, eftersom det bara var utbetalaren som kunde räkna ut det rätta beloppet. Mottagaren hade också under nio månader hunnit inrätta sig efter utbetalningen. Därav kunde utbetalaren inte kräva tillbaka de felutbetalda pengarna. Det förhåller sig ganska liknande i ert fall, eftersom det verkar ha varit oklart exakt vilken lön som dottern haft (endast arbetsgivaren kunde med säkerhet ha känt till vilken lön din dotter skulle få).
Högsta domstolen också vid bedömningen om det finns återkravsrätt, fäst särskild vikt vid om någon agerat oaktsamt (NJA 1999 s 575, på s. 586). Det gäller nämligen som rättsgrundsats att oaktsamma eller slarviga avtalsparter inte är skyddsvärda (vigilansprincipen). I ert fall ser jag ingenting i ert agerande som skulle kunna bedömas som oaktsamt. Tvärtom har ni på eget bevåg vidtagit försiktighetsåtgärder genom att kontrollera utbetalningen med arbetsgivaren. Arbetsgivaren har däremot både betalt ut fel lön, och dessutom felaktigt bekräftat att den stämde (vilket skulle kunna anses vara oaktsamt). Detta talar för att arbetsgivaren inte ska få återkräva felutbetalningen.
Sammanfattning
Som huvudregel ska misstagsbetalningar återgå. I ert fall talar dock omständigheterna för att arbetsgivarens återkravsrätt har gått förlorad. Särskilt viktigt är att arbetsgivaren har agerat oförsiktigt, medan din dotter i god tro har inrättat sig efter betalningen. Vill ni ha juridisk hjälp med att bestrida arbetsgivarens återkrav rekommenderar jag starkt att vända er till någon av våra jurister. Det går bra att boka en tid direkt på http://lawline.se/boka.
Allt gott,
