Kan dödsboet komma överens med den avlidnes exfru om bodelningen på liknande valfria sätt som två separerande makar i livet kan göra?
Hej!
Min svärfar gick nyligen bort och vi håller på att reda ut dödsboets ekonomi inför bouppteckningen. Han hade stora skulder och väldigt få tillgångar. En tillgång som han fortfarande har är 50 % i den fastighet som han och hans exfru köpte och bodde i tillsammans. Vad vi förstått behöver det göras en bodelning innan vi kan räkna på hur stora tillgångar dödsboet har.
Svärmor och svärfar köpte huset 1990 och bodde där tillsammans fram till separationen år 2004, men skilsmässan gick inte igenom förrän 2017. Trots påtryckningar vägrade svärfar länge att skriva under skilsmässopappren.
Svärmor bor än idag kvar i huset och har sedan 2004 betalat ränta och amortering för bolånet. Hon är även tagit ut andra lån (blancolån utan säkerhet) för att kunna göra vissa renoveringar och underhåll.
Fastighetens inköpspris: 320000 kr
Dagens värde: 600000
Bolån idag: 90000
Svärfars skulder (pga böter och obetalda fakturor plus ränta): 450000
Svärmors skulder (pga underhåll och renovering av huset): 150000
Hypotetisk försäljningskostnad: 65000
Största farhågan är att svärmor skulle bli tvungen att sälja huset om hon inte har råd att köpa ut hans del. Det vore så otroligt orättvist med tanke på att hon har betalat så mycket för huset och att han knappt lagt en krona på huset de senaste 16 åren.
Hur kan eller ska vi räkna på svärfars tillgångar?
Kan dödsboet komma överens med exfrun om bodelningen på liknande valfria sätt som två separerande makar i livet kan göra?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat om någon av makarna avlider. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för att skulder ska täckas läggs samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).
Att bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dagen dödsfallet inträffade innebär att all egendom som fanns då ska ingå i bodelningen. Däremot sker i regel värderingen av fastigheten när boet blivit utrett eller vid bodelningstillfället.
Hypotetisk bodelning (förenklad)
I ert fall har jag inte tillgång till hur finanserna ser ut (och det ska beaktas även andra tillgångar som är giftorättsgods; bankmedel, bilar, möbler etc.). Det framgår inte heller vem som står på bolånen om 90.000 kronor (varför min utgångspunkt är att de står på lånen 50/50). Sett till att fastigheten beräknas vara värd 600.000 kronor går makarna in med 300.000 kronor var från vilket det ska göras en skuldtäckning. För exfrun innebär det 300.000 – 45.000 (del av bolån) – 150.000 (skulder) = 105.000 kronor. Din svärfar går in med 300.000 – 45.000 (del av bolån) – 450.000 = -195.000 kr = 0. Om en make får ett minusvärde i bodelningen sätts det till 0 kr (för annars skulle den andra maken bli tvungen att betala den andra makens skulder). Efter skuldtäckningen ska värdet läggas samman och därefter delas lika mellan makarna. I detta fallet innebär det 105.000kr + 0kr = 105.000kr/2 = 52.500kr. Det är summan din svärfars exfru måste flytta över för att bodelningen ska gå jämnt ut.
Din svärfars tillgångar kommer att vara mindre än skulderna innebärande att dödsboet kommer att gå i konkurs.
Att lösa ut ur fastigheten
Ska exfrun ta över fastigheten innebär det att det ska ske till marknadspris, från vilket det ska avräknas den latenta reavinstskatten hon blir tvungen att betala den dag hon säljer fastigheten.
Precis som du själv tar upp är äktenskapsbalken i regel inte tvingande; det finns långtgående möjligheter för makar att komma överens i bodelningen. Det finns däremot borgenärskyddande bestämmelser som inskränker avtalsfriheten. En make får inte vid bodelning till skada för sina borgenärer avstå egendom som ska ingå i bodelningen (13 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det gäller däremot inte vid ansvaret för en avliden makes skulder, istället gäller ärvdabalkens regler (13 kap. 2 § äktenskapsbalken). Sker det bodelning eller arvskifte innan den dödes och boets andra skulder har betalts ska bodelningen eller skiftet gå åter (21 kap. 4 § ärvdabalken). Skulle exfrun helt enkelt få "för mycket" för att man kommer överens om en för henne fördelaktig bodelning kan hon bli återbäringsskyldig för betalning av skulderna. Det gäller givetvis inte om bodelningen sker korrekt med en likadelning enligt äktenskapsbalkens regler.
Svaret på din fråga är därmed att dödsboet inte kan komma överens med exfrun om bodelningen på så vis att det blir fördelaktigt för henne, sett till att dödsboet har så stora skulder som du angett. Min rekommendation är att ni anlitar en jurist som går igenom ärendet, vilka tillgångar som finns och försöker få till en bodelning så fördelaktigt som möjligt, utan att exfrun riskerar återbäringsskyldighet.
Om ni önskar hjälp från en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
