innebörden av att godkänna en ordningsbot och polisens bevis vid trafikbrott.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
När det kommer till fortkörningar så hanteras det som ett "bagatellbrott". Det innebär att exempelvis en polistjänsteman eller en tulltjänsteman kan lagföra brottet direkt på plats så länge den lagförde väljer att erkänna brottet (48 kap. 13 § Rättegångsbalken). Har en ordningsbot godkänts gäller den som en lagakraftvunnen dom (48 kap. 3 § Rättegångsbalken). Det innebär att om du är det minsta osäker över om du faktiskt har begått ett brott eller om boten är på ett allt för högt belopp ska du inte godkänna föreläggandet, det vill säga neka till brott (48 kap. 15 § rättegångsbalken).
Om du har godkänt ett föreläggande kan du enbart få domen undanröjd om: godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring, om det vid ärendets behandling har förekommit sådant fel, att föreläggandet bör anses ogiltigt eller om föreläggandet av annan anledning inte överensstämmer med lag. (59 kap. 6 § Rättegångsbalken). Det kan ta sikte på att du inte visste att du erkände till brott vid underskrift, att du erkände till brott men att din beskrivning av händelseförloppet egentligen innebar att du nekade till brott eller att det föreligger materiella fel som att polisen hade givit dig en ordningsbot fast du egentligen inte hade åkt för fort. För materiella fel ska det vara fel vid tillfället för utfärdandet och inte senare uppstod fakta, exempelvis att polisen såg fel hastighet och trodde att du åkte för fort. Att undanröja en dom på det här viset utgör ett extraordinärt rättsmedel, som praktiskt sätt innebär att det krävs en del för att få en sådan klagan igenom.
Anser du att domen är felaktig under någon av följande punkter ska en skriftlig klagan skickas in till den tingsrätt som kunde ha tagit upp brottet om föreläggande inte hade skett. Detta ska ske inom ett år från att föreläggandet godkändes (59 kap. 7 § Rättegångsbalken). Tingsrätten du ska skicka in till är den tingsrätt som har hand om området där brottet begicks. (19 kap. 1 § Rättegångsbalken).
I fråga om vad för bevis polisen behöver gäller i svensk rätt principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering. Det innebär kortfattat att parterna i en rättegång får åberopa all möjlig bevisning som de kan få fram (kallas fri bevisföring) och domstolen är helt fri att göra sin egen värdering av bevisningen (fri bevisvärdering). Principerna återfinns i (35 kap. 1 § rättegångsbalken).
Det innebär i praktiken att teknisk bevisning såsom lasermätning eller videoinspelning inte är ett krav för att kunna fällas för fortkörning. Även polisens vittnesmål och andra omständigheter kan alltså få betydelse för bevisfrågan. Teoretiskt sätt så skulle det alltså kunna vara tillräckligt med ett vittnesförhör med en polis som bevisning för att avgöra skuldfrågan beträffande fortkörning.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänligen,
