Hur stor del ska särkullbarnet erhålla?
dödsboet består av Pappa som avled har en dotter med sin förra fru, pappan gifte om sig och fick 3 barn.
Det finns en fru samt den bortgångna pappan som fick 3 barn samt särkullebarnet.
Frågan är hur stor del har särkullebarnet av boet ?.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!
Jag förstår omständigheterna som sådant: din pappa har en dotter med sin förra fru. Han fick även 3 barn till när han gifte om sig. Din fråga är nu hur mycket särkullbarnet, d.v.s. barnet han fick med sin förra fru, har rätt till i arvet.
Vid dödsfall
När en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods enligt 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken, ÄktB, eller enskild egendom (ingår inte i bodelningen) enligt 7 kap. 1 § ÄktB. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Makarnas skulder ska tas bort från tillgångarna och kvarstående belopp från bådas giftorättsgods ska läggas samman. Dessa fördelas följaktligen lika mellan makarna. Efter fördelning ska deras del och deras enskilda egendom läggas samman – detta är kvarlåtenskapen och det som ärvs.
Arvsfördelning
Vid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap. ärvdabalken, ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn tillhör den första arvsklassen, 2 kap. 1 § ÄB. Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar, 2 kap. 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap. 3 § ÄB.
Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att få ut lika mycket av arvet. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv.
Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot - dvs den andelen/kvoten som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och inte en specifik summa.
Efterlevande maken
Efter bodelningen ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn med fri förfogande rätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. D.v.s. att den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens arv (den har alltså inte en egen arvsrätt).
Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan. Avlider den efterlevande maken, får de gemensamma barnen sitt arv.
Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider, även om detta är det första dödsfallet. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap. 9 § ÄB.
Särkullbarnets arv
Finns det inget testamente ska var och en erhålla det ni har rätt till enligt lag, vilket är lika stor andel. Det finns 4 barn i er familj och detta innebär att varje barn ska erhålla ¼ del av kvarlåtenskapen var.
Är kvarlåtenskapen till exempel en miljon kronor, ska varje barn erhålla ¼ av en miljon vilket är 250 000 kr var.
Finns det ett testamente, ska särkullbarnet erhålla det som denne har rätt till enligt testamentet. Dock ska det inte vara mindre än laglotten som är hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. Fortsätter vi med exempel ovan, är laglotten 125 000 kr.
Ditt fall
Ett särkullbarn har rätt erhålla lika mycket som gemensamma barn. I ditt fall, är ni 4 barn och detta innebär att var och en ska erhålla ¼ del av kvarlåtenskapen. Detta gäller såklart för när ett testamente inte finns.
Jag hoppas att du fått svar på din fråga,
Vänligen,
