Hur ska bodelningsavtal om en kostnad parterna inte kommer överens om tolkas?
I ett aktuellt ärende finns, enligt ena parten, ett ouppklarat ärende som är relaterat till en tidigare samägd fastighet som nu är bodelad. Parten fick anlita låssmed för att komma in när det saknades en sk sjutillhållarnyckel (detta var innan bodelningsavtalet var lagstadgat). Det fanns då en överenskommelse där den andra parten skulle ha överlämnat en sådan nyckel via de gemensamma (vuxna) barnen. Av någon okänd anledning överlämnades inte nyckeln av barnen trots instruktioner från den andra parten. Första parten anser då att de uppkomna kostnaderna (som dessutom betalades av första parten) ska överföras på andre parten (Kronofogde och nu Tingsrätt) eftersom denne har "brutit ett avtal" (överenskommelsen att lämna över nyckel). Andre parten anser att bodelningsavtalet reglerar även denna kostnad. I själva avtalet omnämns inga sådana detaljer. Olika jurister har kommit fram till olika slutsatser. Allt ifrån "klockrent, avtalet säger allt" till "vissa kostnader måste anses ligga utanför avtalet" (oklart vilka isåfall).
Vad är er uppfattning och expertis utifrån det underlag som här presenteras?
ur bodelningsavtalet:
"Med detta bodelningsavtal förklarar vi oss till alla delar nöjda och förklarar härmed att våra samtliga ekonomiska mellanhavanden reglerats med anledning av vår äktenskapsskillnad. Innebärande att ingendera parten har något som helst ytterligare anspråk gentemot den andre" (Undertecknat av båda, lagfäst av Tingsrätten)
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Som jag förstår det av din fråga finns det ett undertecknat och lagfäst bodelningsavtal av de f.d. makarna med den lydelse som framkommer enligt ovan. Det som nu har skett är att ena parten fick anlita låssmed för att komma in i en tidigare samägd fastighet (innan bodelningsavtalet var klart). Det fanns en överenskommelse att den ena parten skulle ha överlämnat en nyckel via de gemensamma (vuxna) barnen, vilket aldrig skedde. Första parten anser att de uppkomna kostnaderna ska överföras på andra parten medan andre parten anser att bodelningsavtalet reglerar även den kostnaden. Olika jurister har kommit fram till olika slutsatser och du undrar nu hur avtalet bör tolkas.
I det du beskriver rör det sig om just tolkning vilket innebär att det inte finns något solklart svar på din fråga. Det är även anledningen till att olika jurister har kommit till olika slutsatser. Det går att argumentera för båda parter och givetvis argumenterar en jurist för sin klients sak för att nå framgång. Du skriver i din fråga att ärendet har gått först till Kronofogden och sedan vidare till tingsrätten. Till syvende och sist blir det i sådana fall upp till domstolen att avgöra vem som har "rätt". När det är så oklart som i ert fall når i regel den med bäst argument framgång.
Tyvärr är det svårt att göra någon närmre analys av vad som skett utan att veta mer. När ett avtal tolkas av domstolen försöker den i regel komma fram till vad som var den gemensamma partsviljan, dvs. vad parterna verkligen ville när de ingick avtalet. Om två parter ingått ett skriftligt avtal där texten strider mot parternas avsikt med avtalet, så är det parternas uppfattning som gäller. Problemet med den gemensamma partsviljan är att det oftast är precis den som parterna är oense om. Oftast kan domstolen därför inte fastställa den gemensamma partsviljan utan får istället göra bedömningen från objektiva omständigheter. Den kanske viktigaste objektiva omständigheten är avtalets ordalydelse. Är avtalet oklart eller avtalet inte säger något alls om det som det tvistas om får man börja titta på andra omständigheter. En sådan kan vara hur förhållandena var när avtalet ingicks. Även om parterna är oense om hur avtalet ska tolkas i nuläget får man anta att det fanns någon form av gemensam partsvilja när avtalet ingicks. När man tolkar avtal gör man i regel en samlad bedömning av alla omständigheter. Varje situation är unik, varför det inte går att säga hur det ska tolkas i detta fall.
För den part som fick anlita låssmed och lägga ut pengar kan det exempelvis argumenteras kring att kostnaden uppkom på grund av den andra parten, varför kostnaden ska läggas över på den. Hade den andra parten lämnat över nyckeln som avtalat hade kostnaden aldrig uppkommit. Till den andra partens fördel kan argumenteras kring att bodelningsavtalet stadgar att samtliga ekonomiska mellanhavanden reglerats, vilket i sådana fall borde innefatta även låsbytet. Sett till avtalets ordalydelse är det en inte orimlig tolkning, däremot är det som sagt inte säkert att den överensstämmer med den gemensamma partsviljan.
Sammanfattningsvis går det inte att ge ett klart svar på vem som har rätt. Det finns en distinktion mellan att ha rätt och få rätt. Kommer parterna inte överens får det i slutändan prövas av domstol. I ett fall där det är oklart kommer den med bäst argument att nå framgång.
Om ni behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
