Hur lottläggs egendom? Vad innebär 12 kap. 2 § i äktenskapsbalken?
Vad händer om jag hävdar 12:2 efter min frus död? Vill att hennes barn ej ska ärva viss egendom som är giftorättsgods.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Vad innebär paragrafen du nämner?
I samband med en bodelning på grund av dödsfall används paragrafen du hänvisat till ofta av den efterlevande maken om han eller hon varit rikare i förhållande till den avlidna maken, och vill maximera det sammanlagda värdet på sina tillgångar.
En likadelning av värdet på makarnas egendom (giftorättsgods) genomförs nämligen inte om 12 kap. 2 § äktenskapsbalken (äktB) tillämpas.
Den rikare efterlevande maken får istället en större andel.
Vad innebär giftorättsgods och hur avgör man vilken make som giftorättsgodset ska härledas till?
Giftorättsgods är makarnas gemensamma egendom.
Dock kan giftorättsgods ofta härledas till någon av makarna. Detta beror på äganderätten, som aldrig fråntas någon som ingår ett äktenskap.
Exempel:
Om en bil ägs av en make (X) får den andra maken (Y) inte göra anspråk på något annat än halva värdet på bilen vid en bodelning. Bilen kan på grund av Y:s rätt till halva värdet, klassas som giftorättsgods. På grund av äganderätten till bilen kan detta giftorättsgods dock i materiell bemärkelse endast härledas till X.
Att åberopa 12 kap. 2 § behöver inte innebära ett önskvärt utfall vid lottläggningen:
Din fråga träffas av bestämmelser om lottläggning.
Vid lottläggningen utgår man från äganderätten för att bestämma hur specifika tillgångar ska fördelas (lottläggas). Vid lottläggningen besvaras frågor om vem som ska ha (t.ex) lampan, smycket eller bilen i sig.
Eftersom du i din fråga preciserar egendom som du inte vill ska ärvas av din frus barn, aktualiseras en prövning om vem giftorättsgodset kan härledas till. Även om 12 kap. 2 § äktB åberopas kan din frus barn komma att ärva egendomen om hon ägt denna. Parterna kan dock komma överens om att bortse från äganderätten och istället lottlägga i enlighet med deras gemensamma viljor, se 11 kap. 7 § äktB i kombination med 9 kap. 5 § äktB. Lottläggningen ska motsvara andelarna som varje make får efter bodelningen.
Sammanfattat svar på din fråga:
Efter en bodelning kan inte din andel ärvas av din frus barn.
Hur den specifika egendomen ska fördelas avgörs av lottläggningen och inte av 12 kap. 2 § äktB.
Scenario 1:
Om du själv är ägare till egendomen som du inte vill att din frus barn ska ärva, behöver du inte vidta några åtgärder. Du får bestämma att behålla det du äger. Din lott får dock inte överstiga värdet av din andel. Om den gör det, kommer du behöva kompensera barnen med någon form av tillgång (ofta en skifteslikvid, dvs pengar), se 11 kap. 9 § äktenskapsbalken.
Scenario 2:
Om din fru är ägare till egendomen eller om du och din fru äger egendomen gemensamt, krävs en diskussion om vem som ska ha vad. Om din fru avlidit kan du diskutera den materiella fördelningen med hennes barn, se 11 kap. 7 § äktB och 9 kap. 5 § äktB.
Själva andelen kan dock justeras till din fördel om du varit rikare i förhållande till den avlidne maken, se 12 kap. 2 § äktB. Värdet på tillgångarna som tillfaller dig i lottläggningen kommer då överstiga värdet på tillgångarna som tillfaller den avlidne makens arvingar.
Värt att notera:
Den make som bäst behöver makarnas bostad kan få den i avräkning på sin lott om det klassas som skäligt (rimligt), se 11 kap. 8 § äktB. Detta gäller även om en make är i störst behov av det gemensamma bohaget, med vilket ofta avses möbler i hemmet som inte uteslutande används av den ena maken, se 7 kap. 4 § andra stycket äktB.
Jag hoppas du fått svar på din fråga.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!
Vänligen,
anahita harati
