Hur fördelas arvet mellan särkullbarn och en efterlevande make?
Min far har en förmögenhet på ca 3 MSEK från ett mycket lukrativt pensionsavtal. Han och hans nya fru äger en bostadsrätt tillsammans sedan 20 år, den är värd ca 1 MSEK. I övrigt så har den nya hustrun inga inkomster eller förmögenheter då hon inte arbetat utan levt av min far de senaste 20 åren. Han är omgift med en annan kvinna än min mir, men saknar andra barn än mig. Hans nya hustru har 3 döttrar från tidigare förhållanden. Såvitt jag vet finns inget testamente eller äktenskapsförord. Om min far går bort, hur fördelas då hans arv mellan hustrun och mig? Om istället hans nya hustru går bort före honom, vad utgör och hur fördelas arvet mellan min far och de tre särkullsbarnen?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår det som att du undrar hur arvsrätten ser ut när den som avlider är gift, men inte har några gemensamma barn med sin make. För att redogöra detta kommer jag att använda mig av regler i Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). I mitt svar har jag utgått ifrån att din far och hans fru inte har något äktenskapsförord eller testamente och jag redogör därmed bara vad som framgår av lagstiftningen.
Till att börja med vill jag nämna att utgångspunkten för hur arvet ska fördelas om din far går bort respektive om hans fru går bort först är densamma. Jag kommer att använda begreppen "den avlidne" och "den efterlevande maken" för att du ska kunna applicera svaret på båda situationerna. Dessutom vill jag klargöra att även du är ett särkullbarn i den här situationen, inte bara hustruns döttrar.
Först ska en bodelning göras
Ett äktenskap upplöses när en av makarna avlider, och därför ska en bodelning göras (ÄktB 1:5 och 9:1). I bodelningen ska allt giftorättsgods ingå (ÄktB 10:1). All den egendom som din far och hans fru äger är giftorättsgods om ingen av dem har enskild egendom (ÄktB 7:1). Egendom kan göras enskild genom äktenskapsförord, eller om någon av makarna fått någonting i gåva, arv eller testamente med förbehåll om att egendomen ska vara deras enskilda (ÄktB 7:2). All enskild egendom hålls utanför bodelningen, för det är bara giftorättsgodset som ska delas. Hälften av allt giftorättsgods tillfaller den efterlevande maken och den andra halvan tillfaller den avlidnes dödsbo (ÄktB 11:3). Det är den egendomen som sedan ska fördelas i arv.
Särkullbarnen ärver framför den efterlevande maken
Barn och andra bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och har som utgångspunkt rätt att dela lika på all kvarlåtenskap (ÄB 2:1). När det finns en efterlevande make med i bilden så har dock denne en rätt att ärva framför barnen. Observera att den här rätten dock endast framför gemensamma barn (ÄB 3:1). Särkullbarn kan därför kräva ut ditt arv direkt. Om din far och hans fru inte har något testamente så har de alltså ingen rätt att ärva efter varandra. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken och istället få en rätt till efterarv (ÄB 3:9). Detta skulle innebära att den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen, men att särkullbarnen har rätt att ärva sin andel när den efterlevande sedan går bort. Avstående från arv till förmån för sin förälders make är dock frivilligt och ingenting varken du eller hustruns barn behöver göra.
Sammanfattningsvis innebär detta att du ärver all din fars kvarlåtenskap (efter bodelning) om han skulle gå bort före sin fru, under förutsättning att de inte har upprättat något testamente. Hustruns barn har ingen arvsrätt efter din far och kan inte göra något anspråk på hans kvarlåtenskap om han skulle gå bort, och detsamma gäller dig om din fars fru skulle avlida först. Som särkullbarn har du dock alltid möjligheten att avstå från ditt arv till förmån för din fars fru, och detsamma gäller hennes döttrar.
Hoppas att du fick svar på din fråga.
Vänliga hälsningar,
