Hur fördelas arv mellan särkullbarn och gemensamma barn när deras gemensamma förälder går bort?

FRÅGA
Jag har en fråga om ett arvskifte.Jag och mina två syskon har hamnat i tvist om ett arvskifte. Vår far har gått bort. Jag är särkullbarn. Mina syskon har samma far som mig. Deras mor är gift med min bortgångne far.Nu funderar vi hur arvet ska delas. Min far hade ca 800 000 kr och deras mor 900 000 kr. Inget testamente eller äktenskapsförord finns så det totala giftorättsgodset bör bli 1 700 000 kr. Jag hävdar att giftorättsgodset delas mellan min far och hans fru så att hans kvarlåtenskap blir 850 000 kr. Hon "ärver" då (i detta fall "förlorar" 50 000 kr) 850 000 kr. Hans kvarlåtenskap delar vi tre syskon på för arvslotten. 850 000 kr = 283 000 kr/person.Jag kommer då få ut 283 000 kr som arv, då jag vill ha hela min arvslott och inte enbart laglotten. Mina syskon får ingenting just nu men deras mor får 1 417 000 kr som de sedan delar på när hon går bort.Mina syskon anser att detta är fel, att jag "ärver" pengar från henne. De hävdar att deras mor ska först få sina 900 000 kr och därefter "ärva" min far på 50 % av hans 800 000 kr. Vi delar då på resten (400 000 kr) = 133 000 kr/person. Vem/vilka tänker rätt i detta fall?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag förstår din fråga som att du vill veta hur arvet efter din fader fördelas efter en bodelning när han både har särkullbarn och gemensamma barn med sin efterlevande make. Jag kommer i mitt svar kort redogöra för hur bodelning vid dödsfall går till, den efterlevande makens arvsrätt och slutligen redogöra för hur arvet faktiskt kommer att delas upp i ditt konkreta fall. Reglerna kring bodelning hittar vi i Äktenskapsbalken (ÄktB) medan reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).

Bodelning vid dödsfall

När ett äktenskap upphör genom dödsfall ska man upprätta en bodelning där makarnas egendom fördelas mellan dem (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I denna bodelning är det makarnas giftorättsgods som ska fördelas (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan göras enskild genom äktenskapsförord, gåvovillkor eller testamente (7 kap. 2 § ÄktB). När makarnas skulder har dragits av från deras tillgångar läggs det resterande giftorättsgodset ihop och delas därefter lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).

Efterlevande makens arvsrätt

När den avlidne var gift vid sitt dödsfall är huvudregeln att den efterlevande maken ärver först, d.v.s. före deras barn – dock inte före särkullbarn (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarnen har nämligen rätt att få ut deras arv direkt. Arvet till särkullbarnet kan dock begränsas till laglotten som utgör häften av arvslotten genom testamente – eftersom att det enligt frågan inte finns något testamente så kommer jag inte behandla detta mera.

När en efterlevande maken ärver före gemensamma barn, så får de gemensamma barnen istället rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att de får rätt till en viss andel av kvarlåtenskapen vid den efterlevande makens död. Andelen beräknas genom att man tar det belopp som den efterlevande maken ärver av den avlidne och dividerar detta med den efterlevande makens totala egendom inkl. arvet.

Bodelningen och arvsfördelning i det specifika fallet

Eftersom att det av din fråga framgår att det inte finns något äktenskapsförord, så kommer jag utgå från att det inte finns någon enskild egendom och att alla egendom därför utgör giftorättsgods. Jag kommer i mitt svar utgå från att beloppen som du har angivit är de kvarvarande beloppen efter att skulder har dragits av.

Din far efterlämnar ca 800.000 kr och den efterlevande makan har 900.000 kr – enligt hälftendelningsprincipen läggs dessa belopp ihop och delas lika mellan makarna. Detta innebär precis som du har skrivit att det totala giftorättsgodset uppgår till 1.700.000 kr som sedan delas på hälften – vardera make får alltså 850.000 kr. Eftersom att din far har 3 bröstarvingar (du och dina två halvsyskon), kommer hans kvarlåtenskap delas på 3 – vardera bröstarvinge har således ett arv på 283.333 kr.

Du som särkullbarn kommer få ut detta belopp direkt, medan den efterlevande makan ärver det som dina halvsyskon skulle ha fått. Deras efterarvsandel blir sedan 2 x 283.333 / 850.000 + 283.333 x 2 = ca 40 %. Detta innebär att när den efterlevande maken avlider, så utgör 40 % av dennes kvarlåtenskap efterarv från din far som tillfaller dina syskon – sedan delar de även på resterande kvarlåtenskap.

Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.

Med vänliga hälsningar,

Natascha Beck Hansen
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Bouppteckning och arvsskifte (1069)
2021-04-30 Vem betalar för boutredningsman och skiftesman?
2021-04-29 Ska inkomster som har tillkommit efter min mans bortgång räknas med i bouppteckningen?
2021-04-29 Att dölja uppgifter eller ange felaktiga uppgifter i en bouppteckning
2021-04-25 Om att klandra arvskifte i efterhand

Alla besvarade frågor (92074)