Hur får jag ut mitt arv som särkullbarn när det enda av värde som finns är en fastighet som min svärmor inte vill sälja? Även andra frågor knutna till den legala arvsordningen

Om en boutredningsman har kommit med sitt utlåtande och alla parter godkänner denna, hur lång tid kan det då ta innan jag har mitt arv på mitt konto? Min far har avlidit och lämnat fru samt särkullebarn (jag och ett par syskon) efter sig. Frun bor kvar i huset och några övriga tillgångar finns inte i större utsträckning. För att särkullebarnen ska få sin laglott vilket står i boutredningmannens beslut, tolkar jag det att frun måste sälja huset då det inte går att belåna mer, för att laglotterna ska kunna regleras till barnen. Det kan antas att änkan inte vill flytta och inte vill lösa situationen så att barnen får sin andel av arvet. Frågan är då, hur kan barnen agera för att få sin andel så fort som möjligt på sina respektive konton och hur lång tid kan denna process ta? i boutredningsmannens beslut framgår att änkan kan bo kvar i huset men att barnen ska ha sin laglott (och boutredningsmannen har skrivit att samägande till fastigheten inte är aktuellt) vilket gör att änkan fått huset men måste lösa ut barnens laglotter. Barnen ska efter änkans död erhålla resten av sin arvslott från fadern. Änkan har i resten av sitt liv fri förfoganderätt över barnens resterande del av arvet. Kan änkan bränna alla tillgångar (utom laglotten)? Är man säker på att man blir kontaktad (av vem i så fall) och får tillgång till ev resterande arv vid änkans frånfälle eller måste vi på något sätt bevaka detta? om jag dör före änkan ärver då mina barn rest del fr änkan? jag är ej gift idag.

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar din fråga enligt följande. Du och dina syskon har en svärmor i livet (nedan kallad änkan) och en nyligen avliden far. I egenskap av särkullbarn undrar du vad som gäller kring utbetalning av arvet. Änkan bor kvar i huset och har i dagsläget inte för avsikt att flytta. Men en avyttring utgör såvitt jag förstår en förutsättning för att du och dina syskon ska kunna få ut era respektive laglotter. Övrig egendom av värde saknas och ett upplägg i vilket ett samägande av fastigheten skulle uppstå är inte heller aktuellt. Vidare funderar du på den fria förfoganderättens verkan, eventuell bevakning och dina barns arvsrätt. Tillämplig lagstiftning blir främst ärvdabalken (ÄB), men även i viss mån äktenskapsbalken (ÄktB). Ett av regelverken är ålderdomligt till sin karaktär och många upplever ofta lagtexten som ganska svårbegriplig, vilket inte direkt underlättar problemlösningen. Jag ska därför i lättläst och komprimerad form bena ut frågorna.

Till att börja med, vad är ett dödsbo? Och vad måste inledningsvis göras?

Ett dödsbo är en egen juridisk person vilken uppstår efter den avlidne och inkluderar då dennes samtliga tillgångar och skulder. Dödsboet är alltså formellt sett ägare till hela den avlidnes kvarlåtenskap och förvaltningen av egendomen svarar delägarna (arvingarna) gemensamt för. En bouppteckning ska komma till stånd inom tre månader från arvlåtarens frånfälle (20 kap. 1 § ÄB) och boet upplöses först genom ett arvsskifte (18 kap. 1 § ÄB). Men innan dess ska en av dödsbodelägarna utses till bouppgivare vars uppgift är att skriva under bouppteckningen och genom underskriften på heder och samvete intyga att lämnade uppgifter är korrekta (20 kap. 6 § ÄB). Därefter ska handlingen jämte en bestyrkt kopia ges in till Skatteverket och detta ska ske inom en månad från bouppteckningens upprättande (20 kap. 8 § ÄB).

Kvarlåtenskapen efter din far, vad gäller? Och hur hanteras denna i förhållande din svärmor?

Om den avlidne var gift vid tidpunkten för sitt frånfälle stadgar grundregeln i ÄB att efterlevande make ärver kvarlåtenskapen efter den andre. Det nu sagda förutsätter dock att makarna har gemensamma barn. Om så inte skulle fallet och det finns särkullbarn till den först avlidne maken tillfaller istället hela kvarlåtenskapen särkullbarnet (3 kap. 1 § ÄB). Märk väl att om testamente saknas i en sådan situation ärver alltså inte makarna varandra.

Av det ovan anförda kan det konstateras att du jämte dina syskon i enlighet med 3 kap. i ÄB ärver hela er fars kvarlåtenskap i den mån något testamente inte föreskriver annat. Du nämner själv inget testamente varför avsaknaden av ett sådant får presumeras i den fortsatta framställningen. Av din ärendebeskrivning framgår det inte heller huruvida den ifrågavarande fastigheten utgör giftorättsgods, men en rimlig utgångspunkt torde vara att det inte förhåller sig på något annat vis. Innan arvsskiftet äger rum måste dock en bodelning göras mellan änkan och dödsboet efter er far (23 kap. 1 § 1 st. ÄB) och detta ska ske enligt de regler för bodelning som kommer till uttryck i ÄktB. All egendom som är att betrakta som giftorättsgods ska ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB) förutom sådant som uteslutande är avsett för personligt bruk (typ kläder), vilket får undantas i skälig omfattning (10 kap. 2 § ÄktB).

Fastigheten, kan denna avyttras? Och den fria förfoganderätten, vad gäller?

Följande går att utläsa av ditt inskickade ärende:

"I boutredningsmannens beslut framgår att änkan kan bo kvar i huset men att barnen ska ha sin laglott (och boutredningsmannen har skrivit att samägande till fastigheten inte är aktuellt) vilket gör att änkan fått huset men måste lösa ut barnens laglotter"

Det nu sagda bereder vissa betänkligheter avseende den praktiska lösningen i din strävan efter att kunna få ut din del av arvet. Att barnen (ni) äger rätt till era respektive laglotter och att änkan måste lösa ut era andelar är ostridigt. Men vad jag inte riktigt förstår är hur detta de facto ska gå till när ingen ytterligare belåning av fastigheten är möjlig, när övrig egendom av värde i princip saknas och när änkans ekonomiska spelutrymme enligt uppgift inte räcker till. Givet att hon efter bodelningen (mellan henne och dödsboet) äger hälften av fastigheten så sitter du och dina syskon i förening med varandra genom dödsboets försorg på den resterande ägarandelen. Notera här att änkan inte är att betrakta som dödsbodelägare (18 kap 1 § 2 st. ÄB). Jag inser givetvis att boutredningsmannen har kommit fram till att ett samägande inte är aktuellt och vad denne lite mer konkret menar med det är för mig ovisst. Men min bedömning är att detta i praktiken är oundvikligt mot bakgrund av förutsättningarna enligt ovan. Och för det fall ett samägande skulle bli ett faktum torde en tvångsförsäljning vara möjlig att få till stånd. Den fria förfoganderätten utgör det som den efterlevande maken erhåller i arv efter den andra maken och innebär att denne (änkan) fritt får förfoga över egendomen genom exempelvis konsumtion eller försäljning, men inte godtyckligt disponera över densamma via ett testamente. I förevarande fall saknas dock gemensamma barn varför detta enligt min mening inte blir något större problem eftersom änkan inte ärver efter er far (se ovan).

Om du skulle avlida innan din svärmor går bort, vad händer då?

Den så kallade första arvsklassen består av arvlåtarens avkomlingar (barnen), vilka för övrigt brukar kallas bröstarvingar. Dessa ärver först enligt ärvdabalken och varje barn äger lika stor del i kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Om en bröstarvinge inte skulle vara vid liv träder dennes barn i bröstarvingens ställe (istadarätt). Annorlunda uttryckt: Arvlåtarens barnbarn (alltså dina barn) ärver i så fall.

I den andra arvsklassen finns arvlåtarens föräldrar. Om det inte finns några bröstarvingar tillfaller arvet föräldrarna (2 kap. 2 § ÄB). Om någon av föräldrarna inte skulle vara i livet delar eventuella syskon till arvlåtaren på den avlidne förälderns del av arvet (2 kap. 2 § 2 st. ÄB). Om något syskon är avlidet ger istadarätten istället dennes barn arvsrätt.

I den tredje arvsklassen finns arvlåtarens far- och morföräldrar vilka ärver om varken föräldrar syskon eller syskonbarn finns i livet (2 kap. 3 § ÄB). Om en far- eller morförälder är död så delar dennes övriga barn på arvet. Med andra ord arvlåtarens eventuella farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Längre än så sträcker sig inte arvsrätten i Sverige (2 kap. 4 § ÄB), vilket innebär att kusiner inte ärver.

Det kan med andra ord fastställas att dina barn, genom istadarätten, tillhör den första arvsklassen och således ärver dig. Om det finns några legala arvingar på änkans sida tydliggörs inte i din ärendebeskrivning men jag har tolkat det som att så inte är fallet. Normalt sett skulle änkans arv i det här läget gå till Allmänna arvsfonden, men enligt en specialregel i ÄB stadgas att hela arvet istället ska gå till den först avlidne makens (din fars) efterarvingar (du och dina syskon) om några sådan finns (3 kap. 8 § ÄB).

SAMMANFATTNING

Ett dödsbo är en egen juridisk person i vilken du och dina syskon är dödsbodelägare. Avsaknaden av gemensamma barn gör att änkan endast ärver det som framgår av ett eventuellt testamente. Men märk väl, vilket jag inte har redogjort för ovan, att ÄB innehåller en skyddsregel till förmån för efterlevande make (även kallad basbeloppsregeln) i vilken stipuleras att denne genom bodelning och arvsskifte alltid har rätt till minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 st. ÄB). Vidare menar jag att ni egentligen är berättigade till att direkt få ut era respektive arvslotter och inte bara laglotterna. Oaktat boutredningsmannens inställning är det i vart fall enligt mitt förmenande i praktiken svårt att lösa den uppkomna situationen utan att en avyttring sker av den enda egendom som finns av värde, nämligen fastigheten. Den fria förfoganderätten liksom dina barns möjlighet att träda i ditt ställe (genom istadarätten) och sedermera överta dina fordringar om du skulle gå bort är spörsmål som enligt mig förefaller vara relativt oproblematiska här. Slutligen ska tilläggas att en bevakning bör ske från er sida beträffande alla ersättningsanspråk framgent.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme.

Vänligen,

Jacob BjörnbergRådgivare
Public question details image

Tjänster till fast pris *

Behöver du hjälp med Arvs- och testamentsrätt och Särkullbarn? Vi hjälper dig till fast pris!

Testamente2995 kr

Upprättande av testamente (max 2 sidor) som skickas till dig som PDF. Inkluderar upp till 30 minuters konsultation via mail och/eller telefon.

Betala medKlarna Logo
* Samtliga fastprisärenden hanteras av en jurist och inkluderar även en telefonavstämning