Har en avlidens sambos barn rätt till efterarv när den efterlevande sambon avlider?

2019-05-02 i Sambo
FRÅGA
Hej! Min svärmor dog 1990. Min svärfar har aldrig gift om sig men har varit sammanboende med en kvinna i ett antal år på 2000-talet. Hon avled dock 2005. Hon hade två vuxna barn. De hade inga gemensamma barn. Min svärfar har sedan dess suttit i "orubbat bo", dvs inget arvskifte har skett efter henne. Min fru har en syster. Båda systrarna har två barn. Svärfar är nu svårt sjuk och planerar sitt frånfälle. Under åren som gått har han lyckats spara ihop en ansenlig förmögenhet där merparten är placerad i aktier. Såvitt vi vet så kommer alltså de två barnen till hans avlidne sambo att ha ett krav på dödsboet, dvs arv efter mamman, som utgår ifrån dödsboets tillgångar när han dör. Om vi förstått det hela rätt så har de alltså rätten till 25% av de tillgångar min svärfar lämnar efter sig. Dessa två pojkar har sedan deras mammas bortgång inte haft kontakt med honom en enda gång, och det är hans absoluta vilja att de inte ska ha mer än vad som fanns i dödsboet vid mammans död. Frågan är nu om han kan minska sina tillgångar utan att det räknas som förtida arv genom att skänka kapital till sina barnbarn eller till sina döttrars makar (vilka är de han själv anser har den fulla rätten till sin kvarlåtenskap), och därigenom få ner tillgångarna till en nivå som bättre stämmer med vad som fanns 2005? Eller räknas den kvarvarande arvslotten på annat sätt än vi antagit?
SVAR

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Till skillnad från makar så har sambor ett väldigt svagt skydd för sin egendom i lagstiftning. Makar ärver varandra, men det gör inte sambor. För att din svärfar skulle haft någon rätt att sitta i orubbat bo så hade ett testamente krävts. Jag tolkar din fråga som att du undrar hur arvet efter honom ska fördelas, med tanke på att hans avlidne sambo har arvingar som inte begärt att få ut sitt arv efter henne ännu. Det framgår inte av din fråga om något testamente upprättades mellan din svärfar och hans sambo, så jag kommer dela upp mitt svar i två olika scenarion:

1. Vad som gäller om din svärfar och hans sambo upprättat ett testamente.

2. Vad som gäller om något testamente inte finns.

De regler som är relevanta i er situation och som jag kommer att hänvisa till i mitt svar hittar du främst i Ärvdabalken (ÄB).

En bouppteckning bör ha upprättats

Till att börja med vill jag nämna bouppteckningens betydelse i er situation, och då särskilt bouppteckningen efter din svärfars sambo. När en person går bort så måste en bouppteckning upprättas senast tre månader efter dödsfallet (ÄB 20:1), och sedan registreras hos Skatteverket (ÄB 20:8). Av bouppteckningen ska framgå vilka tillgångar och vilka skulder som den döde hade vid sin bortgång (ÄB 20:4). Om din svärfar begärde en bodelning efter sin sambos död så ska även deras gemensamma bostad och eventuellt bohag också ha antecknats. Skatteverket ser till att en bouppteckning görs och kan i värsta fall förordna att en lämplig person tar hand om det (ÄB 20:9). Jag kommer att utgå ifrån att det finns en registrerad bouppteckning efter din svärfars sambo hos Skatteverket som kan användas som underlag, vilket jag kommer gå in på närmare nedan.

1. Testamente med fri förfoganderätt

Om sambor upprättar ett testamente där det framgår att den efterlevande sambon ska ärva all egendom med fri förfoganderätt så kan de uppnå i stort sett samma skydd som om de vore gifta. Det innebär att när en sambo går bort så ärver den efterlevande sambon all egendom och får i stort sett spendera egendomen fritt under sin livstid. Först när även den efterlevande sambon går bort har barnen till den först avlidne sambon rätt att ta del av sina arvslotter genom ett så kallat efterarv (jfr ÄB 3:2). Efterarvet utgörs av en kvotdel i den efterlevande sambons kvarlåtenskap enligt följande:

Exempel 1: Låt oss säga att din svärfars sambo hade egendom till ett värde om 100 000 kr när hon avled. Din svärfar hade egendom till ett värde om 300 000 kr. Hans totala egendomsvärde skulle då bli 400 000 kr, varav han ärver 100 000 kr från sin sambo med fri förfoganderätt. Kvotdelen som arvingarna har rätt att ärva genom efterarv är 100 000/400 000 = 25 %.

Exempel 2: Låt oss säga att din svärfars sambo hade egendom till ett värde om 500 000 kr när hon gick bort och din svärfar hade egendom till ett värde om 600 000 kr. Hans totala egendomsvärde skulle då bli 1 100 000 kr, varav han ärver 500 000 kr med fri förfoganderätt. Kvotdelen som arvingarna har rätt till genom efterarv är 500 000 / 1 100 000 = 45,5 %.

Om din svärfars sambos egendom utgjorde 25 % av hans totala egendomsmassa så har sambons barn rätt till 25 % av hans egendom även när han går bort. Med det sagt så innebär ett arv med fri förfoganderätt att den efterlevande får göra nästan vad som helst med egendomen, till och med spendera den under sin livstid. Din svärfar får dock inte testamentera bort kvotdelen till någon annan, och får inte heller ge bort gåvor eller liknande av betydande värde strax innan sin död. Om han gör detta kan sambons barn ha rätt till ersättning, eller i värsta fall kräva att gåvorna ska gå tillbaka. Med det sagt finns den så kallade förkovransregeln som används för makars arvsrätt som eventuellt skulle kunna bli tillämplig (ÄB 3:4). Enligt denna regel så kan kvotdelen minskas om boet ökat mycket i värde sedan den första sambons död, om boets ökning berott på den efterlevandes eget förvärvsarbete. Aktiesparande går dock sannolikt inte in under denna regel.

Jag vill även nämna att ett testamente med fri förfoganderätt till en sambo aldrig kan hindra barnen att kräva ut sina laglotter genom att begära jämkning i testamentet (ÄB 7:1 och 7:3). Detta verkar dock inte vara fallet i er situation, eftersom något arvskifte inte ännu har gjorts.

2. Om din svärfar levt i oskiftat bo

Om något testamente inte finns, utan din svärfars sambos barn endast låtit bli att skifta arvet så blir frågan en annan. Det finns nämligen ingen tidsfrist inom vilken arvet måste skiftas, utan detta ska göras när arvingarna är överens om hur skiftet ska ske. Eftersom din svärfar juridiskt sett aldrig haft rätt till sin sambos egendom så kan det inte heller bli tal om att hennes söner ska ärva en kvotdel av hans egendom. Det går nämligen inte möjligt att ingå ett bindande avtal om att sambons arvingar avstår till dess att även efterlevande sambo avlidit. De enda rättsligt bindande handlingarna är ett fullständigt avsägande av arvet, eller att begära ut sin arvslott. Möjligheten för efterlevande och den avlidnes arvingar att komma överens på detta sätt gäller bara för makar – och alltså inte för sambos.

Hennes söner kan begära att arvet skiftas när som helst, men utgångspunkten för arvsskiftet ska då vara den bouppteckning som upprättades 2005 när din svärfars sambo gick bort.

Sammanfattning och hur du går vidare

Sammantaget så kan er situation se väldigt olika ut rättsligt, beroende om din svärfar och hans sambo upprättade något testamente där det framgick att de skulle ärva varandra. Om ett sådant fanns aktualiseras i stort sett samma regler som gäller för makar, vilket ger sambons söner en rätt till efterarv när din svärfar går bort, som ska motsvara den kvotdel som deras mammas egendom utgjorde i hans totala egendomsmassa efter hennes död. Fri förfoganderätt innebär att din svärfar fått spendera egendomen som han ville under sin livstid, däremot får han inte testamentera bort kvotdelen eller ge gåvor inför sin död som kan jämföras med testamente. Han måste alltså respektera sönernas rätt till efterarv, för annars finns risk att din fru och hennes syster, som är hans arvingar, behöver ersätta sambons söner för det värde de gick miste om.

Situationen är dock lite knepigare om något testamente aldrig upprättades. Jag ser dock att detta skulle kunna vara möjligt i praktiken, eftersom det inte finns någon tidsbegränsning för när ett arvskifte måste företas. Bouppteckningen brukar normalt läggas till grund för arvskiftet, men eftersom det rör sig om ett avtal mellan dödsbodelägarna så finns stora friheter kring fördelningen så länge de är överens. Enligt min bedömning finns det dock ingen möjlighet för sambons söner att kräva en kvotdel av din svärfars egendom när han går bort, eftersom det inte rör sig om något efterarv. Jag har dock inte lyckats hitta ett mycket tydligare svar än så, då det inte verkar vara en helt vanlig situation.

Eftersom det finns stora oklarheter kring vilka överenskommelser som egentligen gjorts mellan din svärfar och hans sambo samt med sambons söner är det svårt för mig att ge dig något konkret på din fråga eller ge någon handfast vägledning kring hur ni bör tänka. Min rekommendation är därför att ni tar hjälp av en professionell jurist som kan ge er vägledning som är specifik för er situation. Lawlines juristbyrå kan hjälpa er med detta och om du skulle vara intresserad av ett prisförslag från dem så kan du höra av dig till mig på natalie.accord@lawline.se.

Jag hoppas att jag i alla fall gjort rättsläget lite klarare för er och hoppas att situationen löser sig!

Vänliga hälsningar,

Natalie Accord
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Sambo (387)
2019-08-06 What are the laws regarding property within common law relationship?
2019-07-28 Ärver mina barn eller min sambo min egna bostad om jag går bort?
2019-07-22 Vad händer med arvet om jag har skulder hos Kronofogden?
2019-07-19 Ärver tidigare gifta sambor varandra?

Alla besvarade frågor (72147)