Häktning, straff för grov misshandel och hinderbevis
Jag har 4 korta frågor och vill meddela att jag uppskattar att ni finns som denna tjänst otroligt mycket!
1. Om man är häktad i sin frånvaro, vad händer om man inte lämnar in sig till polis? Blir straffet värre när polisen väl hämtar dig? Kan straffet påverkas och ses som att man har något att dölja?
2. Ger grov misshandel alltid fängelse? I detta fall om man har blivit dömd till fängelse i 12 månader för samma sak tidigare vid 21 års ålder, vad brukar fängelsetiden hamna på då den andra gången?
3. hur länge brukar man vara häktad tills rättegång?
4. Jag läste i en dom där en person fått en kallelse och sedan stod det "hindersbevis" och personens namn. Vad innebär hindersbevis? Har personen en godkänd grund för att inte dyka upp eller har man inte fått tag på honom? eller har personen vägrat dyka upp?
Återigen tusen tack!
Lawline svarar
Hej, och tack för dina frågor!
De regler som bli aktuella för att svara på dina frågor återfinns i rättegångsbalken (nedan kallar RB), brottsbalken (nedan kallar BrB), delgivningslagen och delgivningsförordningen. Nedan ska jag försöka svara på dina frågor så gott jag kan utifrån informationen jag fått i dina frågor.
1. Reglerna om straffmätning återfinns i BrB 29 kap. Ingenstans finns stöd för att strafftiden skulle bli längre av att man inte självmant uppsöker polisen om man är häktad i sin frånvaro. Att frivilligt ange sig själv utan föregående anmälan kan dock göra att straffet blir lindrigare än vad det skulle ha blivit annars (BrB 29 kap 5 § p. 3).
2. Som utgångspunkt är lagstiftarens tanke att grov misshandel i regel alltid ska ge fängelse vilket kommer till uttryck i att straffskalan på grov misshandel är lägst ett år och höst sex år fängelse (BrB 3 kap 6 §). I BrB 30 kap finns regler om val av påföljd som kan göra att ett brott för vilket är stadgat fängelse ändå kan ge en annan påföljd än fängelse, exempelvis att gärningsmannen är väldigt ung (under 18 år eller 18-21 år) eller lider av en allvarlig psykiskt sjukdom. Huvudregeln, att grov misshandel ger fängelse, gäller dock för majoriteten av alla fall.
Att svara på frågan på vilket straffet blir om man tidigare blivit dömd för grov misshandel är tyvärr omöjligt att svara på utan att veta något om omständigheterna i det enskilda fallet, men upprepad brottslighet brukar ses som skäl för fängelse (BrB 30 kap 4 § 2 st).
3. Det går inte att svara generellt på hur länge man brukar sitta häktad utan det beror på hur länge rätten anser att det finns skäl för häktning. Enligt RB 24 kap 18 § 3 st ska rätten med högst två veckors mellanrum hålla ny häktningsförhandling men i dagsläget saknas en bortersta gräns för hur länge någon kan sitta häktad. Om skäl för häktning inte längre föreligger vid en omhäktningsförhandling ska den häktade dock omedelbart släppas ur häktet. Tanken är att människor bara när det verkligen behövs ska sitta häktade och Sverige har upprepade gånger fått kritik för långa häktningstider av bland annat Europadomstolen och EU-domstolen.
4. Delgivning får enligt delgivningslagen ske på 6 olika sätt beroende på vilket som är mest lämpligt i det enskilda fallet. Ett av delgivningssätten kallas för stämningsmannadelgivning och ett hindersbevis är ett bevis på att stämningsmannen försökt men inte lyckats delge delgivningsmottagaren (delgivningsförordningen 16 §). Det kan antingen bero på att delgivningsmottagaren aktivt försökt undvika att bli delgiven eller också att stämningsmannen av någon annan anledningen inte lyckats nå honom.
Hoppas du fått svar på dina frågor!
Vänliga hälsningar,
