Gick bouppteckningen efter min pappas sambo rätt till?
Min pappas sambo gick bort 2015. Hon har en bröstarvinge och 2 särkullbarn. Det fanns ett inbördes testamente mellan min pappa och hans sambo som sa att all kvarlåtenskap skulle tillfalla den efterlevande sambon. Med fri förfoganderätt och betraktas som enskild egendom. Arvet efter pappas sambo och pappa skulle betalas ut när den efterlevande (pappa) var avliden. Enligt testamentet skulle hennes son ärva alla hennes tillgångar och pappas 2 barn skulle ärva alla hans tillgångar när båda var borta. Pappa begärde inte bodelning. Sonen begärde inte jämkning. Vem skulle ha kallats till bouppteckningen efter pappas sambo? Till vem skulle arvet efter pappas sambo betalats ut till? Arvet betalades ut till pappas sambos son. Var det rätt eller fel? Vem ska kallas till pappas bouppteckning? Går det att rätta till om bouppteckningen blev fel när det gäller att det blev fel arvtagare efter pappas sambo? Hur löser man frågan om redan uttaget arv av pappas sambos son?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som att du undrar vad som gäller när ett inbördes testamente mellan sambor förbisetts i en bouppteckning och om det finns någonting som ni kan göra åt det såhär i efterhand. Reglerna om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB).
En bouppteckning ska upprättas
Det krav som finns är att en bouppteckning ska upprättas och registreras hos Skatteverket senast 3 månader efter dödsfallet (ÄB 20:1). I bouppteckningen skulle din pappas sambos egendom och skulder antecknats så som de såg ut vid dödsfallet (ÄB 20:4). Eftersom de inte var gifta finns inget krav på att även din pappas egendom skulle antecknats. Hade han begärt bodelning hade dock all egendom han införskaffat för sin och sin sambos gemensamma bruk behövt antecknats i bouppteckningen (ÄB 20:4). Däremot skulle testamentet som din pappa och hans sambo upprättat tagits med i bouppteckningen och registrerats hos Skatteverket (ÄB 20:5).
Samtliga dödsbodelägare skulle ha kallats till bouppteckningen, och en make eller sambo till den avlidne ska alltid kallas även om de inte är dödsbodelägare (ÄB 20:2). Om din pappas sambo testamenterade all sin egendom till din pappa, och hennes son inte begärde att testamentet skulle jämkas, så var din pappa den enda dödsbodelägaren i hennes dödsbo. Detta beror på att din pappas sambos son inte har rätt att ta del av sitt arv förrän även din pappa går bort. För att ha rätt att få ut sitt arv direkt hade han behövt jämka testamentet inom 6 månader från att han delgavs testamentet (ÄB 7:3).
Testamenten går före den legala arvsordningen
Att upprätta ett testamente är en möjlighet för oss att få till en annan fördelning av vår egendom efter döden än den som anges i lagstiftningen. Enligt den legala arvsordningen har sambor ingen arvsrätt efter varandra, utan måste upprätta testamente om de vill åstadkomma detta. Om inget testamente hade funnits i din pappas fall så hade hans sambos son haft rätt att ärva all sin mammas kvarlåtenskap (ÄB 2:1). Testamenten går dock före arvsordningen och ska respekteras så långt som möjligt. Det är endast bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare, som har rätt att begära jämkning av testamenten. En bröstarvinge har nämligen alltid, trots testamenten, rätt att få ärva sin laglott direkt. Laglotten utgörs av hälften av den arvslott som bröstarvingen haft rätt till om testamentet inte existerat (ÄB 7:1). Om din pappas sambo hade haft egendom till ett värde om 500 000 kr vid sin död så hade hennes sons laglott utgjort hälften av detta, det vill säga 250 000 kr. Hade testamentet jämkats hade alltså din pappa och sonen fått dela lika på kvarlåtenskapen.
Om jag förstått din fråga rätt så begärde inte sonen någon jämkning i testamentet, men ändå skiftades arvet till honom. En testamentstagare har alltid möjlighet att avsäga sig sitt arv, och om din pappa gjorde det så var sambons son rätt mottagare av arvet. Om din pappa däremot inte avsade sig sin arvsrätt enligt testamentet så skulle kvarlåtenskapen ha fördelats till honom i sin helhet.
En felaktig bouppteckning kan rättas till i efterhand
Om ett fel med bouppteckningen upptäcks så ska en tilläggsbouppteckning förrättas (ÄB 20:10). Ett sådant fel kan vara att dödsbodelägarkretsen är fel eller att ett testamente saknas, vilket verkar vara fallet i bouppteckningen efter din pappas sambo. Tilläggsbouppteckningen måste dock förrättas inom en månad från dess att felet upptäcktes. Skatteverket kan bevilja anstånd med tidsfristen och förlänga den om det finns skäl för detta. Jag vet inte hur det kommer sig att testamentet inte gavs någon betydelse vid bouppteckningen och det efterföljande skiftet, men eftersom det rörde sig om din pappas sambo och deras inbördes testamente så är det troligt att testamentet kan anses ha varit känt redan vid den första bouppteckningen. Det finns därför en risk att fristen på en månad kan anses försutten.
Vilka ska kallas till din pappas bouppteckning?
Det följande gäller endast om ni lyckas få till en tilläggsbouppteckning och kan se till att arvskiftet går åter och fördelas i enlighet med testamentet.
Jag förstår av din fråga att din pappa och hans sambo hade ett inbördes testamente med fri förfoganderätt och inte full äganderätt. Det innebär att den efterlevande får göra i princip vad denne vill med egendomen, men inte testamentera den eller ge bort den hur som helst i avsikt att minska ner den del som den först avlidnes arvingar har rätt att ärva. Enligt testamentet har även ni barn getts rätt till efterarv, det vill säga att ni får ut ert arv när båda samborna avlidit. Efterarvet utgör en kvotdel i kvarlåtenskapen från den sambo som avlider sist, det vill säga din pappa. Hur denna kvotdel beräknas kan bäst beskrivas med ett exempel:
Låt säga att din pappas sambos kvarlåtenskap uppgick till ett värde om 500 000 kr. Din pappa fick ärva allt detta enligt testamentet och hade själv egendom till ett värde om 1 000 000 kr. Hans totala egendomsmassa efter arvsskiftet uppgick då till ett värde om 1 500 000 kr. Den kvotdel som sambons son har rätt att ärva ur din pappas kvarlåtenskap när han dör blir i detta fall 500 000 / 1 500 000 = 33 %. Om din har egendom till ett värde om 600 000 kr när han dör har hans sambos son rätt till 600 000 x 0,33 = 200 000 kr i efterarv. Resterande 400 000 kr (2/3 av 6000 000) har du och ditt syskon rätt att ärva lika delar av.
Din pappas bröstarvingar, det vill säga du och ditt syskon ska kallas till bouppteckningen när er pappa går bort. Om ni lyckas få till en tilläggsbouppteckning och arvet som skiftades till sambons son återgår, ska även sambons son kallas till din pappas bouppteckning med anledning av sin rätt till efterarv.
Sammanfattningsvis
Eftersom din pappa och hans sambo hade upprättat ett inbördes testamente, och hennes son inte begärde någon jämkning av testamentet, så skulle din pappa varit ensam dödsbodelägare i sin sambos dödsbo. Oavsett skulle han som sambo ha kallats till bouppteckningen. Testamentet skulle tagits med i bouppteckningen innan den registrerades hos Skatteverket, och om detta inte gjordes är det ett sådant fel som gör att en tilläggsbouppteckning ska göras. Tilläggsbouppteckningen måste dock förrättas inom en månad från dess att felet upptäcktes. Om testamentet kan anses ha varit känt redan vid bouppteckningen så har tidsfristen sannolikt gått ut eftersom det gått flera år, och då finns det inte så mycket ni kan göra. Din pappas sambos son har dock ingen rätt till efterarv i din pappas kvarlåtenskap när även han går bort, med anledning av att han redan fått ut sin arvslott efter sin mamma. Efterarvet aktualiseras endast om arvsskiftet återgår och kvarlåtenskapen istället fördelas i enlighet med testamentet.
Om du önskar att jag förtydligar något i mitt svar kan du kontakta mig genom att skicka ett mail till natalie.accord@lawline.se. Önskar du att komma i kontakt med någon av juristerna på Lawlines juristbyrå kan jag även hjälpa dig med detta.
Med detta hoppas jag att du fått svar på din fråga.
Vänliga hälsningar,
