Frågor om engagemangsbesked vid skilsmässa

2020-07-22 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA
Engagemangsbesked från båda parter skall lämnas till till bodelningsförättaren vid min dotters skilsmässa.1: Vad skall ett sådant innehålla ?2: Om ena parten inte uppfyller detta , hur kan detta framtvingas efter c:a 2 års vägran.3: Skall detta utfärdas av berörda banker m.fl. ?4: Hur lång tid från brytdatumet och bakåt skall redovisas i detta ?5: Blir det rättegång om detta inte fungerar och hur startas detta ?6: vem betalar rättegångskostnaderna ?7: framgår allt som behövs av ett engagemangsbesksked eller måste man ha alla kontoutdrag ?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

Som jag förstår din fråga ska din dotter skilja sig och en bodelningsförrättare är utsedd. Parterna ska nu lämna ett engagemangsbesked till förrättaren och du har därom en del frågor.

Vad ska ett engagemangsbesked innehålla? Ska engagemangsbeskedet utfärdas av berörda banker m.fl.? Framgår allt som behövs av ett engagemangsbesked eller måste man ha alla kontoutdrag? Hur lång tid från brytdatumet och bakåt ska det redovisas i engagemangsbeskedet?

Ett engagemangsbesked är en detaljerad förteckning över de flesta av en persons engagemang i den aktuella banken. I beskedet brukar framgå uppgifter om lån, sparkonton m.m. Engagemangsbeskedet är i regel möjligt att beställa från banken man är kund i, antingen genom att ringa/besöka banken eller via internetbanken.

Huruvida allt som behövs av engagemangsbeskedet framgår kan jag dessvärre inte besvara, detta är beroende av vilka uppgifter bodelningsförrättaren begär. Detsamma gäller hur långt från brytdatumet och bakåt det ska redovisas i engagemangsbeskedet. Huvudregeln vid bodelning är att bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § första stycket äktenskapsbalken). I vissa fall kan det dock finnas skäl för bodelningsförrättaren att gå längre tillbaka än ansökningsdatumet för skilsmässan, exempelvis för att avgöra om den ena maken utan den andra makens samtycke inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes minskat sitt giftorättsgods i inte obetydlig omfattning (jfr 11 kap. 4 § första stycket äktenskapsbalken).

Om ena parten inte lämnar in engagemangsbesked hur kan det då framtvingas? Blir det rättegång om engagemangsbeskedet inte lämnas in och vem står för rättegångskostnaderna?

När det behövs ska bodelningsförrättaren se till att bouppteckning förrättas. Varje make är skyldig att uppge sina tillgångar och skulder. Ett sätt att ha möjlighet att avgöra vilka tillgångar och skulder en make har är genom engagemangsbesked, men även genom kontoutdrag m.m. Om en make vägrar att lämna uppgifter till bouppteckningen (skulle exempelvis kunna vara att vederbörande vägrar att lämna in engagemangsbesked, kontoutdrag m.m.) kan bodelningsförrättaren ansöka att domstolen ska förelägga och utdöma vite (17 kap. 5 § första stycket äktenskapsbalken). Ett föreläggande och utdömande av vite är således ett sätt av bodelningsförrättaren att tvinga fram att korrekta uppgifter lämnas in. En make är även skyldig att bekräfta riktigheten av upprättad bouppteckning med inför domstolen, om den andre maken begär det (17 kap. 5 § andra stycket äktenskapsbalken).

Det har i praxis uttalats att i ärenden om vitesföreläggande är det inte domstolens uppgift att överpröva bodelningsförrättarens bedömning att uppgifter behövs av parten ifråga. Domstolen bör istället i allmänhet begränsa sin prövning till att avse huruvida parten vid tiden för domstolsprövningen fullgjort sina skyldigheter att lämna uppgifter. Ett ärende avseende föreläggande och utdömande av vite utgör inte en tvist där enskilda är motparter till varandra varför ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader inte kan prövas (NJA 2013 s. 602). Om bodelningsförrättaren begär att domstolen ska förelägga och utdöma vite och parten i fråga anlitar ett ombud kan hen således inte begära betalt för ombudskostnaderna. Bodelningsförrättarens arvode betalas utifrån uppdraget som förrättare. Utgångspunkten är att makarna betalar hälften av kostnaderna var. Bodelningsförrättaren kan dock vid bodelningen bestämma en annan fördelning, om den ena maken genom vårdslöshet eller försummelse orsakat ökade kostnader (17 kap. 7 § äktenskapsbalken). Det skulle kunna innebära att om en make vägrar att lämna ut uppgifter och det krävs att domstolen utdömer vite, kan maken behöva betala större del av bodelningsförrättarens arvode i slutändan.

Om du, eller din dotter, behöver vidare hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.

Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll