Fråga om en konservativ uppfostring av barn kan utgöra brott
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.
Allmänt om straffskärpningen av hedersrelaterad brottslighet
Som du nämner i din fråga har ny lagstiftning trätt i kraft på straffrättens område som syftar till att stärka individens frihet och värdighet. För att citera motiven och förstå vad brottsligheten avser "hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av att det finns ett starkt kollektivistiskt inslag, ofta i en familj och släktrelation, som bl.a. innebär att individens intresse och handlingar anses vara underordnade familjens intresse och att individens sexualitet och intima relationer är hela familjens angelägenhet som kan påverka familjens anseende". Ett annat belysande exempel är "brottsligheten syftar till att på ett omotiverat sätt skambelägga barn och unga människor som fritt vill utforma sina liv och själva bestämma vem de vill leva med" (prop. 2021/22:138 s.7).
Detta innebär att många sätt att utöva kontroll, som till synes kan framstå som oskyldigt och fostrande, kan omfattas av den nya lydelsen och på så sätt får lagen också ett mer effektivt genomslag. Någonting som måste poängteras är att gärningarna som är konstituerar själva hedersförtrycket måste i sig vara brott (4 kap 4e § brottsbalken). I nyssnämnda paragrafen så hänvisas bland annat till 3 kap brottsbalken om brott mot liv och hälsa (mord, misshandel m.m) och 4 kap brottsbalken brott mot frihet och frid (människorov, olaga tvång, ofredande m.m). Detta innebär att inte vad som helst kan kvalificera som hedersförtryck, men i propositionen och kommentarerna till lagstiftningen läggs ett stort fokus på själva hedersmotivet och det antas att rekvisitet kommer vara ganska lätt att uppfylla så länge det finns ett hedersmotiv.
- Vad gäller i ditt fall?
Så som jag tolkar din situation så handlar de “konservativa värderingarna” om mycket vardagliga saker som inte utgör något brott. Att neka barn att få de leksaker de vill eller klä sig på ett visst sätt är vanligt i många hushåll och utgör inte i sig ett brott och jag skulle tro att konservativa värderingarna om ”heder”som du beskriver särskiljer sig i tillräcklig grad från de rådande värderingarna att det är tal om de hedersnormer som menas i lagen. Någonting som är viktigt att beakta, och som jag kommer återkomma till nedan, är att barnen har en rätt att få röst hörd och få inflytande i beslutsprocesser rörande deras personliga angelägenheter. Alltså kan du som vårdnadshavare inte utöva lika mycket kontroll i takt med att barnet blir äldre och mognar, utan då har barnet rätt att få mer självständigt utrymme. Detta sanktioneras inte straffrättsligt utan det skulle i så fall bli föremål för ett civilrättsligt tvistemål eller en anmälan till Socialtjänsten (i mer kvalificerade fall).
Annan lagstiftning som rör vårdnad och andra spörsmål gällande barn
Utöver den straffrättsliga sanktionen så måste jag uppmärksamma att man som vårdnadshavare har annan lagstiftning att förhålla sig till gällande barns rättigheter.
- Föräldrabalken
6 kap föräldrabalken (vidare förkortat till FB) om vårdnad av barn så är det viktigt att beakta att alla barn har rätt till omvårdnad, god uppfostran och trygghet (6 kap 1§ FB)
Det som däremot stärker din ställning som vårdnadshavaren är att du har rätt och skyldighet att bestämma om barnets personliga angelägenheter, exempelvis klädsel , men ju äldre barnet blir desto mer inflytande ska barnet själv få (6 kap 13 § FB). Omyndiga barn har inte kapacitet att ingå avtal själva, i alla fall inte avtal som är ekonomiskt betungande. Detta medför att du som vårdnadshavare bestämmer över inköp (9 kap 1§ FB) men om barnet har tjänat pengarna själv för att denne har arbetat så har den omyndige rätten att själv disponera över dessa pengar när denne har fyllt 16 år (9 kap 3§ FB).
Alla dessa bestämmelser ger uttryck för att ett omyndigt barn har en begränsad rättshandlingsförmåga och är alltså i en beroendeställning till vårdnadshavaren. Detta medför att vårdnadshavaren har en skyldighet att se efter att barnets behov blir tillgodosedda och att principen om barnets bästa genomsyrar hela familjerätten
- Barnkonventionen
art 2.2 Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
art 3.1 barnets bästa ska vara i centrum för åtgärder (oavsett offentliga eller privata organ)
3.2 Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder
art 6.1 Konventionsstaterna erkänner varje barns inneboende rätt till livet.
art 16 inga godtyckliga ingripanden i sitt privat- eller familjeliv. Barnet har rätt till skydd mot sådana ingripanden.
art 24.3 traditionella sedvänjor som är skadligt för barns hälsa ska effektivt bekämpas av konventionsstaterna.
Dessa artiklar är utdrag ur barnkonventionen som sedan den första januari år 2020 gäller som svensk lag. De artiklar som jag listat ovan är även några av de som det hänvisas till i propositionen och som ger vägledning till alla anslutna konventionsstater för hur de ska tillvarata barns rättigheter genom principen om”barnets bästa”. Detta innebär att inte du som vårdnadshavare kan bli straffad med hänvisning till barnkonventionen, utan det är den svenska staten som blir det. Hursom är det viktigt att känna till detta eftersom mycket av den svenska lagstiftningen bygger på åtaganden från internationella konventioner som då införlivas i den svenska lagstiftningen, vilket i sin tur påverkar vårdnadshavares rättigheter/skyldigheter mot barn (och vise versa).
Sammanfattning
Det jag vill att du tar med dig är att du som vårdnadshavare bestämmer hur du vill uppfostra ditt/dina barn. Men varje huvudregel har sina undantag - du har en skyldighet att beakta barnets bästa i alla beslut gällande vårdnad och umgänge, och i takt med att barnet blir äldre och mognare ska barnets egna vilja få betydelse i beslut gällande exempelvis klädsel och sexuell integritet. Så länge ditt sätt att uppfostra barnen på inte utgör något av de brotten som uppräknas i 4 kap 4 e § brottsbalken kommer det inte vara fråga om en hederskränkning, men det är ändå relevant att betrakta lagstiftningen i föräldrabalken och annan lagstiftning rörande barnrätten. Som utgångspunkt ser jag inte något egentligt hinder mot att du uppfostrar dina barn med andra värderingar än gängse samhällsnormer men det får inte gå ut över barnen på så sätt att de kan skadas på ett sätt som kränker deras rättigheter. För att veta vilka åtgärder som vid upprepade tillfällen kan utgöra hedersbrott så finns de listade i nyssnämnda paragraf - alltså måste det vara fråga om åtgärder som i sig utgör ett brott, ex. olaga hot (4 kap 5 § brottsbalken) eller misshandel (3 kap 5§ brottsbalken) av barnen.
Hoppas du har fått klarhet i din fundering, om du har fler frågor är du välkommen att ställa de till oss.
Med vänliga hälsningar
Johanna Wallin
