Fråga om dataskyddsförordningens tillämplighet och den registrerades rättigheter

Question

Hej,
Vi är fyra syskon, vi umgås inte. Jag har sporadisk kontakt med min bror. Vår mamma, som nu har avlidit har trakasserat mig sedan jag var liten och som vuxen har vi inte haft kontakt. Hon har inga bekanta och led av schizofreni. Nu vill mina syskon ha kransar, banderoll och dödsannons. Det är ok så länge jag inte kan identifieras. Min mamma och jag har samma namn. Kan jag hävda min personliga rätt att mitt namn stryks? Vill helst inte ha någon dödsannons heller då det är lätt att identifiera mig. Hur kan jag förfara och vad säger lagen, gäller tex GDPR?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du vill veta utifall du har rätt att få ditt namn strukit från att förekomma i associering med din mamma och om dödsannonsen (i och med att ni har samma namn) kan anses utgöra en personuppgift om dig.

Vad krävs för att allmänna dataskyddsförordningen ska vara tillämplig

Den allmänna dataskyddsförordningen eller GDPR som den också brukar kallas är generellt tillämplig på all behandling av personuppgifter som sker på automatisk eller delvis automatisk väg och på annan behandling som inte är automatisk om personuppgifterna ingår eller kommer att ingå i ett register (artikel 2.1 dataskyddsförordningen). Behandlingen måste också ske av någon som har sitt verksamhetsställe inom Europeiska unionen (artikel 3 dataskyddsförordningen). För att dataskyddsförordningen ska vara tillämplig krävs det således att:

1. Det rör sig om en personuppgift
2. som behandlas på automatisk väg, delvis automatiskt väg eller inte om personuppgifter ska ingå i ett register vid ett senare tillfälle.
3. behandlingen sker av någon som verkar inom europeiska unionen.

Alla dessa förutsättningar har ett väldigt brett tillämplighetsområde och innebär i princip att alla uppgifter som går att använda för att direkt eller indirekt identifiera en fysisk person och som någon annan använder med hjälp av ett digitalt hjälpmedel eller som kommer införas i ett register kommer att regleras av dataskyddsförordningen. Däremot så förekommer vissa undantag till dataskyddsförordningens tillämplighet. Bland annat har yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen givits företräde gentemot dataskyddsförordningen (1 kap. 7 § kompletterande regler till dataskyddsförordningen). Detta innebär att personuppgifter som används under utgivningsbevis inte regleras av dataskyddsförordningen. Dessutom undantas personuppgiftsbehandling som sker i journalistiskt ändamål från förordningen (artikel 85 dataskyddsförordningen).

Utifrån detta kan jag säga att din mammas namn i dödsannonsen inte utgör en personuppgift då “fysisk person” inte innefattar personer som har avlidit (skäl 27 dataskyddsförordningen). Huruvida hennes namn trots allt kan innebära en personuppgift gentemot dig beror på om namnet kan användas för att direkt eller indirekt identifiera dig. Finns det bara ni två som har exakt samma namn så torde namnet innebära en personuppgift, finns det över 100 kan bedömningen vara en annan.

Vad du kan göra för att angripa en personuppgiftsbehandling.

När dina personuppgifter behandlas har du rätt till att invända mot sådan behandling. Har du exempelvis samtyckt till att dina personuppgifter behandlas kan du närsomhelst återkalla ditt samtycke (artikel 7.3 dataskyddsförordningen). Har dina personuppgifter inhämtas på andra grunder som en intresseavvägning har du rätt att invända mot behandlingen som i sin tur kan leda till att personuppgifterna raderas, om dina specifika skäl väger tyngre än de som behandlingen grundar sig på (artikel 21.1 och artikel 17 dataskyddsförordningen). Med det sagt så finns det möjligheter att genom dataskyddsförordningen angripa fall där dina personuppgifter används på ett sätt som du upplever strider mot din personliga integritet.

Något om journalistisk ändamål och utgivningsbevis

Som tidigare nämnt så har tryckfrihetsförordningen fått företräde i svensk rätt gentemot dataskyddsförordningen, vilket i dagsläget innebär att tryckfrihetsförordningens regler om att vem som helst får lämna in uppgifter för att få dem offentliggjorda (meddelarfrihet) och vem som helst får anskaffa uppgifter för offentliggöra dem (anskaffningsfrihet) gäller i sin helhet (1 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen). Det enda sättet att angripa personuppgifter som behandlas i publikationer som regleras av tryckfrihetsförordningen är således genom tryckfrihetsförordningens regler. I och med att en dödsannons läggs ut i en tidning som är reglerad av tryckfrihetsförordningen så är det tämligen svårt att angripa den typen av personuppgiftsbehandling och kräver att uppgiften utgör ett brott genom tryckfrihetsförordningen (7 kap. tryckfrihetsförordningen).

Sammanfattningsvis

För att sammanfatta utläggningen ovan, så har du möjligheten genom dataskyddsförordningen att angripa personuppgiftsbehandling där du känner att den kränker din personliga integritet. Huruvida din mammas namn i dödsannonsen utgör en personuppgift om dig beror helt och hållet på om det är möjligt att identifiera dig från den informationen. Skulle det vara så att uppgifterna i dödsannonsen går att använda för att identifiera dig så kan du bara använda dina rättigheter i dataskyddsförordningen om inte dödsannonsen regleras av tryckfrihetsförordningen. I sådanafall gäller tryckfrihetsförordningens regler.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Vänligen,