Fråga om att göra bröstarvinge arvlös
Jag har en vuxen dotter sen ett tidigare förhållande som inte vill ha nåt med mig att göra. Jag lever nu i ett nytt förhållande och min nuvarande sambo och jag undrar ifall vi skaffar tillgångar tex hus, sommarstuga, bil eller har sparade pengar och jag skulle dö.
Måste min sambo då dela tillgångarna med min dotter? Om vi vore gifta, är det nån skillnad? Om vi skriver allt vi köper i sambons namn? Finns det nåt sätt att göra så att min dotter inte ärver mig?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Kan du göra din dotter arvlös?
Till att börja med kan du inte göra din dotter arvlös om du har några tillgångar kvar vid din bortgång. Din dotter är din bröstarvinge vilket innebär att hon har en laglottsrätt. Hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge utgör därför hennes laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Låt säga att du har 1,000,000 kr vid din bortgång av vilket du testamenterat bort alla tillgångar till din sambo. Om din dotter påkallar jämkning enligt (7 kap. 3 § ärvdabalken) har hon därför rätt till hälften, dvs. 500,000 kr. Rätten att påkalla jämkning innebär alltså att du inte kan kringgå denna bestämmelse. Du får i så fall hoppas på att din dotter inte påkallar någon jämkning, eventuellt se till att du inte har några tillgångar vid din bortgång. Att du skulle skriva över alla tillgångar på din sambo är däremot inget jag skulle rekommendera, det finns alltid en risk att han eller hon lämnar dig och då står du där utblottad.
Dödsfall i samboförhållande
Huvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra, för att de ska ärva varandra krävs det att man skriver ett testamente (10 kap. 1 § ärvdabalken). När ett samboförhållande upphör genom dödsfall så har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning (8 § sambolagen) vilket innebär att den egendom som införskaffats för gemensamt bruk under samboförhållandet, också kallat samboegendom, ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet (den avlidnes arvingar) (3 § sambolagen och 14 § sambolagen).
När ett samboförhållande upphör genom dödsfall har den efterlevande sambon ett visst skydd genom den s.k. "lilla basbeloppsregeln". Denna innebär att sambon har rätt till egendom som motsvarar två prisbasbelopp (18 § andra stycket sambolagen) – dvs. att om sambon efter bodelningen får ut mindre än detta så har denna rätt till att ur dödsboet få ut det som behövs för att komma upp till två prisbasbelopp som år 2020 är 94,600 kr.
Äktenskapsbalken
Om du och din partner ingår äktenskap med varandra blir ni makar (1 kap. 1 § äktenskapsbalken). Äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).
Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare.
Ärvdabalken
När en make dör ska en bodelning förrättas innan arvskifte sker (23 kap. 1 § ärvdabalken). Vid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom du har en dotter som är ditt särkullbarn är hon inte underordnad den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din dotter är din närmaste arvinge och att hennes arvslott kommer delas ut till henne före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken).
Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja att avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet är värt 1,000,000 kr när du går bort. Bodelningen kommer då ge din fru/man 500,000 kr med full äganderätt (innebär att hon/han kan göra vad hon/han vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din dotter 500,000 kr. Din dotter väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för sin styvförälder som då har 500,000 kr med fri förfoganderätt (innebär att hon fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När hon går bort är egendomen värd låt säga 1,200,000 kr. Boet ska då delas mellan den efterlevande makens arvsberättigade och din dotter vilket resulterar i att din dotter får 600,000 (3 kap. 2 § ärvdabalken).
Sammanfattningsvis
Din dotter har alltid rätt att påkalla jämkning av sin laglott. Det innebär att om du har tillgångar kvar vid din bortgång kan du inte göra henne arvlös. Om du är sambo är huvudregeln att sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen förvärvats för gemensam användning. Alltså kommer samboegendomen delas mellan er och alla andra tillgångar såsom bil, aktier, osv. kommer endast tillfalla din dotter, såvida du inte testamenterat bort alla tillgångar vilket i så fall innebär att hon måste påkalla jämkning för att erhålla dessa.
Om du är gift är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare. Vid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom du har en dotter som är ditt särkullbarn är hon inte underordnad den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din dotter är din närmaste arvinge och att hennes arvslott kommer delas ut till henne före den efterlevande maken
Om du vill göra din dotter helt arvlös får du skriva över alla tillgångar på din sambo vilket jag inte skulle rekommendera. Det innebär att om han eller hon väljer att lämna dig står du där utan någonting. Om du vill minimera din dotters arv kan du välja att testamentera bort så mycket som möjligt vid din bortgång och hoppas på att din dotter inte påkallar jämkning.
Hoppas du fick svar på din fråga!
