Fördelning av arv och basbeloppregeln
Anders avlider och efterlämnar sin familj, den består av makan Berit, ett gemensamt barn som heter Cecilia samt Anders syster Doris samt särkullebarnet Emil. Makarnas totala giftorättsgods uppgår till 160 000 kr, hur blir då fördelningen och blir basbeloppsregeln inblandad???
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
När någon avlidit ska en bouppteckning, vanligtvis, förrättas över dennes tillgångar och skulder vid dödsfallet. Då anges tillgångarnas värde och skuldernas belopp enligt 20 kap. 4 § st.1. Ärvdabalken (ÄB). Om den avlidne var gift ska normalt båda makarnas egendomsförhållanden redovisas var för sig, bl.a. för att skapa ett underlag till senare bodelning (20 kap. 4 § st. 2 ÄB). Dödsboet ska sedan förvaltas i syfte att avveckla boet. Boets skulder gentemot borgenärer ska betalas. T.ex. ska räkningar betalas och abonnemang eller dylikt ska sägas upp.
När utredningen av dödsboet kommit så långt aktualiseras en sedvanlig bodelning, se 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB), innan arvskiftet. I detta skede delas giftorättsgodset på hälften varav ena halvan tillfaller den efterlevande maken och den andra halvan blir arvet. Rent praktiskt går det till så att vardera makes giftorättsgods värderas var för sig. Därefter räknas vardera makes skulder av från dennes egendom. Sedan läggs nettovärdet av makarnas giftorättsgods samman och delas lika mellan parterna (11 kap. 1-2§§ ÄktB).
I detta fall fanns 2 barn. Alla barn är enligt huvudregeln berättigade till lika lott från sin förälder dvs. 1/2 var. Eftersom 1 av barnen är makarnas gemensamma inträder ”den efterlevande makens arvsrätt”, vilken medför att den efterlevande maken i princip får förfoga fritt över halva arvet tills maken själv går bort enligt (3 kap. 1§ st. 1 ÄB). Då 1 barn är särkullbarn har denne rätt att få ut andra halvan av arvet omedelbart. Ett särkullbarn kan dock välja att avstå sin lott till förmån för den efterlevande maken och får i så fall vanligtvis ta del av arvet efter dennes bortgång likt de gemensamma barnen (3 kap. 1§ st. 1 och 9 § ÄB).
När det gäller ”basbeloppsregeln” (3 kap. 1§ st. 2 ÄB) medför denna ett slags skyddsnät för den efterlevande maken. Basbeloppsregeln innebär att den efterlevande maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, alltid har rätt att få egendom ur kvarlåtenskapen till så stort värde att egendomen, tillsammans med den egendom som maken fick vid bodelningen, eller som utgör makens enskilda egendom, motsvarar 4 gånger det gällande prisbasbeloppet, som för nuvarande är 44 400 kr, dvs. totalt 177 600 kr. Detta ”makens skyddsnät” gäller även gentemot ett särkullbarn. Den efterlevande maken har alltså förtur på detta belopp. Du anger att giftorättsgodset är 160 000 kr, vilket innebär att hela beloppet tillfaller Berit. Detta under förutsättning att det inte finns några mera tillgångar.
Bra att veta är att den egendom som tillfallit efterlevande make med anledning av basbeloppsregeln räknas som arv efter först avliden make och arvingarna efter den först avlidne har därmed rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider i enlighet med vad som sägs i 3 kap. 1 § ärvdabalken.
Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se https://lagen.nu/1958:637 för ÄB och https://lagen.nu/1987:230 för ÄktB.
Vänligen,
