Fördelning av arv mellan helsyskon och halvsyskon
Ogift farbror utan barn, syskon eller föräldrar i livet: 2 helsyskons barn och 2 halvsyskons barn/barnbarn skall detta arv delas i lika 4 stora delar, alltså till de 2 helsyskonens barn samt de 2 halvsyskonens barn respektive barnbarn?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Frågor om vilka som ärver och hur stor del regleras i Ärvdabalken. Aktuellt lagrum för din fråga är 2 kap. 2 §.
Jag kommer i mitt svar nedan att benämna den du kallar "farbor" för X. Jag uppfattar frågan som att alla X syskon har barn/barnbarn varför jag inte kommer vidareutveckla vem som ärver ett redan avlidet syskon om barn/barnbarn inte skulle finnas.
Då X vid sin död saknar bröstarvingar (barn, barnbarn o.s.v.) är det föräldrarna som står på tur att ärva. Arvet fördelas med hälften på respektive förälder 1 (F1) och hälften på förälder 2 (F2). I och med att även föräldrarna är avlidna sedan tidigare träder deras avkomlingar i deras ställe. Härvid utgör F1 och F2 varsin "gren" och vilket innebär att den del som skulle ha tillfallit F1 delas lika på dennes barn, och den del som skulle ha tillfallit F2 fördelas lika på dennes barn. Helsyskon till X kommer alltså få en del av arvet från såväl F1 som F2, medan halvsyskon till X endast får del av arvet från sin förälder.
Då det i fallet du beskriver är så att även X helsyskon och halvsyskon är avlidna kommer dessas barn att träda i deras ställe och få dela lika på sin förälders (som är syskon till X) del av arvet. För det fall även någon av X syskons barn är avliden kommer dennes barn (alltså X aktuella syskons barnbarn) att träda i dennes ställa och få dela lika på dennes andel.
Enligt vad som sagts ovan gäller som huvudregel en likadelningsprincip vid fördelning av arv. Likadelningen avser dock att varje "gren" ska få lika del. Finns flera syskon i samma "gren" kommer alltså dessa att få dela lika på den del som tilldelats syskonens föräldrar. Detta system kallas stirpalgrundsatsen.
Räkneexempel
För att tydliggöra hur arvet fördelas rent praktiskt kommer jag nedan att göra ett räkneexempel med utgångspunkt i de familjeförhållanden du beskriver. Då det av din fråga inte framgår hur de exakta familjeförhållandena ser ut är det dock inte säkert att det kommer se ut exakt som ditt fall gör i verkligheten.X dör med en kvarlåtenskap (KVL) på 400 000 kr som delas lika mellan dennes föräldrars grenar. 200 000 kr (1/2 av KVL) går till avkomlingar för förälder 1 och 200 000 kr (1/2 av KVL) går till avkomlingar för förälder 2.
F1:s 200 000 delas lika mellan dennes barn som i detta exempel är 2 helsyskon (A & B) till X. 100 000 kr (1/4 av KVL) går då till X helsyskon A och lika mycket går till helsyskon B.
F2:s 200 000 delas lika mellan dennes barn som i detta exempel är 2 helsyskon till X (samma som A & B ovan) och 2 halvsyskon till X. Helsyskon A, helsyskon B, halvsyskon C och halvsyskon D får alltså 50 000 kr var (1/8 av KVL).
Varje syskons del av arvet fördelas sedan enligt samma system som ovan lika mellan dennes barn. Är något av syskonens barn (E) avliden men har efterlämnat barnbarn kommer barnbarnen att få dela lika på det avlidna barnets (E:s) del. Skulle exempelvis A ha 2 barn (E & F), varav E är avliden men har efterlämnat 2 barn (G & H = barnbarn till A) kommer F få halva A:s del av arvet, medan G & H får dela lika på den den halva delen från A som skulle tillfallit E (G & H får alltså 1/4 av E:s del var vilket motsvarar 1/8 av A:s del).
De delar av kvarlåtenskapen som ska delas lika mellan syskonens barn (och som i nästa led dessa barns får dela lika på) är alltså i detta exempel följande:
A = 150 000 kr (3/8 av X kvarlåtenskap), B = 150 000 kr (3/8 av X kvarlåtenskap), C = 50 000 (1/8 av X kvarlåtenskap), D = 50 000 (1/8 av X kvarlåtenskap).
Hoppas du fått svar på din fråga! Har du följdfrågor får du gärna lämna en kommentar. Annars är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline en annan gång med fler frågor!
Vänliga hälsningar,
