Föräldrars och barns skadeståndsansvar samt rättegångskostnader för småmål.

FRÅGA
Hej!Jag undrar kring den juridiska processen/kostnad när det kommer till skadegörelse på privat egendom. Det som har hänt är att grann pojk repat upp min bil efter en fall olycka, bilen var parkerad på min tomt. Bilen är försäkrad med självrisk på 7500kr. Oberoende vittnen finns som sett händelsen, dock vägrar föräldrarna ta ansvar.Tack för all hjälp
SVAR

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

I svaret finner du först ett kort, sammanfattande svar. Därefter allmänna förutsättningar för skadestånd och slutligen praktiska råd om hur du bör gå till väga ifall skadeståndsskyldighet föreligger.

Kort svar

Skadestånd skulle kunna utgå, men huruvida någon är skadeståndsskyldig är svårt att bedöma utifrån vad du berättat. För det fall skadeståndsskyldighet skulle föreligga rekommenderar jag i första hand att du och grannen i samförstånd löser det via försäkringar. I sista hand prövning vid domstol, handlagt som ett s.k. småmål där rättegångskostnaderna begränsas.

Allmänna skadeståndsrättsliga förutsättningar

Skadeståndslagen (1972:207) (SkL) reglerar din rätt till ersättning från en skadevållare. Enligt 2 kap 1 § ska den som med uppsåt eller utav oaktsamhet vållar sakskada ersätta skadan. Det finns ingen lagstadgad undre åldersgräns för när någon kan bli skadeståndsskyldig, men man brukar säga från ungefär femårsåldern (se NJA 1948 s 342 II). Barn under 18 års skadeståndsskyldighet regleras särskilt i 4 §. Bestämmelsen gör det möjligt att begränsa barnets ersättningsskyldighet, bl.a. med hänsyn till dess ålder och utveckling.

Detta innebär att grannpojken möjligen skulle kunna vara ensamt skadeståndsskyldig och då finns ingen rättslig möjlighet att kräva föräldrarna på pengar. Däremot är det inte ovanligt att föräldrar ändå betalar sina barns skadestånd.

Föräldrar kan i vissa fall vara ansvariga för skador orsakade av deras barn. Antingen genom 3 kap. 5 § SkL när deras barn begått brott och de blir då solidariskt med barnet betalningsansvariga upp till ca: 9 000:-. Det andra alternativet är då de brustit i sitt tillsynsansvar enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken (1949:381). I dessa fall anses allra oftast föräldrarna ensamma ansvariga för skadan barnet gjort, vanligen när barnet är för litet för att anses skadeståndsskyldigt. Tillsynsansvarets omfattning beror på barnets ålder och utveckling; ju yngre barn, desto mer tillsyn och uppsikt krävs av föräldrarna.

Rena olyckshändelser medför dock inte skadeståndsskyldighet.

Det framgår inte helt klart av din fråga huruvida grannpojken agerat vare sig uppsåtligt eller oaktsamt och om skadan är en följd av agerandet. Inte heller om föräldrarna på något sätt varit oaktsamma genom att exempelvis låta pojken göra något olämpligt eller bara inte haft uppsikt över honom. Därför kan jag inte göra någon bedömning ifall skadeståndsskyldighet faktiskt föreligger vare sig honom eller hans föräldrar. Hoppas att ovanstående i alla fall kan ge dig lite vägledning!

Om skadeståndsskyldighet föreligger bestäms beloppet enligt 5 kap. 7 § SkL, vilket i det här fallet skulle innebära ersättning för din självrisk.

Jämkning av skadeståndet är troligtvis inte aktuellt i det här fallet utifrån din beskrivning.

Förstahandsråd

Om du och grannen kan komma överens om att skadeståndsskyldighet åvilar antingen sonen eller dem rekommenderar jag i första hand att de ersätter dig via ansvarsskyddet i deras hemförsäkring. Det lär sannolikt bli det billigaste och effektivaste medlet.

Eventuell prövning i domstol och rättegångskostnader

Om ni inte kommer överens och frågan om skadeståndsskyldighet förblir tvistig får ni pröva saken som ett tvistemål i tingsrätten. Reglerna för rättegången och rättegångskostnader i tvistemål regleras i rättegångsbalken (1942:740).

I 1 kap. 3 d § 1 st. definieras s.k. småmål eller förenklande tvistemål, vilka är tvistemål där yrkat belopp inte överstiger 23'250:-. I dessa mål förväntas parterna själva föra sin talan inför en ensam domare, utan hjälp av juridiska ombud.

Precis som i vanliga tvistemål står tappande (förlorande) part både sina egna och motpartens rättegångskostnader enligt 18 kap. 1 §. Rättegångskostnadernas omfattning är dock i småmål begränsade enligt 18 kap. 8 a §, vilket gör processen betydligt billigare och ekonomiskt säkrare för privatpersoner. En rådgivningstimme torde vara den största kostnaden en part har, vilken enligt 8 a § 2 st. 1 p. inte får överstiga 1 750:-. Således borde rättegångskostnaderna för tappade part inte överstiga ca: 6 000:- i normalfallet.

Rättegången inleds med att du skickar in en stämningsansökan där du presenterar dina yrkanden och grunder. Jag rekommenderar att du tar hjälp av en jurist med stämningsansökan.

För mer information kring hur din inleder rättegång m.m. rekommenderar jag Sveriges domstolars hemsida.

Hoppas det här var till hjälp!

Med vänlig hälsning,

Johannes Weister
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Hur kräver man skadestånd? (177)
2019-09-29 Har man rätt till ersättning om ens tand gått sönder p.g.a. att man bitit i en skruv som låg i maten?
2019-09-22 Hur söker man skadestånd vid hundbett?
2019-09-20 Föräldrars och barns skadeståndsansvar samt rättegångskostnader för småmål.
2019-08-29 Vad gör man om personen vägrar betala för skada den orsakat?

Alla besvarade frågor (73826)