Får grannen, utan mitt godkännande, stå på min tomt och fotografera?

Question

Hej,
Vi har en villa med tomt på ca 800 kv.
Det finns en granne som från trottoaren tar specifika foton just från vårt hus och tomt utan vår tillåtelse. När vi konfronterade honom påstod han att "foton tas för dokumentation av området". Men så är inte fallet eftersom han tog foton endast från vår villa. Vidare hade han arrogant attityd och gav order att vi ska flytta på oss när han tar foton från huset. Han är bara en granne och inte myndighet.
Min fråga är om detta är lagligt och vad har vi för rättigheter i detta sammanhang.
Tacksam för svar.

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, 

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är brottsbalken (BrB). Och det korta svaret på din fråga lyder att grannens agerande inte är lagligt. 

I 4 kap. 6 § 1 st. BrB  sägs att den som olovligen tränger in eller stannar kvar i någon annans bostad eller annat liknande boende döms för hemfridsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. Vidare anges i bestämmelsen att för hemfridsbrott döms även den som olovligen tränger in eller stannar kvar i en trädgård, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats som tillhör bostaden eller boendet. 

Hemfrid är det skydd en persons hem och dylika områden åtnjuter och kan avse såväl ett vanligt inbrott som situationen då en från början inbjuden gäst inte vill avlägsna sig efter tillsägelse från innehavaren av bostaden. Med begreppet bostad avses för övrigt en plats som är bebodd varför exempelvis sommarstugor, husvagnar och tält träffas av skyddet. Likaså omfattas gård, trädgård och annat dylikt, vilket numera och sedan den 1/7 i år också följer av lagtexten på ett tydligt sätt (jfr den äldre lydelsen vari det föreskrevs att ”Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter”). Det är inte heller nödvändigt att gården eller trädgården är inhägnad eller ligger i direkt anslutning till bostaden om det på annat sätt tydligt framgår att området hör till denna.

Villan samt trädgården är därför att betrakta som en bostad i lagens mening. Och med inträngande menas helt enkelt att gå in i en bostad eller trädgård och det gäller även om en dörr eller grind skulle vara olåst. Men för att gärningen ska vara brottslig krävs att inträngandet (eller kvarstannandet) är olovligt, vilket i sin tur styrs av viljan hos den som lagligen disponerar bostaden, dvs. du, och detta alldeles oavsett hur äganderättsförhållandena ser ut (varför även hyresgäster kan bli utsatta för hemfridsbrott). Utifrån på den information som finns tillgänglig i skrivande stund går tyder det mesta på att din granne har gjort sig skyldig till brott och då till ett hemfridsbrott och sannolikt vid flera tillfällen. Det är uteslutande din viljeyttring som fäller avgörandet och du har ju, såvitt jag förstår, inte lämnat något godkännande i det här fallet. Min bedömning är därför att grannen har fel.

Brottet tagande av olovlig väg kan eventuellt också aktualiseras beroende på omständigheterna. Enligt 12 kap. 4 § BrB gäller att den som olovligen och på annat än väg färdas över tomt eller plantering, eller över någon annan mark som kan skadas av detta, döms för tagande av olovlig väg till böter eller fängelse i högst sex månader. Notera att det föreligger ett skaderekvisit i lagtexten (till skillnad från vad som gäller vid hemfridsbrott), vilket innebär att tagandet av vägen måste vara förenat med risk för uppkommen skada på egendomen (tomten). Därutöver ska tilläggas att både det här brottet liksom brott mot hemfriden är två uppsåtliga brott, vilket betyder att gärningen måste ha begåtts avsiktligen (uppsåtligen) av din granne. I 1 kap. 2 § 1 st. BrB uttalas att en gärning ska, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen. Det råder således ett krav på medvetet handlande hos gärningsmannen och i domstol åligger det åklagaren att bevisa att uppsåtet är styrkt.

Som exempel från rättspraxis kan Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1990 s. 315 nämnas.

Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. 

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Upprepas grannens beteende framöver och visar vederbörande att han eller hon inte tänker hörsamma dina direktiv föreslår jag att du ringer polisen alternativt gör en polisanmälan, vilken nuförtiden kan göras digitalt på Polismyndighetens hemsida. 

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt. 

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. 

Vänligen,