Ett dödsbo har större skulder är tillgångar, hur ska de olika prioriteringarna prioriteras enligt förmånsrättslagen?

2019-04-17 i Fordringar
FRÅGA
Hej, för ett tag sedan gick en i familjen bort och vi har fått en boteckning i knät. Jag har lite frågor kring detta.FRÅGA 1. Den avlidna hade mer skulderna än tillgångar. Finns det någon prioritering i fordringarna? När jag googlar får jag fram följande prioritering. 1. Massafordran2. Fordringar med särskild förmånsrätt3. Fordringar med allmän förmånsrätt4. Oprioriterade fordringarmen det är mycket svåra ord och jag förstår inte riktigt vad som innebär med ex "massfordran" även om jag försöker läsa. Går detta att göra extremt övertydligt och pedagogiskt för en nybörjare inom juridik? FRÅGA 2. Den avlidna hade en försäkring genom sin arbetsgivare om begravningshjälp. Begravningen betalades ändå av anhöriga och försäkringen utnyttjades ej. Ska försäkringen ändå skrivas som en tillgång i bouppteckningen?
SVAR

Hej! Din fråga aktualiserar flera olika regelverk, varav främst konkurslagen (KL) och förmånsrättslagen (FRL).

Det stämmer att fordringar kan ha olika prioritet, i alla fall då det står klart att inte alla fordringar ens kommer att kunna betalas därför att tillgångarna inte räcker till. I sådana fall ska de fordringarna med bäst prioritet betalas först.

Denna prioritetsordning finns framför allt till då en fysisk eller juridisk person står inför en konkurs. I en konkurs ska nämligen prioritetsordningen i princip följas till punkt och pricka.

Med detta sagt verkar det således som att dödsboet skulle kunna sättas i konkurs av någon av borgenärerna (alltså de som dödsboet är skyldiga pengar). I ett sådant fall blir det istället en konkursförvaltare som tar över förvaltningen av dödsboet och delar ut tillgångarna i enlighet med prioritetsordningen.

Om dödsboet dock inte sätts i konkurs kan du lika gärna göra detta på egen hand, vilket är särskilt lämpligt om det inte handlar om jättemycket tillgångar som ska delas upp.

Först ska jag dock förklara varför denna prioritetsordning bör följas även om dödsboet inte är satt i konkurs. Det är nämligen så att om dödsboet betalar en skuld med låg prioritet, så att en borgenär med hög prioritet inte får betalt för sin fordran, kan denna missnöjda borgenär ansöka om att sätta dödsboet i konkurs. I så fall aktiveras konkurslagen och konkursförvaltaren som tar över dödsboet kan då återvinna den betalning som gjordes till borgenären med låg prioritet. Konkursförvaltaren gör då alltså så att hen "tar tillbaka" den betalning som skett felaktigt enligt prioritetsordningen, och ger istället denna betalningen till den med bästa prioritet.

Men om du nu sköter allting korrekt enligt prioritetsordningen kommer antagligen ingen borgenär att bli missnöjd och då behöver dödsboet inte ens sättas i konkurs. Det finns ju ingen anledning att sätta dödsboet i konkurs om du följer prioritetsordningen, eftersom en konkursförvaltare ju också ska följa prioritetsordningen.

Prioritetsordningen
Därför ska jag i det följande, på ett översiktligt sätt, förklara de olika prioriteterna i rätt ordning.

1. För och främst ska så kallade "massafordringar" betalas av. Detta är inte relevant i ditt fall, eftersom dessa endast kan uppstå i en konkurs. Massafordringar är fordringar som konkursboet ådragit sig, efter konkurs inträffat (11:1 KL). Detta är alltså inte aktuellt i ditt fall.

2. Fordringar med särskilt förmånsrätt. Denna kategori innehåller i sig flera underkategorier som räknas upp i 3 a-9 §§ FRL. Gemensamt är att de oftast avser en förmån till viss specifik egendom. Flera av dessa är komplicerade, men samtidigt sällan relevanta i ett fall som detta då det handlar om ett dödsbo. Flera av dem är egentligen mest relevanta när det handlar om företag.

Till de som bör vara särskilt relevanta i ditt fall är framför allt panträtt och utmätning. Panträtt kan has i till exempel en fastighet i form av inteckning eller i en bostadsrätt. Den långivare, oftast bank, som har panträtt i en viss egendom, såsom fastighet eller bostadsrätt, har särskild förmånsrätt att få sin fordran betald genom försäljning av den pantade egendomen. Det är detta som är själva poängen med en panträtt, att den som innehar den genom användande av panten ska kunna täcka sin fordran om låntagaren inte förmår betala tillbaka.

Efter panträtt kommer utmätning. Om någon egendom är utmätt ska denna säljas enligt reglerna om utmätning och pengarna ska gå till den som ansökte om utmätningen. Om utmätning sker av egendom med panträtt ska dock först panträttshavaren få betalt, eftersom panträtt har ännu högre prioritet än utmätning (se 6 & 8-9 §§ FRL). Parallellt med panträtt har även så kallad de med retentionsrätt prioritet. Retentionsrätt har exempelvis en verkstad som håller kvar en reparerad bil för att ägaren inte betalat för den utförda reparationen. De har alltså också i princip högsta prioritet tillsammans med panträtt, och därefter utmätning.

3. Fordringar med allmän förmånsrätt (se 10-14 §§ FRL). Bland de allmänna förmånsrätterna är de absolut flesta endast relevanta för företag som satts i konkurs. En typ av fordran som kan vara relevant är dock bouppteckningskostnader (samt eventuella konkurskostnader om dödsboet sätts i konkurs). Denna fordran kommer alltså efter de särskilda förmånsrätterna, men innan de så kallade oprioriterade förmånerna som jag ska förklara i nästa del.

4. Oprioriterade fordringar (se 18 § FRL). I princip sist kommer de oprioriterade fordringarna. Dessa är de fordringar som inte har någon särskild eller allmän förmånsrätt. Som exempel är detta vanliga fordringar, som de flesta räkningarna, fakturor för köp som redan levererats, skadestånd, och så vidare. Dessa fordringar har enligt 18 § FRL "inbördes lika rätt". Detta innebär att alla oprioriterade borgenärer ska få betalt för sina fordringar till samma procentandel, med hjälp av de tillgångar som återstår. Det kan alltså bli så att exempelvis alla de oprioriterade borgenärerna får betalt för 30% av sina fordringar. Detta betyder alltså att den som har en fordran på 100 kr ska få betalt 30 kr, medan en borgenär med en fordran på 1.000 kr ska få betalt 300 kr (alltså 30% för båda).

5. Sist av allt kommer så kallade "efterställda fordringar". Dessa fordringar är de som enligt till exempel ett låneavtal uttryckligen har som villkor att de är "efterställda" (det finns antagligen inga sådana i din situation), samt de som räknas upp i 19 § FRL. Dessa är exempelvis böter, viten eller andra typer av straffavgifter.

Försäkringen
Den sista frågan är om försäkringen ska tas upp som en tillgång. Det kan sägas att detta beror på. För att det ska utgöra en tillgång som ska användas för att betala borgenärerna måste den faktiskt kunna användas för det. Pengarna måste alltså kunna tas ut av dödsboet och kunna användas för att tillgodose borgenärerna. Vissa försäkringar är utformade som så kallade förmånstagarförordnanden och är oåterkalleliga för den försäkrade. I så fall kan de inte ens tas ut av dödsboet och då bör det inte räknas upp som en tillgång.

Ni måste alltså se till försäkringsvillkoren för att kunna avgöra om det är en tillgång för dödsboet. Utred detta med utgångspunkten: kan dödsboet ta ut försäkringspengarna och använda dessa? Det är ju möjligt att den inte ens kan tas ut nu när begravningen redan betalts för av annan. I så fall är det definitivt ingen tillgång.

Avslutande råd
Om det i detta fall handlar om mycket tillgångar och stora skulder kan det vara bra att ansöka om konkurs för att allt ska gå till på korrekt sätt. Enligt 2:3 KL kan dödsbo och dödsbodelägare ansöka om att sätta dödsboet i konkurs. Om detta görs övertas hela förvaltningen av dödsboet av en konkursförvaltare.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.

Med vänliga hälsningar,

Joel Herrault
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Fordringar (575)
2019-06-22 Borgenmans möjlighet att säga upp borgen och regressrätt
2019-06-16 Kan man gå i borgen muntligt?
2019-06-16 Lånade pengar
2019-06-13 Uppdatering angående betalningskrav för fildelning.

Alla besvarade frågor (70280)