Dubbla boenden vid skilsmässa - vad gäller för exempelvis löpande kostnader för det gemensamma huset? När och hur regleras ett hus vid skilsmässa? Hur länge kan man vänta till att sälja huset?
Hej.
En kollega och god vän står inför en skilsmässa. De har varit gifta i 8 år och har två barn. Formellt träder skilsmässan i kraft efter sommaren.
De bor i en villa som värderats av mäklare. Min vän ska flytta ut om ca en månad. Tanken är att huset ska säljas så att min vän kan köpas ut. Min vän vill det ska ske så fort som möjligt.
Men nu säger plötsligt hennes make: "jag har ingen brådska att sälja".
Då sitter min vän med lägenhet OCH ett hus där löpande kostnader ska betalas även av henne trots att hon sen inte bor där.
Är detta riktigt? Vad gäller?
Är det inte en självklarhet att den som bor kvar i bostaden köper ut den som "måste" flytta. Hur fort bör det i så fall ske?
Kan han lagligt vänta tills bostaden är såld? Eller kan han vänta tills de är formellt skilda, men ej längre?
Finns inte sånt reglerat i Äktenskapsbalken eller liknande lag?
Jag tycker det verkar väldigt märkligt om han kan dra ut på det som han vill.
Min vän ska även vara bortrest en månad. Dock innan hon själv har flyttat. Måste hon under den månaden betala löpande kostnader som, el, vatten, lån, sophämtning?
Hälsar
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Precis som du identifierat så är det äktenskapsbalken (ÄktB) som reglerar tillgångar och skulder vid skilsmässor via bodelning.
När skilsmässan träder i kraft till sommaren görs ju en bodelning (9 kap 1§ ÄktB). Då reglerar man alla tillgångar och skulder t.ex. huset. Vid en bodelning får man fram vad ens giftorättsandel är och utifrån denna så får man vissa tillgångar på sin lott. Där finns istället en möjlighet att betala en tillgång i pengar under vissa förutsättningar. Vad jag förstår så verkar de gemensamt äga huset och om de inte vill fortsätta samäga huset (vilket de flesta par inte vill, utan de vill ju på något sätt kunna göra ett avslut helt och hållet – både känslomässigt och ekonomiskt) så kommer ju någon få huset på sin lott och därmed få betala motsvarande belopp i pengar till den andre. Men det ska ju understrykas att detta är ju helt beroende på den totala giftorättsandelen.
Mer specifikt kring huset så kan han vänta med att sälja. Han behöver inte ens sälja vid bodelningstillfället. Men det är vid denna tidpunkt som parternas respektive delar räknas ut. För huset så gäller ju t.ex. att de båda har lån på huset som då ska dras av från marknadspriset som man då räknar på. Om han då ska behålla huset och det visar sig att för att han ska kunna göra det så måste han "betala ut" henne så kan han ju antingen ta ett banklån om han får det eller få lös pengar – då han kan göra det genom att sälja huset. Detta under förutsättning att banken godtar honom som ensam låntagare på huset. Något av detta vet vi ju inte idag, utan blir mer tydligt när bodelning görs och som sagt därför beror helt på de siffror/andelar som kommer fram där. Men som sagt, oftast är det ju den som bor kvar och ska ta över huset som måste betala den andre för dennes del i huset. MEN detta är ju vid bodelningstillfället efter att skilsmässan gått igenom. Fram till dess råder en form av status quo.
På grund av detta läge fram tills skilsmässa och bodelning så gäller ju tidigare "överenskommelser". Att de köpt ett hus tillsammans som de har lån på tillsamman innebär att de båda är betalningsskyldiga tillsammans fram tills skilsmässan gått igenom och bodelning gjorts. Det finns här en tanke om att man fortfarande är makar fram till äktenskapsskillnaden går igenom och då svarar solidariskt för de gemensamma kostnaderna fram tills man skiljs åt (6 kap ÄB)
Hoppas att du fått svar på din fråga!
Vänliga Hälsningar
